Enrons grundare Kenneth Lay har tillsammans med företagets tidigare vd Jeffrey Skilling ställts inför rätta i Houston, Texas. Nästan fem år efter att korthuset Enron började rasa samman var det de riktiga höjdarnas tur att stå till svars. Ingen av de två anser sig ha gjort några fel.
Ken Lay skyller på marknaden som tappade förtroendet för Enron – kan man läsa på hans egen hemsida; www.kenlayinfo.com I rätten menade han att Enrons finansiella problem hösten 2001 bör skyllas på finanschefen Andrew Fastow och på revisionsfirman Arthur Andersen. Skilling å sin sida har förklarat att företaget stod på en finansiellt solid grund när han avgick i augusti 2001.
Det är 15-talet tidigare Enron-anställda som hittills erkänt brott eller dömts för sådana. Den tidigare finanschefen (treasurer) Ben F.
Glisan var den förste som fick fängelsestraff. Flera har följt i hans fotspår. Den underskrivande revisorn David Duncan fick i ett tidigt skede sparken från Arthur Andersen. Han erkände i sinom tid att han initierat förstörelsen av dokument som rörde Enronaffärer.
Andersens roll i Enrons fall har använts av både försvar och åklagare. Den förre menar att Andersen godkände Partnerskap och allt för kreativ redovisning och att man därmed gav de åtalade anledning att tro att allt var som det skulle. Åklagaren å sin sida menar att Andersens revisorer inte alltid gavs en fullständig bild av räkenskaperna och de därför inte kunde göra en rättvisande bedömning.
Ett resultat av Enronaffären – men även andra skandaler inom näringslivet – är Sarbanes-Oxley Act (SOX). Lagen syftar till att återställa investerarnas förtroende för aktiemarknaden genom att garantera att innehållet i företagens finansiella rapportering och annan information överensstämmer med verkligheten. Detta skulle uppnås genom:
Strängare krav på redovisning och information tillaktiemarknaden,
Högre krav på revisorersoberoende och professionalism,
Krav på interna strukturer för revision och informationslämning till marknaden,
Stränga straff för brott mot lagen.
Det första året med den nya internkontrollen – sektion 404 – var kostsamt för de amerikanska företagen. Enligt en studie publicerad av CSR International betalade storföretagen (reviderade av de fyra stora revisionsbyråerna) under första året $ 8,5 miljoner för internkontroll i enlighet med sektion 404. Under förra året hade den siffran sjunkit med 44 procent till knappt $ 4,8 miljoner. ”Men en del av besparingarna åts dock upp av höjda revisionsarvoden ” skriver New York Times. Tidningen förklarar att ”Kostnaderna för att uppfylla kraven enligt sektion 404 fortfarande betydligt är högre än man hade väntat sig då Sarbanes-Oxley Act antogs 2002”.
Huruvida små aktiebolag även fortsättningsvis ska behöva följa SOX har en kommitté tillsatt av Securities and Exchange Commission tittat på. Kommissionen föreslår bl.a. att de mindre bolagen ska undantas från sektion 404. Detta har mött kritik från senator Paul S. Sarbanes, en av initiativtagarna till SOX. Han säger i New York Times att om förslaget genomfördes så skulle ”...fyra av fem företag undantas frän att följa sektion 404 ”.
Vid denna tidnings pressläggning hade dom mot Lay/Skillings inte avkunnats.