Innehåll

Balans nr 10 2007

Europafrågor: Kunskap är nyckeln till framgång

Kunskap och innovationstänkande är nyckeln till god ekonomisk tillväxt och till ett välmående land. I en rapport från EU-kommissionen framgår att det finns två förutsättningar för att företagen ska kunna bli tillräckligt innovativa: dels en konsekvent politik på EU-nivå, dels konkreta åtgärder på alla nivåer i medlemsländerna.

EU-kommissionen vill ge forskning och utveckling en nyckelroll för att få fart på den regionala utvecklingen i Europa. För att lyckas med det krävs bättre samordning mellan dels EU:s olika stödprogram för forskning och dels regionalstöden som ska se till att ekonomierna i Europa håller någorlunda jämna steg.

”Tidigare har satsats på fysisk infrastruktur, nu bör mer satsas på infrastrukturen kring kunskap”, säger Janez Potonik, kommissionär med ansvar för forskning, i samband med att EU-kommissionen nyligen presenterade sin syn på frågan.

Vid presentationen deltog även kommissionär Danuta Hübner, ansvarig för regional utveckling. Enligt henne krävs en sammanhållen politik för att minska kunskaps- och forskningsklyftorna inom EU. Sverige kan ses som ett föregångsland inom detta område.

”Satsningarna på forskning är mycket ojämnt fördelad mellan länder och regioner. I länder som Rumänien och Cypern satsas bara 0,4 procent av BNP på forskning och utveckling, medan länder som Sverige satsar 3,9 procent”, säger Danuta Hübner.

Innan årets slut ska en guide presenteras, där forskare och företag lättare kan se vilka finansieringsmöjligheter som är bäst för just dem. Dessutom vill kommissionen öka informationsutbytet mellan regionala och lokala myndigheter och de som tar emot forskningsstöd. Man vill också att medlemsstaterna och de enskilda regionerna ska återkomma med förslag på hur samordningen mellan EU:s stöd för regional utveckling och forskning ska förbättras.

Under perioden 2007–2013 kommer kommissionen att satsa mer än 54 miljarder euro på forskningsprojekt genom EU:s forskningsprogram, det 7:e ramprogrammet. Sverige kommer att ha möjlighet att ta hem cirka 300 miljoner euro per år. Den största andelen av EU:s forskningspengar kommer att gå till informations- och kommunikationsteknologi (9,11 miljarder euro) samt till hälsa (6,05 miljarder euro), vilket är områden där Sverige ligger långt framme.

Men, som ekonomiprofessor William J Baumol nyligen sa i DN, så krävs det företagare som ser möjligheterna och kan ta tillvara på nya uppfinningar och innovationer. ”Det räcker inte att tekniken finns på plats. Romarna hade en ångmaskin men använde den enbart till att öppna och stänga tempeldörrar.”

Civ. ek. Ewa Fallenius arbetar på Öhrlings PricewaterhouseCoopers med frågor om Europa, EU och EMU. Har du frågor i detta ämne sänd dessa till ewa.fallenius@se.pwc.com

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...