Att som privatperson äga eller sälja sitt svenska fåmansaktiebolag via ett utländskt holdingbolag är sedan en tid tillbaka populärt. Motivet är framförallt att skapa möjligheter för att förvalta överskottslikviditet från rörelsen eller försäljningen av det svenska bolaget på ett mer skatteeffektivt sätt. Utländska holdingbolag används också i samband med att ägaren till fåmansbolaget flyttar ut från Sverige. Men är det så enkelt?
Cypern är ett populärt etableringsland för holdingbolag. Anledningen är den relativt låga bolagsskatten på Cypern samt att bl.a. kapitalvinster på noterade och onoterade värdepapper är skattefria. En underprisöverlåtelse av ett svenskt bolag till ett cypriotiskt bolag gör det möjligt att transferera överskottslikviditet till det cypriotiska bolaget som kan förvaltas där till lägre skatt än vad som är möjligt om medlen är kvar i det svenska bolaget. Cypern saknar dessutom regler som förbjuder aktieägaren att låna medel från det cypriotiska bolaget.
Om en svensk fysisk person överlåter sina aktier i ett fåmansbolag till underpris anges i inkomstskattelagen (IL) att aktierna ska anses ha avyttrats mot en ersättning som svarar mot marknadsvärdet. EG-domstolens avgörande i den s.k. x och Y-domen innebär emellertid att den svenska lagstiftningen i nu nämnda delar inte anses förenlig med EG-fördraget. Trots IL:s regler kan alltså en underprisförsäljning ske till ett utländskt bolag utan att säljaren beskattas som om aktierna överlåtits till marknadsvärdet.
Mot denna bakgrund har regeringen under våren föreslagit en ändring av de svenska underprisreglerna så att de kommer att stämma överens med gällande praxis.
Den som flyttar från Sverige är enligt den s.k. 8:e-aprillagen skattskyldig här i landet för kapitalvinst på bl.a. aktier under en period av tio år efter utflyttning. Detta gäller dock endast kapitalvinst på svenska aktier och dessutom är tidsperioden för den svenska beskattningsrätten begränsad genom de dubbelbeskattningsavtal som Sverige ingått med andra länder. I Sveriges dubbelbeskattningsavtal med exempelvis Österrike begränsades beskattningsrätten på så sätt att beskattningsrätten helt övergick till Österrike från första dagen som ägaren till ett svenskt bolag bosatte sig i Österrike. Eftersom Österrike bara beskattar värdetillväxt på aktier under den tid som innehavaren är skattskyldig i Österrike, så kunde ägaren genom utflyttning helt undvika att betala skatt om aktier överläts efter att han eller hon bosatt sig i Österrike. Sedan regeringen under föregående år insett hur många som faktiskt utnyttjat möjligheten att helt slippa skatt har det beslutats att omförhandla avtalet med verkan från 1 januari i år.
Motsvarande skattelättnad går dock fortfarande att uppnå vid utflyttning till andra länder om en försäljning av det svenska bolaget sker via ett utländskt bolag. Regeringen har därför valt att kombinera det tidigare nämnda förslaget om en förändring av underprisreglerna, med att från årsskiftet utvidga den svenska beskattningsrätten till att även omfatta kapitalvinster på bl.a. utländska aktier. Trots regeringens ansträngningar kommer möjligheten till skattefrihet ändå att kvarstå efter årsskiftet eftersom regeringen inte gör en total översyn av alla befintliga dubbelbeskattningsavtal.
Det kan av ovanstående beskrivning uppfattas som att vägen till skattefrihet varit och kanske även är enkel men i själva verket är den full av fallgropar:
Kan kapitalet överföras till det utländska holdingbolaget utan beskattningskonsekvenser för både det svenska fåmansbolaget och det utländska holdingbolaget? Här måste beaktas beskattningsregler för såväl utdelning och kapitalvinst som bl.a. källskatt på utdelning, beskattning vid försäljning av skalbolag och beskattning av utdelning i mottagarlandet.
Hur ska kapitalförvaltningen i och den löpande förvaltningen av det utländska bolaget skötas? Finns det risk för att det utländska bolaget anses bedriva verksamhet genom fast driftställe i Sverige och därför ska betala svensk bolagsskatt på resultatet från kapitalförvaltningen ?
Kan ett lån mellan ägaren och det utländska bolaget betraktas som något annat än ett lån?
Kan nuvarande och framtida CFC-lagstiftning (controlled foreign Company) vara tillämplig på aktieägande i det utländska holdingbolaget?
Kan lagen mot skatteflykt tillämpas på underprisöverlåtelsen av det svenska fåmansbolaget om ägaren väljer att flytta från Sverige och realisera vinsten i utlandet? Regeringsrätten har i en dom avkunnad under maj månad uttalat att det inte går att utesluta att det i ett enskilt fall finns grund för att beskatta underprisöverlåtelser med tillämpning av lagen mot skatteflykt. Detta gäller särskilt i de fall den genomförs som ett led i en kedja av transaktioner där avsikten är att också kringgå 8:e-aprillagen.
Frågorna är många och den som har tänkt vägen vandra bör fundera över svaren och rekommenderas därför att anlita sin rådgivare som vägvisare, för det är inte enkelt att skapa skattefördelar genom etablering av utländska holdingbolag.
Mårten Sundholm är skattekonsult och arbetar hos KPMG i Stockholm. Olika medlemmar i skattesektionen skriver i varje nummer av Balans under denna vinjett.