Innehåll

Balans nr 5 2006

Debatt: ”Översättningsfel i IAS? Vilken version gäller?”

I vissa fall kan det vara klara skillnader mellan ordalydelsen i den ursprungliga engelska versionen av IAS/IFRS och den svenska. Detta gäller exempelvis IAS 16. Vilken version är det då som gäller frågar författarna till denna debattartikel, som hoppas på svar från t.ex Redovisningsrådets akutgrupp.

I Boksluten för år 2005 har företagen för första gången tillämpat IAS/IFRS fullt ut. I detta sammanhang kan det vara av intresse att fundera över vilken version av IAS/IFRS som man egentligen tillämpat, och vilken version som gäller.

Det föreligger nu en officiell översättning av IAS/IFRS som är sanktionerad av EU. Problemet är att det i vissa fall kan vara klara skillnader mellan ordalydelsen i den ursprungliga engelska versionen och den svenska. I de allra flesta fall torde sådana skillnader bara vara av ”akademiskt” intresse, men så är det inte alltid.

Ett exempel på en direkt kritisk skillnad finns i IAS 16 om materiella anläggningstillgångar. Generellt kan man vid värderingen av anläggningstillgångar tillämpa två metoder; anskaffningsvärdemetoden eller omvärderingsmetoden. Omvärderingsmetoden innebär att man regelbundet omvärderar anläggningstillgångarna till s.k. omvärderat belopp. I IAS 16 finns också ganska ingående regler kring själva redovisningen av de omvärderingar som eventuellt sker. I princip ska uppvärderingar av sådana tillgångar inte gå via resultaträkningen utan föras direkt till en omvärderingsreserv i gruppen eget kapital. Emellertid gäller att om en uppvärdering sker genom återföring av en tidigare nedskrivning (?) av en anläggningstillgång, så ska uppskrivningen gå via resultaträkningen och alltså påverka det redovisade resultatet. Den direkta ordalydelsen i den svenska versionen av p. 39 i IAS 16 är följande:

”Om en tillgångs redovisade belopp ökas som en följd av en omvärdering, skall ökningen redovisas direkt mot eget kapital under rubriken Omvärderingsreserv. Dock skall ökningen redovisas som intäkt till den del den återför en värdeminskning av samma tillgång, som tidigare redovisats mot resultaträkningen”.

Den naturliga tolkningen av den sista meningen är att om man väljer att höja det redovisade värdet av tillgången genom att återföra gjorda avskrivningar, så ska detta föras via resultaträkningen. (Avskrivningen måste väl anses vara en värdeminskning som tidigare redovisats mot resultaträkningen.) Det engelska originalets ordalydelse är dock:

”If an asset’s carrying amount is increased as a result of a revaluation, the increase shall be credited directly to equity under the heading of revaluation surplus. However, the increase shall be recognised in profit or loss to the extent that it reverses a revaluation decrease of the same asset previously recognised in profit or loss”.

Den kritiska termen här är ”revaluation decrease”. Här är det ganska uppenbart att man i originaltexten syftar på en sådan nedskrivning som gjorts på grund av en omvärdering, och som är skild från vanlig värdeminskning som registreras som avskrivning.

Naturligtvis kan man tycka att denna skillnad är ganska marginell. Den kan dock ha mycket stor betydelse om man väljer att göra en stor uppvärdering genom att återföra tidigare avskrivningar. Enligt den svenska IAS-versionen (som vi tycker att den lätt kan uppfattas) så ska alltså en sådan omvärdering gå via resultaträkningen, men enligt originaltexten ska den gå direkt mot omvärderingsreserven. Skillnaden kan knappast vara avsiktlig från översättarnas sida, och i slutänden blir ju frågan vilken version som egentligen gäller? En officiell EU-översättning måste väl anses gälla i det land översättningen avses läsas. Samtidigt torde väl EU:s avsikt vara att reglerna ska uppfattas lika i medlemsländerna.

Man kan ju bara spekulera om orsaken till denna typ av differenser, och översättarna har nog inte haft en helt enkel uppgift att översätta de ganska snåriga och svårtydda texterna till alla EU-språk. Man skulle nog ändå behöva ett klarläggande av vad som gäller i en sådan situation. Är det så att trots att en svensk version är en officiell översättning så bör man gå till den engelska versionen för att få den korrekta innebörden av olika termer belagda? Det skulle innebära att det ändå i slutänden är den engelska versionen som gäller. Det vore ju intressant att höra en åsikt exempelvis från Redovisningsrådets akutgrupp. (Vårt lösningsförslag på problemet vore att byta ut ordet ”värdeminskning” i p. 39 mot ”nedskrivning”. I svenskt språkbruk finns ju en klar skillnad mellan dessa begrepp.)

Det anförda exemplet är inte det enda i IAS/IFRS, men kanske det mest uppenbara. Ibland är meningarna litet oklara och framför allt kan den redovisningstekniska innebörden av vissa bestämmelser vara litet oklar. Problemet finns ju rimligen även beträffande andra ämnesområden och blir väl för övrigt ännu större med de utvidgningar av EU som är på gång. Rimligen finns det även en rent juridisk aspekt av frågan?

Stefan Sundgren är professor i redovisning vid Handelshögskolan, Umeå universitet.

Stellan Nilsson är universitetslektor i redovisning vid Umeå universitet.