Innehåll

Balans nr 5 2006

Debatt: ”Översättningsfel i IAS? Vilken version gäller?”

I vissa fall kan det vara klara skillnader mellan ordalydelsen i den ursprungliga engelska versionen av IAS/IFRS och den svenska. Detta gäller exempelvis IAS 16. Vilken version är det då som gäller frågar författarna till denna debattartikel, som hoppas på svar från t.ex Redovisningsrådets akutgrupp.

I Boksluten för år 2005 har företagen för första gången tillämpat IAS/IFRS fullt ut. I detta sammanhang kan det vara av intresse att fundera över vilken version av IAS/IFRS som man egentligen tillämpat, och vilken version som gäller.

Det föreligger nu en officiell översättning av IAS/IFRS som är sanktionerad av EU. Problemet är att det i vissa fall kan vara klara skillnader mellan ordalydelsen i den ursprungliga engelska versionen och den svenska. I de allra flesta fall torde sådana skillnader bara vara av ”akademiskt” intresse, men så är det inte alltid.

Ett exempel på en direkt kritisk skillnad finns i IAS 16 om materiella anläggningstillgångar. Generellt kan man vid värderingen av anläggningstillgångar tillämpa två metoder; anskaffningsvärdemetoden eller omvärderingsmetoden. Omvärderingsmetoden innebär att man regelbundet omvärderar anläggningstillgångarna till s.k. omvärderat belopp. I IAS 16 finns också ganska ingående regler kring själva redovisningen av de omvärderingar som eventuellt sker. I princip ska uppvärderingar av sådana tillgångar inte gå via resultaträkningen utan föras direkt till en omvärderingsreserv i gruppen eget kapital. Emellertid gäller att om en uppvärdering sker genom återföring av en tidigare nedskrivning (?) av en anläggningstillgång, så ska uppskrivningen gå via resultaträkningen och alltså påverka det redovisade resultatet. Den direkta ordalydelsen i den svenska versionen av p. 39 i IAS 16 är följande:

”Om en tillgångs redovisade belopp ökas som en följd av en omvärdering, skall ökningen redovisas direkt mot eget kapital under rubriken Omvärderingsreserv. Dock skall ökningen redovisas som intäkt till den del den återför en värdeminskning av samma tillgång, som tidigare redovisats mot resultaträkningen”.

Den naturliga tolkningen av den sista meningen är att om man väljer att höja det redovisade värdet av tillgången genom att återföra gjorda avskrivningar, så ska detta föras via resultaträkningen. (Avskrivningen måste väl anses vara en värdeminskning som tidigare redovisats mot resultaträkningen.) Det engelska originalets ordalydelse är dock:

”If an asset’s carrying amount is increased as a result of a revaluation, the increase shall be credited directly to equity under the heading of revaluation surplus. However, the increase shall be recognised in profit or loss to the extent that it reverses a revaluation decrease of the same asset previously recognised in profit or loss”.

Den kritiska termen här är ”revaluation decrease”. Här är det ganska uppenbart att man i originaltexten syftar på en sådan nedskrivning som gjorts på grund av en omvärdering, och som är skild från vanlig värdeminskning som registreras som avskrivning.

Naturligtvis kan man tycka att denna skillnad är ganska marginell. Den kan dock ha mycket stor betydelse om man väljer att göra en stor uppvärdering genom att återföra tidigare avskrivningar. Enligt den svenska IAS-versionen (som vi tycker att den lätt kan uppfattas) så ska alltså en sådan omvärdering gå via resultaträkningen, men enligt originaltexten ska den gå direkt mot omvärderingsreserven. Skillnaden kan knappast vara avsiktlig från översättarnas sida, och i slutänden blir ju frågan vilken version som egentligen gäller? En officiell EU-översättning måste väl anses gälla i det land översättningen avses läsas. Samtidigt torde väl EU:s avsikt vara att reglerna ska uppfattas lika i medlemsländerna.

Man kan ju bara spekulera om orsaken till denna typ av differenser, och översättarna har nog inte haft en helt enkel uppgift att översätta de ganska snåriga och svårtydda texterna till alla EU-språk. Man skulle nog ändå behöva ett klarläggande av vad som gäller i en sådan situation. Är det så att trots att en svensk version är en officiell översättning så bör man gå till den engelska versionen för att få den korrekta innebörden av olika termer belagda? Det skulle innebära att det ändå i slutänden är den engelska versionen som gäller. Det vore ju intressant att höra en åsikt exempelvis från Redovisningsrådets akutgrupp. (Vårt lösningsförslag på problemet vore att byta ut ordet ”värdeminskning” i p. 39 mot ”nedskrivning”. I svenskt språkbruk finns ju en klar skillnad mellan dessa begrepp.)

Det anförda exemplet är inte det enda i IAS/IFRS, men kanske det mest uppenbara. Ibland är meningarna litet oklara och framför allt kan den redovisningstekniska innebörden av vissa bestämmelser vara litet oklar. Problemet finns ju rimligen även beträffande andra ämnesområden och blir väl för övrigt ännu större med de utvidgningar av EU som är på gång. Rimligen finns det även en rent juridisk aspekt av frågan?

Stefan Sundgren är professor i redovisning vid Handelshögskolan, Umeå universitet.

Stellan Nilsson är universitetslektor i redovisning vid Umeå universitet.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...