Balans nr 5 2006

Ökat fokus på skattepengar

Intresset växer för revision i offentlig sektor

Spelreglerna är inte sällan annorlunda i den offentliga sektorn jämfört med den privata. Ett faktum som Gunilla Werner Carlsson och hennes kollegor i FAR:s Referensgrupp för offentlig sektor inte alltid har haft så lätt att nå ut med. Men tiderna förändras. Revision i bl.a. kommuner och landsting håller stegvis på att bli allt mer synlig.

Nyligen kunde Sveriges Radio berätta att tre av de fem revisorer som granskat Heby kommuns ekonomi för 2005 inte vill ge kommunstyrelsen ansvarsfrihet. Oberoende av hur den aktuella kommunens ekonomi ser ut så låter det – för lekmän – som att kvalificerade revisorer varit i farten. För den insatte råder det dock ingen tvekan om att revisorerna är politiker, med mer eller mindre kvalificerad kunskap i revision.

Förvånande?

Välkommen till Gunilla Werner Carlssons värld, dvs. revision av den offentliga sektorn. Här är spelreglerna inte sällan annorlunda jämfört med den privata sektorn. Något som Gunilla Werner Carlsson, auktor revisor hos KPMG i Stockholm, säger att det emellanåt historiskt sett har varit svårt att få gehör för t.o.m. inom revisionsbyråbranschen. Sedan år 2000 är hon ordförande i FAR:s Referensgrupp för offentlig sektor.

Revision i offentlig sektor har stegvis blivit allt mer synlig. Orsakerna till detta är enligt Gunilla Werner Carlsson flera.

– För det första har revision i den offentliga sektorn uppmärksammats mer utomlands, bl.a. beroende på ökat fokus på effektivt utnyttjande av skattebetalarnas pengar. Dessutom vill fler och fler stater få sina statliga räkenskaper vidimerade.

– Titta på EU-kommissionen. Numera följer man mycket tydligare upp att medlen används som avsett. Och för detta behövs ett regelverk och en revisionsinsats.

– Allt sedan referensgruppens tillkomst har vi av och till försökt väcka frågan om hur internationella strömningar kom mer att påverka revisionen av den svenska offentliga sektorn, förklarar Gunilla Werner Carlsson.

Den svenska offentliga sektorn är dock i mångt och mycket annorlunda jämfört med många andra länder. Det gäller exempelvis kommuner och landstings självbestämmande.

Hon berättar om SAI dvs. Supreme Audit Institutions, som för svensk del är Riksrevisionen (RR). RR svarar för revision inom den statliga sektorn. I kommuner och landsting utförs revisionen däremot av revisorer valda av fullmäktige bland dess ledamöter.

– Revisorerna i kommuner och lands ting biträds på egen önskan av revisorer från revisorsprofessionen eller kommunernas egna revisionskontor, förklarar Gunilla Werner Carlsson.

Yrkesrevisorer som arbetar som sakkunniga inom kommunal revision har sedan år 2000 sin egen intresseorganisation – SKY-REV; Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer. Föreningen certifierar kommunala revisorer. 210 av 350 medlemmar har idag sådant certifikat.

Gunilla Werner Carlsson hoppas att FAR och SKYREV ska kunna enas om vad man exempelvis avser när man använder begreppet ”god revisionssed” inom den kommunala sektorn.

– Det är angeläget att det inte finns oklar heter, säger hon och tillägger att fler och fler revisionsbyråer visar intresse för denna sektor.

Referensgruppen för offentlig sektor ger FAR:s styrelse förslag till remissvar på nationella och internationella skrivelser av olika slag. Vilka är då de stora framtidsfrågorna?

– Inom den privata sektorn finns regel verket RS [Revisionsstandard i Sverige, reds. anm.]. Inom den statliga sektorn håller Riksrevisionen på att skriva om sin vägledning för årlig revision inom den statliga sek torn. Vi vet inte hur denna kommer att se ut. Men det är viktigt att hitta gemensamma nämnare, säger Gunilla Werner Carlsson.

Hon hoppas att den nya vägledningen är kopplad till RS och berättar att på det internationella planet så har IFAC (International Federation of Accountants) och INTOSAI (International Organization of Supreme Audit Institutions) kommit överens om att i ISA (International Standards on Auditing) där det inte finns ett uttalat särskilt public sectorperspective så ska ISA:n gälla i så väl privat som offentlig sektor. Hon konstaterar samtidigt att den ISA-text som FAR hittills översatt och infogat i RS bara gäller den privata sektorn.

Elisabeth Precht

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...