Innehåll

Balans nr 5 2006

Redovisning & redovisningar: Ska redovisning avse vad som gäller i dag eller i morgon?

I årsredovisningen för 2004 skriver Glocalnet i förvaltningsberättelsen att Post- och Telestyrelsen (PTS) fattat ett beslut om ändrad prissättning på samtal till de mobilnät som utnyttjas av bland andra Glocalnet. Beslutet innebär att den kostnad som Glocalnet ska erlägga till leverantörerna av fast telefonikapacitet kan komma att reduceras. PTS beslut har emellertid överklagats av leverantörerna.

Den bedömning som Glocalnet gör är att det kan ta flera år innan ett slutgiltigt avgörande faller. Givet att beslutet står fast beräknar Glocalnet att den ändrade prissättningen kommer att medföra en kostnadssänkning på 2,5 Mkr per månad.

”Efter att ha inhämtat synpunkter och råd i frågan finns det enligt Glocalnets uppfattning goda grunder för att PTS beslut helt eller delvis kommer att vinna laga kraft. Glocalnet har därför beslutat att tillsvidare tillgodoräkna sig 75 procent av kostnadssänkningen i redovisningen och uppta motsvarande belopp som ansvarsförbindelse. Denna utgör således en möjlig framtida resultatförsämring. Övriga 25 procent av kostnadssänkningen reserveras och tillgodoräknas således ej utan utgör en möjlig framtida resultatförbättring”.

Det belopp som det handlar om, brutto, är 15 Mkr. Av beloppet har alltså 75 procent eller 11 Mkr redovisats som fordran och som ansvarsförbindelse. Beloppet är väsentligt. För 2004 redovisar Glocalnet ett resultat på 2,9 Mkr efter skatt.

Det man kan fundera över är om det är förenligt med Redovisningsrådets rekommendationer att redovisa en fordran utifrån de förutsättningar som anges i förvaltningsberättelsen. Alternativet är att beloppet ska redovisas som en så kallad eventualtillgång i enlighet med punkterna 32 och 33 i RR 16, Avsättningar, ansvarsförbindelser och eventualtillgångar. Enligt punkt 32 uppstår eventualtillgångar vanligen genom oplanerade eller andra oväntade händelser som ger upphov till möjligheten av ett inflöde av resurser till företaget. Ett exempel som nämns i punkt 32 är ett anspråk framställt i en rättstvist med oviss utgång.

Av punkt 33 framgår vidare att eventualtillgångar inte får redovisas som tillgångar i balansräkningen, eftersom det skulle medföra att en intäkt som är osäker redovisas. När ett inflöde blir så gott som säkert är det inte längre fråga om en eventualtillgång. Den redovisas då i stället i balansräkningen.

Den fordran som Glocalnet tagit upp är avhängig av utgången av en rättstvist. Som framgår av referatet ovan är en rättstvist ett exempel på en sådan händelse som kan ge upphov till en eventualtillgång. Avgörande för klassificeringen som fordran eller eventualtillgång är med vilken grad av säkerhet som Glocalnet kan bedöma utfallet.

Jag tycker mycket talar för att man kan vara mycket säker, PTS är ju inte en part i målet som har ett egenintresse av utgången på samma sätt som skattemyndigheten i en skattetvist. I stället är uppgiften att övervaka att bland annat prissättningen är skälig. Därför hade jag inte reagerat om Glocalnet redovisat en fordran på hela beloppet, det vill säga 15 Mkr, eventuellt kopplad till en not som förklarar bakgrunden.

Det som talar emot redovisningen som fordran är dock att bolaget självt markerar en betydande osäkerhet genom att endast ta upp 75 procent av beloppet och genom att redovisa återstoden som en dold reserv. (Visserligen står det i förvaltningsberättelsen att man reserverat återstoden men enligt balansräkningen finns inga avsättningar så det är mer sannolikt att återstoden redovisats just som en eventualtillgång.) En tolkning man kan göra är att bolaget inser att det strider mot RR 16 att redovisa hela det tvistiga beloppet som fordran. Därför gör de en form av sannolikhetsbedömning enligt vad som gäller för vanliga avsättningar och kommer fram till att 75 procent av beloppet är en säker tillgång.

Jag kan dock inte se att det finns stöd för en sådan tolkning i rekommendationen. I motsats till vad som gäller för avsättningar handlar avsnittet om eventualtillgångar endast om recognition, det vill säga har företaget en tillgång i form av en fordran eller endast en eventualtillgång? Och eftersom det handlar om en sådan rätts tvist med oviss utgång som används som exempel i rekommendationen kan jag inte se att det finns något alternativ till att tala om en eventualtillgång.

Värderingsfrågan blir alltså aldrig aktuell. Även om det skulle finnas externa köpare som vore beredda att betala exempelvis 11 Mkr för rätten att ta över utfallet i processen ändras inte bedömningen. Det är något vi kan kritisera. Varför är inte redovisningen av avsättningar och eventualtillgångar symmetriska?

Svaret är att IASB är medvetet om problemet. I det stora projektet som behandlar förvärvsmetoden (Buscom 11) ingår ett förslag till ändring av IAS 37 som ju är förlagan till RR 16. Tanken i förslaget är att företag alltid ska redovisa en avsättning när det finns ett ovillkorligt åtagande att betala. Finns ett sådant åtagande ska företaget göra en bedömning av hur mycket som krävs för att reglera åtagandet. Något motsvarande förslag till ändring av redovisningen av eventualtillgångar finns inte ännu.

En gissning är dock att vi kan vänta oss en liknande behandling. Den första frågan blir då om företaget har en ovillkorlig rätt, exempelvis som i det här fallet att erhålla ett belopp. Nästa fråga blir då att fastställa beloppet. Och med ett sådant synsätt kan man mycket väl tänka sig att svaret blir 11 Mkr.

Bokföringsnämnden (BFN) har 2003 behandlat ett liknande ärende. Det rör sig visserligen om ett ärende från 1995 och handlar således inte om tillämpningen av RR 16. Vad ärendet illustrerar är dock samma stränga syn på när en intäkt får redovisas men baserad på en tolkning av ÅRL. Som framgår av den sammanfattning som återges på BFN:s hemsida (se www.bfn.se – Aktuellt/Nyheter och sen Yttrande till domstol) handlar det om ett företag som krävt Socialstyrelsen på skadestånd på grund av en felaktighet i upphandlingsreglerna. Tingsrätten slår i en dom 1997 fast att Socialstyrelsen har gjort fel och därför ska erlägga ett skadestånd på 10 Mkr. Domen överklagas till hovrätten som i november 1998 fastställer tingsrättens dom.

Den bedömning som BFN gör är att det visserligen uppkommer en fordran redan 1995 men att den är alldeles för osäker för att få tas in i balansräkningen eftersom Socialstyrelsen inte accepterar att de gjort fel. Inte heller tingsrättens dom medför att fordran är tillräckligt säker för att få redovisas. Först när domen fastställts i en högre instans blir den enligt BFN:s uppfattning balansgill. Delar man det synsättet kan man konstatera att utslaget i PTS är jämförbart med ett utslag i första instans och att det alltså är först när detta prövats i en högre instans som fordran får redovisas.

Lindex

Ytterligare ett företag som redovisar en fordran efter ett utslag i första instans är Lindex. I halvårsrapporten per den sista februari 2006 rapporterar Lindex att företaget vunnit ett skattemål i länsskatterätten som gäller förluster i Tyskland på 485 Mkr. Vad länsskatterätten godkänt är att Lindex kan utnyttja underskottsavdragen i Tyskland mot svenska inkomster till följd av EG-domstolens utslag tidigare i det så kallade Marks and Spencer-målet. Huruvida detta är en korrekt bedömning har ifrågasatts av svenska skatteexperter. I vart fall har länsskatterättens beslut överklagats av Skattemyndigheten.

I resultaträkningen för den senaste 12-månadersperioden redovisar Lindex ett resultat före skatt på 538 Mkr och en skattekostnad på 43 Mkr. Även om det inte klart framgår tyder det på att årets skattekostnad har reducerats med 28 procent av 485 eller 136 Mkr.

Det ligger nära till hands att hävda att redovisningen av en skattefordran i Lindex är ytterligare ett exempel på vad som framstår som en eventualtillgång. Det är emellertid inte självklart. Av IAS 37 (Lindex tillämpar IFRS från september 2005) framgår nämligen att standarden inte är tillämplig på sådana avsättningar som täcks av andra standarder, däribland IAS 12, Inkomstskatter.

Följaktligen är det min uppfattning att frågan om den fordran som Lindex redovisar måste prövas med utgångspunkt från vad som gäller för redovisning av underskottsavdrag i IAS 12.

Som bekant skiljer IAS 12 mellan två fall; det första när företaget redovisat förluster under en följd av år och det andra när företaget är vinstgivande men med en verksamhet som går med förlust. Lindex är ett exempel på det senare fallet. Koncernen som helhet går med vinst. Det innebär att det räcker med att det är sannolikt, det vill säga mer än 50 procents chans, att skattemyndigheterna godkänner avdraget för att en fordran ska uppstå.

Att uttala sig om sannolikheter för olika tänkbara utfall är vanskligt. Man kan dock notera att det regelmässigt finns noteringar i årsredovisningar om pågående processer i skattemål där företag trots att utslagen gått dem emot i både en och två instanser vidhåller att de ändå kommer att vinna. Och ofta på goda grunder. Därför skulle jag ha rekommenderat Lindex att avvakta med att redovisa fordran och i stället behandla den som en eventualtillgång, det vill säga att informera om sakläget.

Rolf Rundfelt är docent i företagsekonomi.

Fotnot

Rolf Rundfelt ingår i Övervakningspanelens kansli som har till uppgift att läsa årsredovisningar i syfte att upprätthålla en hög kvalitet på den finansiella informationen. Vilka ärenden som Övervakningspanelen behandlar är sekretessbelagda med undantag för de ärenden där beslut fattats om att utdela kritik. Varken Glocalnet eller Lindex har kritiserats av Övervakningspanelen. Huruvida Glocalnets årsredovisning för 2004 har tagits upp av panelen är sålunda inte offentligt. Om Lindex årsredovisning för 2005/2006 kommer att tas upp är ännu för tidigt att uttala sig om.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...