Innehåll

Balans nr 6–7 2006

Europa-frågor: EU:s framtid åter i fokus

Tankepausen är över. I alla fall för den här gången. Efter att ha drabbats av två bakslag vid folkomröstningarna om EU:s konstitution, i Frankrike och Nederländerna, så beslutade EU-kommissionen för ett år sedan att det var tid för eftertanke. Vart är EU på väg? Hur ska ett framtida EU med nöjda medborgarna se ut?

Nu har EU-kommissionen dragit ett antal slutsatser utifrån den kommunikationsplan, Plan D, som lades fram förra året och de debatter som pågått i medlemsländerna under det gångna året. Det går väl inte att påstå att den svenska EU-debatten varit speciellt livlig, men en gemensam handlingsplan har i alla fall tagits fram.

Vice ordförande Margot Wallström sa i samband med presentationen ”Med denna agenda visar vi att vi har lyssnat på medborgarna. Medborgarna vill ha inflytande och ett EU som leder vägen, även om de har blandade känslor när det gäller EU-medlemskapet eller sättet som EU fungerar på. De förväntar sig att Europeiska unionen för en politik som ger resultat”.

Kommissionen planerar tolv politiska initiativ för att skapa ett EU som ger resultat, men de kan nog tyvärr uppfattas som ganska diffusa av EU-medborgarna. De strategiska målen i agendan är välstånd, solidaritet och säkerhet, med fortsatt fokus på sysselsättning och tillväxt. Som debatten om EU visar finns det ett gap mellan de åtgärder som EU vidtar och allmänhetens uppfattning om EU:s roll. För att återvinna allmänhetens förtroende kommer EU-kommissionen att använda alla sina resurser för att finna lösningar på de problem som medborgarna vill ha åtgärdade. I sitt förslag rekommenderar EU-kommissionen en plan i flera steg för att lösa de institutionella frågorna i EU.

EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso erkände nyligen att EU-kommissionen inte ser någon lösning i sikte på frågan om en grundlag för EU, men att det är möjligt att uppnå betydande resultat genom att utnyttja de fördrag som redan finns på plats.

Men det finns fortfarande hopp i vissa medlemsländer. I motsats till den skepsis som råder så röstade Finlands riksdag för den nya EU-konstitutionen i början av maj. Om allt går som planerat blir Finland därmed det 16:e landet som undertecknar den nya grundlagen. Finland tar över som ordförandeland i EU den 1 juli 2006 och förhoppningen är att godkännandet ska skapa en positiv atmosfär kring det kommande arbetet med konstitutionen.

Om EU ska kunna ha en ljus framtid så krävs det ett starkt stöd från medborgarna och mycket positivt tänkande framöver.

Civ. ek. Ewa Fallenius arbetar på Öhrlings PricewaterhouseCoopers med frågor om Europa, EU och EMU. Har du frågor i detta ämne sänd dessa till ewafallenius@se.pwc.com