Balans nr 8–9 2006

Bokföringsnämnden ger ut normer för K1-bolag

Första sammanfattande skriften om redovisning

Efter en omläggning av arbetet har Bokföringsnämnden (BFN) nyligen publicerat den första sammanfattande skriften som gäller för en grupp företag. Det är de allra minsta företagen (K1) som nu fått ”sin” skrift. Den enda som ska behövas. Här finns allt om löpande redovisning och årsbokslut för denna kategori företag, förklarar Gunvor Pautsch, kanslichef på BFN. Hon berättar vidare om en rapport som visar att den kritik som BFN fått – att nämnden ”ändrar på lagar” – är felaktig (se artikel på sid. 26–29).

Gunvor Pautsch, kanslichef på Bokföringsnämnden (BFN) visar stolt upp den splitter nya vägledningen ”K1 – Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut”. I denna, förklarar hon, finns allt som enskilda företagare behöver känna till om så väl löpande redovisning som årsbokslut. Det senare blir ju ett måste även för mikroföretagare från 1 januari nästa år.

– Man ska i princip bara behöva en enda rekommendation. Det innebär en viktig förenkling. Dessutom är den skriven på ett lättförståeligt sätt.

Arbetet med K1-skriften har pågått parallellt med att politikerna diskuterade och i slutet av maj i år beslutade om förenklade redovisningsregler. En vecka efter riksdagsbeslutet fattade BFN sitt formella beslut och en knapp månad efter kom skriften från pressarna.

Det samlade greppet är något nytt för BFN. Tidigare har normer och information givits ut ämnesvis. För ett par år sedan fattades dock beslut att nämnden ska ”ta fram samlade regelverk som tillsammans med reglerna för noterade företag kommer att avse fyra olika kategorier av företag”.

– BFN påbörjade arbetet med att försöka anpassa internationella standarder skrivna för större företag till de mindre företagen. Vi hann med ett antal men insåg att detta inte blev bra, förklarar Gunvor Pautsch den nya inriktningen på det arbete som hon och fem andra redovisningsexperter på BFN utför.

Den första kategorin företag (K1) omfattar små enskilda näringsidkare och små handelsbolag som ägs av fysiska personer. Den andra kategorin (K2) ska i första hand gälla för aktiebolag och ekonomiska föreningar under en viss storlek (mindre företag dvs. högst 50 anställda, högst 25 mkr i tillgångar, högst 50 mkr i nettoomsättning). Den tredje kategorin (K3) kommer att gälla för större företag, som inte är noterade, varför de enligt en EU-förordning ska följa de internationella redovisningsreglerna (IFRS) från och med den 1 januari 2005. Den fjärde kategorin (K4) är företag som i sin koncernredovisning ska tillämpa IFRS-reglerna.

Enligt lagen som träder i kraft 1 januari 2007 ska alla bokföringsskyldiga som inte upprättar årsredovisning upprätta årsbokslut. Företag som har en nettoomsättning som är högst tre miljoner kronor och som inte är skyldiga att upprätta årsredovisning kan dock upprätta ett förenklat årsbokslut. I BFN:s nya skrift (som kan beställas från FAR Förlag eller laddas ner från BFN:s hemsida) finns en förtryckt blankett (som också kan laddas ner från Skatteverkets hemsida) för förenklat bokslut.

– Vi har samarbetat med Skatteverket och BAS om det förenklade årsbokslutet. Blanketten i vår skift är i princip förstasidan på deklarationen som ska till Skatteverket. BAS kommer dessutom att ge ut kontoplaner anpassade till detta, förklarar Gunvor Pautsch och tillägger att man kan fylla i blanketten direkt på nätet på Skatteverkets hemsida, eller fylla i den och sända per post.

Det är omkring 650 000 företag som har möjlighet att göra det förenklade bokslutet.

Bokföringsnämnden har telefontid två timmar varje vardag då man svarar på frågor om bokföringslagen (det gäller alla företag) och årsredovisningslagen (för icke-noterade bolag). Gunvor Pautsch berättar att det är företrädesvis småföretagare som ringer eller mejlar frågor och att dessa gäller allt – stort som smått. Många frågor kan man ge svar på direkt, medan andra måste utredas först. Ett sådant ärende som man just nu tittar närmare på är elektronisk fakturering.

Sammanfattande skrifter för K2- och K3-företag håller BFN på och arbetar med. Man väntar dock bl.a. på en utredning om redovisning och beskattning som presenterar sitt slutbetänkande först i juli nästa år innan ytterligare förenklingar kan göras. En remiss om K2 har redan sänts ut och kommit tillbaka. Det var dock inte något färdigt förslag med kommentarer. För första gången provade BFN att redan på ett tidigt stadium få in åsikter från utomstående.

– Vi har försökt skapa tydliga väsentlighetsregler. Det har vi fått ett positivt gensvar på. Men visst finns det synpunkter på själva konstruktionen, exempelvis gränsvärden.

På minst en punkt, förklarar Gunvor Pautsch, har BFN tagit till sig kritik från remissinstanserna. Det gäller frågan om alla företag som ingår i en koncern ska redovisa enligt samma kategori. Ja det ska de, menade BFN från början, men ändrade sig alltså efter att ett antal remissinstanser argumenterat för motsatsen.

Även annat kommer att ändras.

– Vi kommer att förtydliga texten om hur avskrivningar och nedskrivningar ska hanteras. Vår skrivning var otydlig och missuppfattades av vissa remissinstanser, anser hon och fortsätter:

– En hel del remissinstanser menar att vi inskränker möjligheter som lagen ger, exempelvis att egenupparbetade immateriella anläggningstillgångar får tas upp som tillgångar. Vi anser inte att K2-företag bör få göra det och har fått kritik. Vissa klagar på att ”ni som inte ens har föreskriftsrätt, kommer och ändrar lagar”.

För att utreda vad som egentligen gäller tillsattes Per Thorell, professor och verksam vid Ernst & Young Technical Department i Stockholm, att utreda nämndens legala rätt. Rapporten kommer att behandlas av BFN:s styrelse i början av september (rapporten redovisas i en artikel på sid. 26–29 i denna tidning).

Gunvor Pautsch förklarar:

– Det här är inte något problem enligt rapporten. Vi kan fortsätta vårt arbete med att försöka hitta helhetslösningar. Att skapa en balans och att lätta den administrativa bördan för företagen.

Elisabeth Precht

Kortfattat: Nämndens uppdrag

Bokföringsnämnden är en myndighet under regeringen (Finansdepartementet) med egen instruktion (SFS 1988:1118) och eget anslag. BFN har huvudansvaret för utvecklandet av god redovisningssed i företagens bokföring och offentliga redovisning Bokföringsnämnden har tio ledamöter som utses av regeringen. Nämnden sammanträder vanligtvis sex till sju gånger per år. Hur ofta beror på antalet ärenden som finns på bordet.

Styrelsen består av:

Ordförande Hans Edenhammar, civilekonom

Vice ordförande Ingrid Engshagen, ekon. lic.

Carl-Gustaf Burén, civilekonom (Svenskt Näringsliv)

Håkan Ohlson, godkänd revisor (SRS)

Caisa Drefeldt, auktor. revisor (FAR)

Eva Karin Olin-Hempel, lantbrukare (LRF)

Bo Lindén, kansliråd (Finansdepartementet)

Mats Olsson, redovisn. konsult (SRF)

Nelson de Macedo, adm. chef (TCO)

Johan Svanberg, allmänna ombudet vid Skatteverket

Har du frågor?

Du kan ringa till Bokföringsnämnden och ställa frågor under tiden 9.30 till 11.30 varje vardag. Telefonnumret är 08-787 80 28. Frågor kan också sändas per e-post till bfn@bfn.se.

Vill du besöka nämndens hemsida så är adressen <www.bfn.se>.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...