Nu är det högsäsong för upprättande av deklarationer. En del av detta arbete innefattar redovisning av skattepliktig förmögenhet, eftersom individer bosatta i Sverige är skyldiga att i sina inkomstdeklarationer redovisa underlag för förmögenhetsskatt om familjens sammanlagda nettoförmögenhet (dvs. de förmögenhetsskattepliktiga tillgångarna minus de avdragsgilla skulderna) överstiger 3 miljoner kronor.
De tillgångar som ska beskattas finns uttryckligen omnämnda i lagen om förmögenhetsskatt. Där anges att aktier ska förmögenhetsbeskattas och hur de ska värderas. I praktiken borde det därför vara ganska enkelt att redovisa sin förmögenhet om man har aktier, men i praktiken är det inte alls lika lätt. En klurighet ligger i att ”sparkapital” ska beskattas, medan så kallat ”arbetande kapital” ska undantas från skatt. Frågan blir därför till vilken del aktierna utgör sparkapital och om eller till vilken del de utgör arbetande kapital.
Under det senaste året har debatten mest kretsat kring ”Lex Uggla”, dvs. beskattningen av småföretagares upparbetade vinster. Innan Skatteverket gjorde sina riktade aktioner levde nog många företagare i tron att onoterade aktier inte förmögenhetsbeskattades eftersom det upparbetade kapitalet i bolaget antogs vara arbetande kapital. Idag vet vi att verkligheten är lite mer komplicerad.
Följande exempel kan illustrera komplikationerna:
En småföretagare (dvs. en ägare av aktier i ett onoterat bolag) vill investera bolagets upparbetade vinster i aktier. Målet för företagaren är att få så hög avkastning som möjligt på bolagets likvida tillgångar i avvaktan på att tiden är mogen för en framtida expansion. Samtidigt vill han undvika förmögenhetsskatt.
Den första frågan är om företagaren kan visa att de upparbetade vinsterna ska användas för en framtida expansion. Kan han visa detta (t.ex. med styrelseprotokoll eller liknande) är vinsterna i bolaget sannolikt arbetande kapital och fria från förmögenhetsskatt. Kan han inte visa att vinsterna ska användas för en framtida expansion riskerar han förmögenhetsskatt. Företagaren bör därför omedelbart sätta igång med att skriftligt dokumentera sina framtida expansionsplaner!
Om företagaren inte kan dokumentera sina framtida expansionsplaner kan han välja att investera de upparbetade vinsterna i aktier som inte beskattas. Bolagets sparkapital ska nämligen i så fall behandlas på samma sätt som om företagaren själv ägde tillgångarna. Det gäller alltså att räkna ut om bolagets sparkapital kan investeras i aktier som inte förmögenhetsbeskattas.
Aktier i bolag som är registrerade på Stockholmsbörsens A-lista förmögenhetsbeskattas. Det skattepliktiga värdet är 80 procent av marknadsvärdet per den 31 december. Detsamma gäller aktier som är registrerade på exempelvis New York Stock Exchange (Dow Jones) eller någon annan utländsk börs. Det finns inte någon definition av vad som utgör utländsk börs. För att vara på den säkra sidan bör dock företagaren tänka till innan investeringar görs i aktier på handelsplatser som innehåller ordet börs (sv), Exchange (eng), bourse (fr), Börse (ty) osv. Sannolikt uppkommer förmögenhetsskatt på sådana investeringar.
Aktier i bolag som är noterade på Stockholmsbörsens O-lista eller utländsk motsvarighet är skattefritt arbetande kapital. Frågan är vad som utgör utländsk motsvarighet till notering på O-listan. Sannolikt är exempelvis Nasdaq i New York och Alternative Investment Market i London (AIM) utländska motsvarigheter till Stockholmsbörsens O-lista. Investeringar i sådana aktier utgör därför sannolikt arbetande kapital som undantas från förmögenhetsskatt. Företagaren bör därför överväga investeringar i aktier på någon av dessa listor.
Aktier som varit registrerade på Stockholmsbörsens A-lista före den 29 maj 1997 och som därefter noterats på O-listan kan emellertid, enligt en undantagsregel, vara föremål för förmögenhetsskatt. Företagaren måste därför se upp med aktier som tidigare varit inregistrerade på Stockholmsbörsens A-lista.
Vår företagare måste också se upp med aktier som inte noterats i hemlandet. Om aktierna noterats utanför hemlandet kan det vara fråga om skattepliktigt sparkapital istället för arbetande kapital. Det betyder att om ett bolag är hemmahörande i Sverige men noterat på Nasdaq i USA ska aktierna förmögenhetsbeskattas (och värderas till 80 procent av marknadsvärdet per den 31 december). Om investeringarna och noteringarna görs inom EU torde det sakna betydelse om bolaget är registrerat i ett EU-land och noterat i ett annat EU-land eftersom olika förmögenhetsbeskattning av sådana aktier sannolikt är oförenlig med EG-rätten.
Som framgår av genomgången ovan kan företagare undvika förmögenhetsskatt med lite planering. Frågan man ställer sig är varför lagstiftaren anser att investeringar i vissa aktier utgör skattefritt arbetande kapital och investeringar i andra aktier utgör sparkapital som ska förmögenhetsbeskattas. Varför anses investeringar i Microsoft utgöra skattefritt arbetande kapital medan investeringar i Ericsson är sparkapital som ska beskattas? Någon logisk eller rimlig förklaring till skillnaderna har jag inte funnit. Möjligen är lagstiftaren intresserad av att skattekonsulterna inte ska sitta sysslolösa.
Lillon Lindberg är skattejurist hos Öhrlings PricewaterhouseCoopers och medlem i FAR:s Skattesektion. Olika medlemmar i denna sektion kommer hädanefter att skriva under denna vinjett.