Innehåll

Balans nr 1 2007

Noteringar: Nya strängare regler mot jäv

Bestämmelserna om s.k. byråjäv har från 1 januari skärpts för revisorer i företag som enligt lag ska ha minst en auktoriserad revisor eller godkänd revisor som avlagt revisorsexamen. Syftet med lagändringen är att få svensk lagstiftning att överensstämma med det EG-rättsliga regelverket.

Sedan införandet av 1975 års aktiebolagslag gäller att den som är verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder bolaget vid grundbokföringen eller medelsförvaltningen eller bolagets kontroll däröver, inte får vara revisor i företaget. Det är detta som kallas byråjäv.

Den i dagarna ikraftträdda lagändringen innebär att byråjävet utvidgas till att gälla den som är verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder bolaget vid bokföringen eller medelsförvaltningen eller företagets kontroll däröver. De skärpta jävsreglerna gäller dock inte alla företag. Något förenklat kan sägas att de träffar ”större företag” eller moderföretag i ”större koncerner”. De företag som berörs är samma företag som enligt lag ska ha minst en särskilt kvalificerad revisor, dvs. minst en auktoriserad revisor eller en godkänd revisor som avlagt revisorsexamen.

Hur många företag omfattas?

– Drygt tre procent av aktiebolagen, svarar Carina Bergman Marcus, ordförande för FAR SRS etikkommitté.

Denna siffra kan jämföras med de 4,5 procent av företagen (år 2003 var det 12 500 företag) som tidigare behövde ha minst en särskilt kvalificerad revisor.

De nya reglerna gäller för bolag som under de senaste två räkenskapsåren uppfyllt två av tre villkor: medelantalet anställda är fler än 50; den redovisade balansomslutningen uppgår till mer än 25 miljoner kronor; den redovisade nettoomsättningen uppgår till mer än 50 miljoner kronor. För att företaget ska betraktas som ett större företag gäller att det är samma två villkor som uppfyllts bägge räkenskapsåren.

– De nya jävsreglerna gäller också för moderföretag i större koncerner – dvs. när koncernen uppfyller två av 50/25/50-villkoren, säger Carina Bergman Marcus och tillägger:

– Noterade företag, banker och försäkringsbolag omfattas också av de nya reglerna.

– Reglerna kommer att ge en del omställningsproblem, men innebär inte att det totalt sett blir mindre arbete. När en byrå exempelvis tappar ett kombiuppdrag så får man sannolikt ett annat renodlat redovisningsuppdrag istället. Det betyder totalt sett ett större antal klienter vilket kräver mer administration.

Hon resonerar vidare:

– Utöver utökat administrativt arbete kommer revisionen sannolikt att bli dyrare. När revisorn har en medarbetare [inom samma byrå] som biträder med redovisningen känner revisorn som regel väl till rutiner och har god kontroll över kvalitén på redovisningen, vilket revisorn som regel saknar om uppdraget utförs av en extern person. Revisionsarbetet blir därmed sannolikt mer omfattande.

Vad vinner man med lagändringen?

– Större oberoende, då självgranskningshotet minskar. Man kan ju t.ex. tänka sig att en revisor upptäcker att allvarliga fel gjorts i redovisningen. Tillhör man då samma byrå är det kanske känsligare att påtala felet för klienten.

Carina Bergman Marcus säger att inom FAR SRS etikkommitté var diskussionen livligast då frågan kom upp om hur man ska bestämma tidpunkten för när ett mindre företag anses bli ett större – dvs. tidpunkten när man passerar två av de tre 50/25/50-värdena och de strängare jävsreglerna ska börja tillämpas.

Hittills har i lagen talats om tillgångarnas nettovärde enligt fastställda balansräkningar, dvs. i samband med årsstämman under tredje räkenskapsåret. I de nya reglerna talas det om redovisad balansomslutning.

– I förarbetena sägs inget som tyder på avsikt hos lagstiftaren att frångå årsstämman som den relevanta tidpunkten. Även andra skäl, bl.a. praktiska hänsyn, talar emot detta, säger Carina Bergman Marcus.

Hon slår fast att det inte uppstår någon jävssituation om revisionsbyrån lämnar ett löpande redovisningsuppdrag senast i samband med årsstämman år tre. Däremot ska en sådan situation prövas enligt revisorslagens oberoenderegler.

Det har diskuterats om det är möjligt för en revisionsbyrå att t.ex. bilda ett dotterbolag för att ta hand om redovisningen åt en av revisionsbyråns revisionsklienter?

– Jag tror att man ska vara oerhört försiktig med den här typen av arrangemang. Hittills har man inte accepterat att grundbokföringen utförs i ett dotterbolag eller annat företag i revisionsgruppen, även om ordalydelsen i aktiebolagslagen medger det, avslutar Carina Bergman Marcus.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...