Goodwill – ett område som krävt betydande insatser

De första årsredovisningarna enligt internationella redovisningsstandarder IFRS (International Financial Reporting Standards) finns nu tillgängliga för flertalet svenska noterade företag. Övergången till IFRS har medfört ett flertal nyheter vad avser redovisning och värdering, uppställningsformat och tilläggsupplysningar. Följande artiklar behandlar tre på förhand förväntat ”heta” områden, nämligen tilläggsupplysningar rörande nedskrivningsprövning av goodwill, tilläggsupplysningar rörande rörelseförvärv och fastighetsföretagens resultaträkning. Undersökningarna som har genomförts visar att några företag har kommit en god bit på väg när det gäller att uppfylla IFRS-kraven på dessa områden men undersökningen visar också att relativt många företag har en betydande förbättringspotential till 2006 års årsredovisning.

International Financial Reporting Standards IFRS påverkan på resultat och eget kapital hade redan tidigare rapporterats i delårsrapporter under 2005 men i årsredovisningen 2005 skulle de utökade upplysningskraven hanteras på ett fullständigt sätt.

Flera av de tillkommande upplysningskraven har, vad vi förstår, inneburit extra arbetsinsatser som i vissa fall konsumerat ett betydande antal timmar. För många företag har speciellt framtagandet av information rörande goodwill krävt betydande arbetsinsatser. I denna artikel redogör vi för resultatet av en undersökning av hur väl en grupp företag noterade på Stockholmsbörsen har lyckats med att uppfylla IFRS-kraven rörande goodwill såsom dessa krav formuleras i IAS 36 punkt 134.

Tidigare normgivning

Enligt tidigare normgivning (som uttrycks i Redovisningsrådets rekommendationer RR 1:00 och RR 17) redovisades goodwill till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade av- och nedskrivningar. Avskrivningar gjordes över den bedömda nyttjandeperioden, vilken i normalfallet uppgick till maximalt 20 år. Vid varje bokslutstillfälle skulle företaget bedöma om det förelåg någon indikation på att goodwillposten hade minskat i värde. Om så var fallet skulle goodwillpostens återvinningsvärde beräknas (nedskrivningstest). En eventuell nedskrivning skulle belasta årets resultat och under vissa omständigheter fanns det även möjlighet att återföra en tidigare gjord nedskrivning.

I de fall en nedskrivning gjorts eller återförts och beloppet var av väsentlig betydelse för företagets redovisning som helhet, krävdes vissa upplysningar i årsredovisningen. Som exempel på upplysningar kan nämnas vilka händelser som lett fram till beslutet om nedskrivningen/återföringen, hur återvinningsvärdet beräknats och vilken diskonteringsränta som använts för beräkning av nyttjandevärdet.

Nuvarande normgivning

Enligt nuvarande normgivning, IFRS, redovisas goodwill till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Goodwill definieras som en immateriell tillgång med obestämbar nyttjandeperiod och skrivs inte längre av utan ska istället vara föremål för årlig nedskrivningsprövning av det redovisade värd ett även om det inte finns någon indikation på värdenedgång. Vid indikation på värdenedgång ska nedskrivningsprövning ske så snart indikation föreligger. Den årliga nedskrivningsprövningen för en kassagenererande enhet innehållande goodwill ska ske vid samma tidpunkt varje år. En nedskrivning av goodwill får till skillnad mot tidigare normgivning inte återföras.

Utöver de nyheter som nämns ovan tillkommer omfattande upplysningskrav avseende de nedskrivningstest som utförts under året oavsett om dessa resulterat i någon nedskrivning eller inte (IAS 36 punkt 126–137). Enligt IAS 36 punkt 134 ska företagen lämna information enligt nedan avseende de uppskattningar som använts i nedskrivningsprövningen av de kassagenererande enheterna (enheten) med väsentliga goodwillvärden i relation till av företaget totalt rapporterad goodwill;

  1. Det redovisade värdet för goodwill som fördelats på den kassagenererande enheten.

  2. Det redovisade värdet för immateriella tillgångar med obestämbara nyttjandeperioder som fördelats på den kassagenererande enheten.

  3. Den grund på vilken den kassagenererande enhetens återvinningsvärde har fastställts.

  4. I de fall återvinningsvärdet baseras på nyttjandevärde

    1. en beskrivning av varje viktigt antagande på vilket företagsledningen har baserat sina kassaflödesprognoser för respektive kassagenererande enhet,

    2. en beskrivning av företagsledningens metod för att fastställa värdet på varje viktigt antagande och huruvida värdena återspeglar tidigare erfarenheter eller överensstämmer med externa informationskällor,

    3. den period över vilken företagsledningen har prognostiserat kassaflöden baserat på finansiella budgetar/ prognoser som fastställts av företagsledningen. När en period som är längre än fem år används för en kassagenererande enhet lämnas förklaring till varför den längre perioden är motiverad,

    4. den tillväxttakt som använts för att extrapolera kassaflödesprognoser bortom den period som täcks av de senast gjorda budgetarna/prognoserna,

    5. Den diskonteringsfaktor som tillämpats på kassaflödesprognoserna

  5. Om den kassagenererande enhetens värde baserats på verkligt värde minus försäljningskostnader, den metod som använts för att fastställa det verkliga värdet minusförsäljningskostnader,

  6. För det fall rimliga förändringar i viktiga antaganden skulle leda till att återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet krävs att upplysningar lämnas om värdet på det viktiga antagandet och känsligheten i enhetens återvinningsvärde.

A-listan

O-listan

Samtliga företag

IAS 36, 134

Uppfyllt upplysnings­kraven

Inte uppfyllt upplysnings­kraven

E/T*

Uppfyllt upplysnings­kraven

Inte uppfyllt upplysnings­kraven

E/T*

Uppfyllt upplysnings­kraven

Inte uppfyllt upplysnings­kraven

E/T*

a) Redovisat värde för goodwill

24

 3

11

 2

35

 5

b) Redovisat värde för immateriella tillgångar med obestämbara nyttjandeperioder

 7

 2

18

 1

12

 8

 2

30

c) Grund för beräkning av återvinningsvärde

27

13

40

d) (i) Viktiga antaganden i beräkningen av nyttjandevärdet

13

14

 7

 6

20

20

d) (ii) Metod för fastställande av värde i viktiga antaganden

 3

24

 3

10

 6

34

d) (iii) Prognosperiod

 6

21

 3

10

 9

31

d) (iv) Tillväxttakt

 6

21

 2

11

 8

32

d) (v) Diskonteringsränta

21

 6

 9

 4

30

10

e) Metod för att fastställa verkligt värde

 1

 1

25

13

 1

 1

38

f) Känslighet för förändringar i viktiga antaganden

14

13

 6

 7

20

20

Urval av företag till undersökningen

Undersökningen omfattar årsredovisningar per den 31 december 2005 från totalt 40 svenska och utländska företag noterade på Stockholmsbörsen. Urvalet omfattar 27 företag från A-listan (mest omsatta) och 13 företag från O-listan (Attract 40).

Samtliga företag på A-listan ingick i urvalet. Fem av företagen på denna lista har dock inte tagits med i undersökningen då tre företag inte redovisar någon goodwill, ett företag inte rapporterar enligt IFRS (rapportering enligt US GAAP) och ett företag ännu inte upprättat årsredovisning enligt IFRS (brutet räkenskapsår).

Urvalet på O-listan har gjorts utifrån högt börsvärde i kombination med att goodwill redovisas i årsredovisningen för 2005. För att komma med i undersökningen måste även årsredovisningen för 2005 vara publicerad på företagets hemsida senast den 28 april 2006.

balans200667_s31

Undersökningen och kommentarer till undersökningsresultatet

Nästan samtliga företag har uppfyllt upplysningskravet avseende redovisat värde för goodwill (a) fördelat på kassagenererande enheter. De företag som inte uppfyller kravet har inte lämnat information om hur värdet fördelar sig på de olika enheterna. Några få företag redovisar även andra immateriella tillgångar än goodwill med obestämbara nyttjandeperioder (b) vilket i merparten av fallen avser varumärken. Ett av dessa företag har inte angett vad andra immateriella tillgångar avser vilket är ett krav.

Samtliga företag har uppfyllt kravet på upplysning om hur enhetens återvinningsvärde (c) beräknats. Merparten av företagen anger att återvinningsvärdet har fastställts genom beräkning av nyttjandevärdet för den kassagenererande enheten, två företag har använt verkligt värde antingen baserat på marknadspriser vid förvärv av företag eller på externa värderingar.

I de fall återvinningsvärdet baseras på nyttjandevärde ska omfattande information lämnas om de uppskattningar och bedömningar som gjorts. Undersökningen visar att hälften av företagen beskriver varje viktigt antagande (d i) som beräkningarna baseras på som t.ex. diskonteringsränta, tillväxttakt, prognosperiod, intäktsvolymer, produktionskostnader, behovet av rörelsekapital, rörelsemarginal, produktutveckling, priser, inflation och behov av investeringar. Av övriga företag lämnar ca 35 % ingen information överhuvudtaget avseende viktiga antaganden, medan ca 15 % anger några av de viktiga antaganden som använts men inte samtliga av dessa. Några få företag lämnar en beskrivning av hur värdet på varje viktigt antagande fastställts (d ii) och har tydligt angivit om bedömningen baseras på historiska erfarenheter eller extern information vilket krävs för att uppfylla informationskravet. Flertalet av företagen i undersökningen lämnar ingen beskrivning överhuvudtaget avseende metod för fastställande av värde på viktiga antaganden; alternativt är den beskrivning som lämnas för oprecis eller innefattar inte samtliga viktiga antaganden som angivits.

Nästan en fjärdedel av företagen upplyser om den period som kassaflöden prognostiserats över {d iii). De företag som lämnar information anger en prognosperiod om 3 till 5 år, vilken baseras på strategiska planer som fastställts av företagsledningen. Det stora flertalet företag som inte uppfyllt informationskravet har ej angivit att beräkningen baseras på budgetar/prognoser som fastställts av företagsledningen. Flera av dessa företag har även angivit att prognosperioden överstiger 5 år, men saknar oftast en förklaring till varför denna längre period är motiverad. I många fall är det också otydligt om en längre period använts eller om det är så att kassaflöden extrapoleras bortom den period som täcks av de senast gjorda budgetarna/prognoserna.

Mindre än en fjärdedel av företagen har uppgivit tillväxttakten (d iv) som använts för att extrapolera kassaflöden bortom prognosperioden, hur tillväxttakten fastställts samt huruvida denna ligger i linje med den långsiktiga tillväxttakten för branschen i sin helhet. De företag som inte uppfyllt detta informationskrav anger inget värde på tillväxttakten alternativt lämnas ingen information om huruvida värdet baseras på historiska erfarenheter eller ligger i linje med branschens långsiktiga tillväxttakt och att denna bedömning baseras på externa rapporter.

Flertalet av företagen anger vilken diskonteringsränta (d v) som tillämpats på kassaflödesprognoserna. Diskonteringsräntan varierar mellan 6,7–19,0 % före skatt men ligger i normalfallet mellan 9–12 % före skatt, vilket är i överensstämmelse med företagens vägda genomsnittliga kapitalkostnad före skatt. Merparten av de företag som inte uppfyllt informationskravet brister genom att de inte lämnar upplysning om diskonteringsräntan för respektive kassagenererande enhet. Några av de företag som inte uppfyllt upplysningskravet har inte kvantifierat diskonteringsräntan utan anger att denna överensstämmer med företagets genomsnittliga kapitalkostnad och några få företag använder sig i beräkningarna av en diskonteringsränta efter skatt vilket inte är i överensstämmelse med IAS 36.

Två företag har angivit att återvinningsvärdet för kassagenererande enheter baserats på verkligt värde minus försäljningskostnader (e). Ett av dessa företag har angivit att det verkliga värdet har tagits fram baserat på diskonterade kassaflöden och marknadspriset vid förvärv av företag under året. Viktiga antaganden och företagsledningens metod för att fastställa värdet på dessa har också angivits. Det andra företaget har inte lämnat information om hur det verkliga värdet fastställts.

Mindre än hälften av företagen har lämnat information om vilken påverkan förändringar i viktiga antaganden (f) får på återvinningsvärdet och vilket eventuellt nedskrivningsbehov av det redovisade värdet för goodwill en förändring skulle ge upphov till. Informationen är viktig då den ger omvärlden upplysning om hur nära det redovisade värdet för goodwill ligger det värde då nedskrivningsbehov uppkommer.

Genom att lämna information enligt (f) minskar sannolikt företaget risken för att en framtida eventuell goodwillnedskrivning kommer som en stor överraskning. De företag som inte uppfyllt upplysningskravet anger inte att rimligt möjliga förändringar i viktiga antaganden inte skulle föranleda något nedskrivningsbehov av goodwill eller lämnar inte på något annat sätt information om viktiga antaganden och känsligheten i återvinningsvärdet.

Vår genomgång har inte identifierat något företag som uppfyller samtliga upplysningskrav enligt IAS 36 punkt 134. Sex företag uppfyller flertalet av upplysningskraven (brister på en eller två punkter). Dessa företag är Atlas Copco, Gambro, Getinge, Axfood, Eniro och NCC.

De punkter i IAS 36 punkt 134 som relativt få företag till fullo uppfyllt är följande:

  • beskrivning av hur värdet på varje viktigtantagande fastställts (134 d ii): 15 %

  • angivande av period för prognostiserade kassaflöden (134 d iii): 23 %

  • upplysning om tillväxttakt för extrapolering av kassaflödesprognoser (134 d iv): 20 %

Exempel på företag som på ett bra sätt uppfyllt kraven enligt 134 d ii) är Axfood, NCC och Scania, medan Assa Abloy, Getinge och SCA är företag som på ett bra sätt lämnar information enligt punkt 134 d iii). Information enligt punkt 134 d iv) har exempelvis Getinge och Swedish Match lämnat på ett bra sätt.

Avslutande kommentarer

Vår genomgång av hur väl en grupp börsnoterade företag (från Stockholmsbörsens A– och O-lista) uppfyller upplysningskraven rörande nedskrivningstest av goodwill visar att flera företag har, även om de inte nått ända fram, ”kommit en god bit på väg” och uppfyller nästan samtliga krav som ställs. Relativt många företag har dock en betydande förbättringspotential till 2006 års årsredovisning. Detta utfall är inte oväntat mot bakgrund av att informationskraven är nya och att det i åtminstone några fall inte är helt uppenbart hur man ska tolka kraven, såsom punkt 134 d iii); behov av referens till att budgetar/prognoser fastställts av företagsledningen och punkt 134 d iv); angivande av procentsats eller inte avseende tillväxttakt för att extrapolera kassaflödesprognoser.

Vi är övertygade om att informationsgivningen enligt IAS 36 punkt 134 kommer att vara mer fullständig i årsredovisningen 2006 eftersom ”övning ger färdighet” och att ett antal tolkningssvårigheter då torde vara undanröjda.

Lars-Erik Persson och auktor revisor

Karin Hultén är redovisningsspecialister vid Öhrlings PricewaterhouseCoopers.