I det uppskruvade tempo som gäller i dagens arbetsliv underlättar det onekligen för den egna överlevnaden om man kan se en mening – något samhällsnyttigt eller något gott definierat på annat sätt – i det man sysslar med. Vi skattekonsulter definierar detta ”något” på olika sätt: Vissa ser som sin uppgift bara att se till att klienterna minimerar sin skattekostnad. Andra lägger in något helt annat i arbetets mening. Jag tilltalas av tanken att ”göra nytta” genom rollen som uttolkare av våra skatteregler, alltså detta att förklara innebörden av olika regler för de klienter som inte har egen sakkunskap på området, att vara en länk mellan lagstiftaren och de som berörs av skattereglerna, att driva utvecklingen i rättstolkningsfrågor.
Uppgiften att förmedla innehållet i komplexa skatteregler kan vara härligt utmanande, men frustrationen blir onödigt stor när reglerna övergår från att bara vara svårtolkade till att bli omöjliga att uttolka och omöjliga att förklara för ”vanliga människor”. Ett exempel på detta är underskottsavdragsreglerna, som ju tyvärr intar en föga hedrande tätposition i klassen svårförståeliga, svårtolkade, svårtillämpbara och delvis omotiverade skatteregler.
Reglerna, vars syfte kan sägas vara att stävja handel med skattemässiga underskott, går mycket förenklat uttryckt ut på att ett underskottsföretag som får ny/nya ägare kan gå miste om hela eller delar av sitt skattemässiga underskott och få kvarstående underskott spärrade mot mottagna koncernbidrag under fem hela år. En sådan koncernbidragsspärr gäller även då ett underskottsföretag förvärvat ett vinstgivande företag. Kopplade till regelverket finns också spärrar vid fusion och specialregler vid bl.a. underprisöverlåtelser.
Reglerna har kommit att få en större räckvidd än som uppenbarligen varit lagstiftarens avsikt. Interna aktieöverlåtelser av ett underskottsföretag omfattas, eftersom en ny ägare – det oäkta systerbolaget – kommer in i bilden trots att det indirekta bestämmandeinflytandet ligger kvar hos den fysiska personen. Likaså omfattas ett företags bolagisering av en del av sin verksamhet, med den konsekvensen att koncernbidrag från det nya dotterbolaget under ett antal år inte kan kvittas mot underskott i moderföretaget. Och vid fusioner kan en ynka krona i kvarvarande gammalt underskott medföra att även ”nya” underskott blir spärrade.
Det är omöjligt att förutse om underskottsavdragsreglerna slår till i en rad olika situationer som överhuvudtaget inte berörs i lagtexten eller förarbetena, exempelvis vid successiva indirekta förvärv och vid flera fysiska personers förvärv.
Krångligheten i utformningen av reglerna illustreras inte minst av turordningsreglerna när ett företag med såväl gamla koncernbidragsspärrade underskott som nya, inte spärrade underskott, ska kvitta dessa mot koncernbidrag från både nya och gamla koncernföretag. Även underprisreglerna när underskott finns på ”förvärvarsidan” och fusionsspärrarna är som labyrinter; jag måste alltid ha en lapp med en egen ”översättning” av respektive regler till hands. Listan på ofullkomligheter och knäppheter i underskottsavdragsreglerna kan dessvärre göras väldigt lång.
Lagrådet påpekade 1990 att reglerna inte uppfyller rimliga krav på måluppfyllnad, rättssäkerhet och på en i praktiken hanterlig rättstillämpning. Enligt lagrådet fanns det anledning att befara att reglerna inte kunde tillämpas på åsyftat sätt och att en korrekt tillämpning av regelsystemet i åtskilliga fall syntes leda till materiellt mindre tillfredsställande resultat. Men regeringen kontrade med att såvitt den kände till hade lagen uppnått sitt syfte att stoppa handeln med förlustföretag. Så sant, så sant ... Den rättsosäkerhet som uppstått till följd av att vare sig erfarna konsulter eller Skatteverket kan tolka underskottsavdragsreglerna har otvetydigt lett till att många i sig önskvärda omstruktureringar inte blivit av just för att de skattemässiga konsekvenserna i det här hänseendet inte kunnat överblickas.
”Alla departement ska nagelfara företagens regelbörda och rapportera vad som kan tas bort och vad som kan förenklas.” Bakom det nyligen avgivna uttalandet står vår näringsminister Maud Olofsson som har ambitionen att underlätta för företagen och minska regelkrånglet. Så nu, nu gäller det verkligen för Finansdepartementet: Glöm inte underskottsavdragsreglerna!
Anna Olrog är skattejurist och arbetar på KPMG i Stockholm. Hon är medlem i FAR SRS skattesektion. Olika medlemmar i skattesektionen skriver i varje nummer av Balans under denna vinjett.
Not: Se även en krönika om underskottsavdrag skriven av Daniel Bruhn i Balans nummer 11/2006 samt efterföljande debatt: Inlägg skrivet av Mats Brockert från Skatteverket i nummer 12/2006 samt i detta nummer ett inlägg av Daniel.