Innehåll

Balans nr 1 2007

Debatt: Daniel Bruhn svarar – och frågar – Mats Brockert från Skatteverket: Bättre att göra rätt från början

Skatteverket har genom Mats Brockert lämnat synpunkter på min artikel (Balans 11/2006) avseende Skatteverkets information om hur underskott ska redovisas i deklarationen. Mats Brockert, som ansvarar för det materiella innehållet i taxeringsblanketter och broschyrer inom inkomstslaget näringsverksamhet, anser inte att mardrömmen beror på bristande information utan på svårtolkade förfaranderegler.

Redan som projektledare för Skatteverket Stockholms riktade kontroll ansåg jag att informationen till de skattskyldiga borde förbättras eftersom de materiella reglerna i sig är komplicerade. En förbättring av informationen, för att underlätta för de skattskyldiga att göra rätt från början, känns alltmer väsentlig. Särskilt nu när regeringen i prop. 2006/07:2 har föreslagit ytterligare underskottsspärrar vid verksamhetsavyttringar och partiella fissioner. Bolagen kan i fortsättningen komma att ha fyra olika sorters spärrade underskott. De nya spärrarna får dessutom en stor inverkan om det övertagande företaget ingår i en koncern med flera underskottsföretag.

Reglerna är inte något som kan belastas Skatteverket, men ställer stora krav på Skatteverkets information till de skattskyldiga, om man vill att de ska göra rätt från början. Precis som Mats Brockert anser jag att Skatteverkets syn på hur underskotten ska redovisas ska komma till uttryck i deras broschyrer och blanketter. Därför tycker jag att det är fel att Skatteverkets syn avseende hur spärrade underskott ska behandlas i deklarationen kommer de skattskyldiga till del först genom ett taxeringsbeslut.

Att skattetillägg inte påförs ett bolag som inte reducerat sitt outnyttjade underskott från tidigare år är en annan fråga än den som jag beskriver i min artikel. Mitt exempel avser en ändrad beloppsspärr och konsekvensen av huruvida man har reducerat med koncernbidragsspärren eller ej. I dessa fall anser jag att det finns en skillnad mellan de som reducerat outnyttjat underskott från tidigare år med det koncernbidragsspärrade underskottet och de som inte gjort det.

Bolag A har reducerat outnyttjat underskott från tidigare år med både beloppsspärrat och koncernbidragsspärrat underskott, innebärande att det bolaget inte har dragit av något av det outnyttjade underskottet från tidigare år. Bolaget har alltså inte gjort något avdrag för outnyttjat underskott som medfört ett större underskott av näringsverksamhet.

Bolag B har endast reducerat underskottet med beloppsspärren. Den delen av underskottet som omfattas av koncernbidragsspärren läggs till bolagets resultat och medför ett större underskott av näringsverksamhet. Skatteverkets beslut om ändrad beloppsspärr leder till att bolagets underskott av näringsverksamhet reduceras eftersom det finns koncernbidragsspärrat underskott i bolagets resultat.

Anser Skatteverket, att skattetillägg varken ska påföras bolag A eller B vid en ändring av beloppsspärren?

Daniel Bruhn är skattejurist på BDO Skatt. Han är medlem i FAR SRS skattesektion.