Innehåll

Balans nr 1 2007

Debatt: Daniel Bruhn svarar – och frågar – Mats Brockert från Skatteverket: Bättre att göra rätt från början

Skatteverket har genom Mats Brockert lämnat synpunkter på min artikel (Balans 11/2006) avseende Skatteverkets information om hur underskott ska redovisas i deklarationen. Mats Brockert, som ansvarar för det materiella innehållet i taxeringsblanketter och broschyrer inom inkomstslaget näringsverksamhet, anser inte att mardrömmen beror på bristande information utan på svårtolkade förfaranderegler.

Redan som projektledare för Skatteverket Stockholms riktade kontroll ansåg jag att informationen till de skattskyldiga borde förbättras eftersom de materiella reglerna i sig är komplicerade. En förbättring av informationen, för att underlätta för de skattskyldiga att göra rätt från början, känns alltmer väsentlig. Särskilt nu när regeringen i prop. 2006/07:2 har föreslagit ytterligare underskottsspärrar vid verksamhetsavyttringar och partiella fissioner. Bolagen kan i fortsättningen komma att ha fyra olika sorters spärrade underskott. De nya spärrarna får dessutom en stor inverkan om det övertagande företaget ingår i en koncern med flera underskottsföretag.

Reglerna är inte något som kan belastas Skatteverket, men ställer stora krav på Skatteverkets information till de skattskyldiga, om man vill att de ska göra rätt från början. Precis som Mats Brockert anser jag att Skatteverkets syn på hur underskotten ska redovisas ska komma till uttryck i deras broschyrer och blanketter. Därför tycker jag att det är fel att Skatteverkets syn avseende hur spärrade underskott ska behandlas i deklarationen kommer de skattskyldiga till del först genom ett taxeringsbeslut.

Att skattetillägg inte påförs ett bolag som inte reducerat sitt outnyttjade underskott från tidigare år är en annan fråga än den som jag beskriver i min artikel. Mitt exempel avser en ändrad beloppsspärr och konsekvensen av huruvida man har reducerat med koncernbidragsspärren eller ej. I dessa fall anser jag att det finns en skillnad mellan de som reducerat outnyttjat underskott från tidigare år med det koncernbidragsspärrade underskottet och de som inte gjort det.

Bolag A har reducerat outnyttjat underskott från tidigare år med både beloppsspärrat och koncernbidragsspärrat underskott, innebärande att det bolaget inte har dragit av något av det outnyttjade underskottet från tidigare år. Bolaget har alltså inte gjort något avdrag för outnyttjat underskott som medfört ett större underskott av näringsverksamhet.

Bolag B har endast reducerat underskottet med beloppsspärren. Den delen av underskottet som omfattas av koncernbidragsspärren läggs till bolagets resultat och medför ett större underskott av näringsverksamhet. Skatteverkets beslut om ändrad beloppsspärr leder till att bolagets underskott av näringsverksamhet reduceras eftersom det finns koncernbidragsspärrat underskott i bolagets resultat.

Anser Skatteverket, att skattetillägg varken ska påföras bolag A eller B vid en ändring av beloppsspärren?

Daniel Bruhn är skattejurist på BDO Skatt. Han är medlem i FAR SRS skattesektion.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...