Balans nr 1 2007

Utmaningar för försäkringsbolag

Rekommendation för att rapportera kapitalavkastning i årsredovisningar 2007

En ny rekommendation för rapportering av kapitalavkastning inom försäkringsbranschen ska tillämpas första gången i årsredovisningar 2007 – Totalavkastningstabell: Rekommendation för årlig rapportering av totalavkastning. Lena Arfalk och Matts Edin menar att skillnaden i totalavkastningsprocent blir liten. Enligt rekommendationen ska varje bolag utarbeta riktlinjer för sin egen tabell. Det innebär nya utmaningar, bl.a. hur fastigheter ska hanteras, hur valutaresultat ska fördelas och hur derivat ska rapporteras.

Den nuvarande kapitalavkastningstabellen i försäkringsbolagens årsredovisningar skapades genom ett branschgemensamt initiativ på 1980-talet. 1984 fick Aktuarienämnden i uppdrag att, i samråd med Försäkringsbranschens Redovisningsnämnd (FRN), utreda frågan om ett på gemensamt sätt beräknat kapitalavkastningsmått. Detta uppdrag initierade en process som avslutades i december 1993 genom publicerandet av FRN 1/1993: Försäkringsbranschens gemensamma kapitalavkastningsmått (KAT).

Sedan dess har utvecklingen varit kraftig inom kapitalförvaltning både avseende riskhantering, nya finansiella instrument, förändrade redovisnings- och värderingsprinciper samt mer sofistikerade metoder för beräkning och presentation av avkastning.

Under hösten 2004 konstaterades att tabellen behövde moderniseras. Ett projekt startades i Försäkringsförbundets regi med representanter från ett tiotal bolag, under ledning av två konsulter från PricewaterhouseCoopers. Projektet är slutfört i och med att en ny rekommendation nu föreligger.

Från detaljstyrning till principer

En grundläggande skillnad mellan FRN 1/1993 och den nya rekommendationen är att den förra eftersträvade jämförbarhet genom detaljstyrning medan den nya är principbaserad. Därav minskningen i omfattning, från 44 sidor till 11 sidor.

FRN 1/1993 utformades i en miljö som på livförsäkringssidan dominerades av traditionell livförsäkring bedriven i ömsesidig form. Redovisningen styrdes på radnivå av Försäkringsinspektionens föreskrifter, placeringar var omgärdade av schablonmässiga kvantitativa detaljbegränsningar, risk togs genom avistainstrument och derivat förekom endast i en begränsad utsträckning. FRN 1/1993 var ett uttryck för sin tids detaljreglering.

Men det nya växer fram. För att möjliggöra detaljreglering av raderna i KAT infördes redan 1993 tabellraderna ”specialinvesteringar” och ”övrigt”, till vilka alla svårklassificerade poster hänfördes. Med åren kom de att rymma bl.a. derivat, valutor, private equity m.m. I takt med att nya finansiella instrument skapas och att bolagens strategier för placering och riskhantering utvecklas, kom praxis att divergera allt mer. När vi startade projektet var alla bolagen överens om att jämförbarhet på radnivå var en illusion.

Grunden för bolagens redovisning är den principbaserade IFRS, placeringsbegränsningarna är på väg att ersättas av en kvalitativ reglering och i de kommande solvensreglerna är derivat tillåtna som placeringstillgång förutsatt aktsamhetsprincipen. Likriktning har ersatts av mångfald. Därför är detaljreglering omöjlig och därför är den nya rekommendationen principbaserad.

Internationella standarder och svensk praxis

Ett annat fenomen som varit vägledande för projektet är den internationella konvergensen. En självklar utgångspunkt för den nya rekommendationen var de internationella redovisningsstandarderna IFRS. Vidare har beräkningsmetodik och uppställningsform utgått från GIPS (Global Investment Performance Standard), GIPS är ett internationellt ramverk för att mäta performance och index. Exempelvis är IPD (fastighetsindex) och EVCA (private equity) GIPS-anpassade standarder. Kapitalförvaltningar i försäkringsbranschen är i dag normalt inte GIPS-certifierade, men rekommendationen öppnar upp för att bolag som i framtiden väljer GIPS-certifierad kapitalförvaltning, kan bygga vidare på det material som tas fram för totalavkastningstabellen. Vårt ursprungliga förslag till ansats var därför

  • att standarden görs principbaserad istället för regelbaserad. Vi bör alltså inte vänta oss en kokbok med recept för alla situationer och inte heller en tubsocka – en storlek som passar alla!

  • att standarden både anger en önskvärd nivå (bör), som är förenlig med god sed och som är avsedd för företag med hög ambitionsnivå, samtidigt som den specificerar en miniminivå (skall), som tillåter en stegvis utveckling mot god sed och även ger en enkel nivå för de minsta.

  • att uppgifterna i tabellen baseras på den information som används för intern rapportering till ledande befattningshavare.

  • att tabellen kompletteras med upplysningar, såväl om kompletterade detaljer som om valda metoder och avstämning mot den övriga årsredovisningen.

Med vår ansats var det naturligt att utreda hur den information är uppbyggd som idag används för intern rapportering till ledande befattningshavare, t.ex. vd och styrelse. Undersökningarna har visat på stora likheter men även på stora skillnader mellan bolagen exempelvis avseende allokering av tillgångsslag. Projektet har tagit hänsyn till gällande svensk praxis inom kapitalförvaltning, vilket bl. a. innebär att tabellen baseras på ordinarie grunddata som för de allra flesta bolag hämtas direkt ur försystemet.

Rekommendationens struktur

Rekommendationen för årlig rapportering av totalavkastning utgörs av 43 principer inom områdena:

  • Totalavkastningstabell

  • Riktlinjer för mätning och rapportering av totalavkastning

  • Indata

  • Beräkningsmetodik

  • Internt rapporterade portföljgrupper

  • Särskilda regler för fastigheter

  • Särskilda regler för private equity

  • Särskilda regler för dotterföretag, joint ventures och intresseföretag

  • Särskilda regler för interna transaktioner

  • Marknadsrisk per portföljgrupp

  • Övergångsbestämmelser

Definitioner av använda begrepp återfinns i slutet av dokumentet. Utgångspunkten har varit att använda så få ord som möjligt, men att använda dem konsekvent.

Nedan utvecklas tankarna kring ett par av dessa områden som innehåller särdrag hos den nya totalavkastningstabellen i förhållande till FRN 1/1993.

Tillämpningsområde och målsättning

Den nya totalavkastningstabellen är främst avsedd att visa de traditionella livförsäkringsbolagens totala avkastning på kapital. Fondförsäkringsportföljer är av naturliga skäl undantagna och för sakförsäkringsbolag föreslås en frivillig tillämpning. Den nya totalavkastningstabellen ska upprättas per juridisk person till skillnad från den gamla som upprättades på koncernnivå.

Rekommendationens utgångspunkt är att vissa bolag, enligt 7 kap. 10 g § försäkringsrörelselagen (FRL), ska upplysa försäkringstagare om det huvudsakliga innehållet i sina placeringsriktlinjer. Det är denna försäkringstagare som projektet identifierat som den primära intressenten. Denne ska kunna förstå totalavkastningen för året utifrån upplysningen om placeringsriktlinjerna. Följaktligen ska en totalavkastningstabell upprättas för samtliga tillgångar som omfattas av placeringsriktlinjer. Om en rätt till andel i ett överskott är knuten till en delmängd av dessa tillgångar, ska bolaget upprätta totalavkastningstabeller för var och en av delmängderna. Tabellen omfattar även kapital som inte står under s.k. aktiv förvaltning, exempelvis aktier i dotterbolag, förlagslån, egna rörelsefastigheter.

Genom bättre transparens av kapitalavkastningen och ökad fokus på den totala avkastningen, är projektets förhoppning även att den nya totalavkastningstabellen kan bidra till stärkt förtroende för försäkringsbranschen.

Riktlinjer för mätning och rapportering av totalavkastning

Utgångspunkten i projektet har varit att tabellen ska tas fram utifrån det enskilda bolagets placeringsriktlinjer. Placeringsriktlinjerna och rapporteringen ska ses som en helhet. Bolaget ska fastställa riktlinjer för mätning och rapportering av totalavkastning, så att den blir rättvisande, konsistent och jämförbar över tiden. Upplysningar ska lämnas i årsredovisningen om det huvudsakliga innehållet i bolagets riktlinjer, inklusive förändringar från föregående år. Totalavkastningstabellen delas in i de portföljgrupper som bolaget slagit fast i sina placeringsriktlinjer. Meningsfullt sammansatta portföljgrupper är en förutsättning för rättvisande rapportering och jämförbarhet mellan bolag. Uppdelningen i portföljgrupper ska baseras på, men kan vara mindre detaljerad än, den uppdelning som tillämpas för intern rapportering.

Policy kring exempelvis valutahantering och användande av derivatinstrument, varierar mellan olika bolag vilket också kommer att avspeglas i respektive bolags totalavkastningstabell. Jämförbarhet bolag emellan finner man på sista raden, totalavkastning. Tabellens indelning i portföljgrupper kan ses som en specifikation av totalavkastningen för det enskilda bolaget.

Avstämbarhet mot redovisningen

Praxis för mätning av kapitalavkastning skiljer sig traditionellt från motsvarande poster i redovisningen. För att underlätta för läsaren att förstå hur totalavkastningen har genererats och hur beloppen sammanställts innehåller rekommendationen krav på att en avstämning upprättas, som kommenterar väsentliga skillnader mellan övriga finansiella rapporter och totalavkastningstabellen. Bolaget kan ge avstämningen genom hänvisning i förvaltningsberättelsen till annan av styrelsen samtidigt avlämnad rapport. Exempel på förklaringsposter är;

  • Marknadsvärde för finansiella instrument får enligt punkt 19 bestämmas antingen enligt reglerna för verkligt värde eller på ett sätt som är likvärdigt med jämförelseindex. Enligt IAS 39 ska köpkurs användas i redovisningen.

  • Om en rörelsefastighet värderas enligt omvärderingsmetoden, får ett driftsnetto för fastigheten medtas i totalavkastningstabellen. Enligt punkt 32 får en uppskattad marknadshyra inräknas, medan den bör elimineras i externredovisningen.

  • Innehav i dotterföretag, joint ventures eller intresseföretag får värderas till verkligt värde enligt punkt 36 i rekommendationen, förutsatt att IFRS tillåter det. I den juridiska personens balansräkning är det ännu inte tillåtet.

Att döma av diskussionerna i referensgruppen kan avstämbarheten mellan tabellen och redovisningen vara problematisk och tidskrävande. Inte desto mindre är den väsentlig för att öka transparensen mellan avkastningstabellen och redovisningen.

Ikraftträdande och övergångsregler

Totalavkastningstabell: Rekommendation för årlig rapportering av totalavkastning finns tillgänglig på Försäkringsförbundets hemsida <www.forsakringsforbundet.com>. Rekommendationen träder i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas första gången vid upprättande av årsredovisning för räkenskapsåret 2007, med jämförande totalavkastning i procent för 2006. Bolagen bör även tillämpa rekommendationen retroaktivt för åren 2005, 2004 och 2003. Även för tidigare perioder är retroaktiv tillämpning tillåten. Om bolagen tillämpar rekommendationen retroaktivt förutsätts en kommenterad avstämning mot redovisningen. Vidare ska bestämmelserna i IFRS om byte och retroaktiv tillämpning av redovisningsprinciper tillämpas.

De bolag som anser att en retroaktiv tillämpning är praktiskt ogenomförbar ska upplysa om skälen därtill.

Våra reflexioner

Under 2006 har ett par av bolagen som ingått i referensgruppen utfört pilottest av modellen på 2005 års siffror. Utfallet har generellt visat på små skillnader i totalavkastningsprocent mot tidigare siffror. Den nya modellen får dock stor påverkan vid stora flöden i början och slutet på mätperioden, på grund av kravet på daglig viktning av externa kassaflöden för noterade finansiella instrument. Portföljer bör omvärderas den affärsdag det sker stora externa kassaflöden.

Den nya tabellen har dock gett upphov till några nya funderingar, frågeställningar och utmaningar för bolagen som medverkat i referensgruppen. Några av dessa ska utvecklas nedan.

Fastigheter

Hur ska fastigheter hanteras i den nya tabellen? Vad ska ingå i en eventuell portföljgrupp fastigheter – rörelsefastigheter, aktier i fastighetsbolag, derivat? Hur ska detta hanteras systemmässigt? Kommer branschen att tillämpa intern hyra även i framtiden? Detta är komplicerade frågor som bolagen måste ta ställning till och inkludera i policys för att uppnå en konsistent och rättvisande jämförelse över tiden.

Valutahantering

Ska policyn vara att fördela valutaresultatet på underliggande tillgångar eller ska valuta, helt eller delvis, redovisas som ett eget bidrag till totalavkastningen? Om aktivt valutamandat ska redovisas som ett eget tillgångsslag, och om valutarisk tas med hjälp av derivat, är det viktigt att fastställa vad som ska vara basen vid beräkningen av avkastningsprocent. (Vi diskuterar frågan nedan.)

Förvaltningskostnader

I FRN 1/1993 ingick även förvaltningskostnader i tabellen, dock inte som en egen rad. I den nya tabellen kommer inte förvaltningskostnader att anges. En totalavkastningstabell ska upprättas för samtliga tillgångar som omfattas av placeringsriktlinjer. All avkastning ska beräknas efter avdrag för direkta transaktionskostnader. Vi finner det naturligt att bolagen i nära anslutning till tabellen rapporterar sin förvaltningskostnadsprocent. Det är även viktigt att definitionen är tydlig då nyckeltalet kan skilja sig åt mellan bolagen.

Exponering eller marknadsvärde

Rekommendationen anger marknadsvärde för beräkning av avkastning och tar inte hänsyn till exponering. Om bolagen tar risk med hjälp av avistainstrument är detta ingen fråga, men om portföljen innehåller mycket derivat uppstår ett förklaringsproblem. Låt oss göra ett exempel för att klargöra frågan: om bolaget valt att investera 100 mkr direkt i de aktier som ingår i ett index (en speglande portfölj), alternativt en aktieindexobligation eller ett derivat med samma underliggande värde, anser vi att det är rimligt med likartad avkastningsprocent på en eventuell aktierad i totalavkastningstabellen. (Vi förutsätter att placeringsriktlinjerna medger alla tre sätten att ta aktierisk.) Marknadsvärdet på t.ex. aktiederivatet är försumbart jämfört med derivatets exponering. Den enkla beräkningen, avkastning dividerad med marknadsvärde, skulle därför kunna ge en missvisande avkastningsprocent! Denna fråga är inte löst inom GIPS. Vissa bolag använder redan nu ett sätt att undvika en orimlig rapportering, som vi stöder. Bolagen skapar en nämnare i aktieraden som avspeglar derivatinstrumentets underliggande värde, genom att allokeringspolicyn för likvida medel föreskriver att ett belopp motsvarande det underliggande värdet (100 mkr i vårt fall) allokeras från likvida medel till aktier. Härigenom uppnås att nämnaren för aktierisk är densamma vid alla tre sätten att ta aktierisk.

Sammanfattningsvis är det enligt vår uppfattning hög tid att börja med förberedelser inför rapportering av totalavkastningstabellen. Det är väsentligt att policys är fastställda i början av året för att möjliggöra en konsistent rapportering. Vidare är det hög tid att räkna om jämförelsesiffror för åren 2003 till 2006 för att möjliggöra utredning av eventuella problem. Att ta fram bryggan för avvikelserapporteringen kan vara ett tidskrävande arbete. Detta arbete kan med fördel utföras i samband med övergång till lagbegränsad IFRS.

Lena Arfalk, godkänd revisor och Manager, Advisory Services och Matts Edin, auktoriserad revisor. Båda är verksamma vid Öhrlings PricewaterhouseCoopers.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...