Kunskap och innovationstänkande är nyckeln till god ekonomisk tillväxt och till ett välmående land. I en rapport från EU-kommissionen framgår att det finns två förutsättningar för att företagen ska kunna bli tillräckligt innovativa: dels en konsekvent politik på EU-nivå, dels konkreta åtgärder på alla nivåer i medlemsländerna.
EU-kommissionen vill ge forskning och utveckling en nyckelroll för att få fart på den regionala utvecklingen i Europa. För att lyckas med det krävs bättre samordning mellan dels EU:s olika stödprogram för forskning och dels regionalstöden som ska se till att ekonomierna i Europa håller någorlunda jämna steg.
”Tidigare har satsats på fysisk infrastruktur, nu bör mer satsas på infrastrukturen kring kunskap”, säger Janez Potonik, kommissionär med ansvar för forskning, i samband med att EU-kommissionen nyligen presenterade sin syn på frågan.
Vid presentationen deltog även kommissionär Danuta Hübner, ansvarig för regional utveckling. Enligt henne krävs en sammanhållen politik för att minska kunskaps- och forskningsklyftorna inom EU. Sverige kan ses som ett föregångsland inom detta område.
”Satsningarna på forskning är mycket ojämnt fördelad mellan länder och regioner. I länder som Rumänien och Cypern satsas bara 0,4 procent av BNP på forskning och utveckling, medan länder som Sverige satsar 3,9 procent”, säger Danuta Hübner.
Innan årets slut ska en guide presenteras, där forskare och företag lättare kan se vilka finansieringsmöjligheter som är bäst för just dem. Dessutom vill kommissionen öka informationsutbytet mellan regionala och lokala myndigheter och de som tar emot forskningsstöd. Man vill också att medlemsstaterna och de enskilda regionerna ska återkomma med förslag på hur samordningen mellan EU:s stöd för regional utveckling och forskning ska förbättras.
Under perioden 2007–2013 kommer kommissionen att satsa mer än 54 miljarder euro på forskningsprojekt genom EU:s forskningsprogram, det 7:e ramprogrammet. Sverige kommer att ha möjlighet att ta hem cirka 300 miljoner euro per år. Den största andelen av EU:s forskningspengar kommer att gå till informations- och kommunikationsteknologi (9,11 miljarder euro) samt till hälsa (6,05 miljarder euro), vilket är områden där Sverige ligger långt framme.
Men, som ekonomiprofessor William J Baumol nyligen sa i DN, så krävs det företagare som ser möjligheterna och kan ta tillvara på nya uppfinningar och innovationer. ”Det räcker inte att tekniken finns på plats. Romarna hade en ångmaskin men använde den enbart till att öppna och stänga tempeldörrar.”
Civ. ek. Ewa Fallenius arbetar på Öhrlings PricewaterhouseCoopers med frågor om Europa, EU och EMU. Har du frågor i detta ämne sänd dessa till ewa.fallenius@se.pwc.com