Första delbetänkandet klart från utredningen om revisorer och revision

Utredningen om revisorer och revision har avgett sitt första delbetänkande. I betänkandet föreslås att börsnoterade företag ska ha ett revisionsutskott. Ett förslag som FAR SRS är kritisk till (se faktaruta på sidan 20). Kravet på visst ägande av registrerade revisionsbolag tas bort. Förslaget är att minst tre fjärdedelar av röstetalet i bolaget ska innehas av revisorer. Vad gäller revisorns oberoende föreslås att revisorn i noterade bolag bl.a. ska redovisa vilka tjänster som dennes nätverk har tillhandahållit företaget samt lämna en skriftlig försäkran om sin opartiskhet och självständighet.

Under många år hände inte mycket i Sverige med regleringen av revisorers verksamhet.

Fram till den 1 juli 1995 då lagen om revisorer trädde ikraft gällde fortfarande den s.k. revisorsförordningen från 1973. Därefter har utvecklingen gått fort med bl.a. avskaffande av affärsverksamhetsförbudet, möjlighet för konsulter att bli delägare i revisionsbolag, införande av revisorsexamen och krav på revisorer att analysera och dokumentera sin opartiskhet och självständighet enligt analysmodellen. Nu är ytterligare ändringar på väg.

Utredningsdirektiven

I januari 2007 förordnade regeringen f.d. justitierådet Bo Svensson till särskild utredare för att se över regleringen rörande revisorer och revision – Utredningen om revisorer och revision (Ju 2006:11).

Utredningsuppdraget har delats in i tre etapper. Den första avser förslag till hur Europaparlamentets och rådets direktiv om den lagstadgade revisionen i EU (Direktivet) ska genomföras i svensk rätt. Det direktiv som avses är Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG från den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning. Det gäller även ändringar av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG.

Den andra etappen – som kommer att redovisas mars 2008 – avser förslag rörande revisionspliktens avskaffande för små företag. Den tredje – som ska redovisas september 2008 – avser bl.a. en begränsning av revisorers skadeståndsskyldighet.

Efter ett halvt års intensivt arbete har nu det första delbetänkandet lagts fram i vilket förslag ges om hur Direktivet ska genomföras i svensk rätt. Utredningen har arbetat efter principen att inga regler ska föreslås som är strängare än vad som direkt krävs enligt Direktivet.

Utredningens förslag

Nätverk

Begreppet Revisionsgrupp föreslås ersättas med det mer tydligt avgränsade begreppet Nätverk. Det klargörs i författningskommentaren att landsgränser saknar betydelse vid bestämmande av vilka företag som ska anses ingå i samma nätverk.

Företag av allmänt intresse

Företag av allmänt intresse definieras på snävast möjliga sätt. Enligt förslaget ska endast följande företag anses höra hit:

  • företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad (för närvarande i Sverige företag som är noterade på Stockholmsbörsen eller Nordic Growth Market, NGM),

  • finansiella företag med tillstånd enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse,

  • vissa värdepappersbolag enligt lagen om värdepappersrörelse,

  • (med några undantag) företag som har tillstånd att bedriva rörelse enligt försäkringsrörelselagen och företag som omfattas av lagen om understödsföreningar och vars verksamhet avser tjänstepensionsförsäkring samt,

  • företag som har tillstånd att ge ut elektroniska pengar.

Andra företag som kan ses ha ett betydande allmänt intresse pga. arten av sin verksamhet, sin storlek, antal anställda eller för att de är statliga eller kommunala definieras således inte som företag av allmänt intresse.

Begreppet företag av allmänt intresse har betydelse endast i ett avseende. För dessa företag ska strängare oberoenderegler gälla. Detta har markerats genom ett tillägg i 21 § revisorslagen som innebär att revisorn särskilt ska uppmärksamma om det föreligger egenintressehot eller självgranskningshot.

Särskilt för börsnoterade företag

Det föreslås att noterade företag ska ha ett revisionsutskott. Om företaget underskrider vissa gränsvärden kan revisionsutskottets uppgifter fullgöras av hela styrelsen. I lagtexten anges ett antal uppgifter som ankommer på revisionsutskottet samt en särskild rapporteringsskyldighet för revisorn till revisionsutskottet/styrelsen.

Revisorn ska vidare årligen till revisionsutskottet redovisa bl.a. vilka tjänster som han/hon och dennes nätverk har tillhandahållit företaget samt lämna en skriftlig försäkran om sin opartiskhet och självständighet.

Mandattiden för den valde revisorn (fysikern) alternativt den huvudansvarige revisorn i noterade företag får uppgå till högst sju år i en följd. Denne person får därefter på nytt delta i revisionen tidigast två år efter utgången av sjuårsperioden.

Det föreslås vidare att den som under de senaste 24 månaderna har varit vald revisor eller huvudansvarig i ett noterat företag inte kan vara styrelseledamot eller ha en ledande befattning i det företaget.

De revisorer och registrerade revisionsbolag som reviderar noterade företag ska vidare på sina webbplatser åläggas att offentliggöra årliga rapporter om ”öppenhet och insyn”.

Val och entledigande av revisorer och registrerade revisionsbolag

Revisionsklienten ska få entlediga revisorn i förtid enbart om det finns saklig grund för det. Både revisorn och den som har utsett revisorn ska till Bolagsverket ange varför uppdraget har upphört i förtid.

Kvalitetskontroll

Revisorer och registrerade revisionsbolag ska minst en gång vart sjätte år genomgå kvalitetskontroll. Revisor eller revisionsbolag som reviderar noterade företag ska genomgå kontrollen minst en gång vart tredje år. Det är Revisorsnämnden (RN) som har ansvar för att kontrollen genomförs.

Registrering av revisionsbolag

Kravet på visst ägande av registrerade revisionsbolag tas bort.

Det föreslås att minst tre fjärdedelar av röstetalet i bolaget ska innehas av revisorer eller av fysiska personer eller företag som av behörig myndighet inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) godkänts att utföra lagstadgad revision. Minst tre fjärdedelar av styrelseledamöterna och minst tre fjärdedelar av styrelsesuppleanterna samt den verkställande direktören ska vara revisorer godkända inom EES.

Godkännande, fortbildning och ömsesidigt erkännande

Enligt förslaget blir det fritt fram för svenska revisorer att vara verksamma inom revisionsföretag i annat EES-land. Vissa bestämmelser föreslås om erkännande av revisorer från tredjeland och som gör det möjligt även för svenska revisorer att i viss utsträckning bedriva verksamhet i tredjeland.

Utredningar och påföljder

Det föreslås att RN om det finns särskilda skäl i disciplinärenden får underlåta att vidta någon disciplinär åtgärd för att i stället ge den berörda tid att vidta rättelse. Straffavgiften föreslås slopas.

Offentlig tillsyn och reglering mellan medlemsstaterna

Det föreslås att RN får lämna ut uppgifter till andra tillsynsmyndigheter inom EES. RN kan också begära att sådan tillsynsmyndighet ska göra en utredning. Det föreslås också regler som innebär att RN i vissa fall får lämna ut uppgifter till myndighet i ett land utanför EES.

Revisorer i moderbolag föreslås få utökad skyldighet att låta RN ta del av dokumentation om sådan del av koncernrevisionen som har utförts av revisorer utanför EES.

Bestämmelserna ska enligt förslaget träda i kraft den 29 juni 2008.

Carina Bergman Marcus är bolagsjurist hos Ernst & Young och en av experterna i Revisorsutredningen.

De utreder

F.d. justitierådet Bo Svensson leder utredningen som ser över regleringen rörande revisorer och revision. Experter i utredningen är Gunvor Andersson, Karin Berggren, Urban Bjergert, Dan Brännström, Carl-Gustaf Burén, Annette Dahlberg, Fredrik Dahlberg, Adam Diamant, Lennart Francke, Katarina Holmberg, Per Nordström, Eva Ekström och Carina Bergman Marcus. Sekreterare har varit avdelningsdirektör Helene Agélii och hovrättsassessor Henrik Karlsson.

Så tycker FAR SRS:

”... Lagstiftarens krav på revisionsutskott i de noterade bolagens styrelser är ett stort ingrepp. Det är olyckligt om detta sätter käppar i hjulet för en fortsatt positiv utveckling av den svenska bolagsstyrningskoden och praxis inom självregleringens ramar. Självregieringen är ofta en effektivare metod, även i arbetet att förhindra nya redovisningsskandaler* menar Dan Brännström, generalsekreterare FAR SRS i ett pressmeddelande och fortsätter:

”Det är utmärkt att utredningen konstaterar att de nuvarande svenska reglerna för revisorers ”oberoende* är tuffare än EG-direktivets bestämmelser. De nuvarande reglernas oklara utformning leder till rättsosäkerhet för landets revisorer och medför dessutom onödiga kostnader för de svenska företagen, som inte i tillräcklig omfattning får tillgång till revisorernas kompetens. Det är därför välkommet att utredningen ska återkomma till reglerna om svenska revisorers opartiskhet och självständighet. Det finns ingen anledning att Sveriges revisorer ska arbeta efter ett tuffare regelverk än vad som gäller inom EU i övrigt.”;<www.farsrs.se>

Revisionsutskott m.m.; genomförande av 2006 år revisorsdirektiv – SOU 2007:56

”... Även om det inte är klarlagt att den svenska analysmodellen medför strängare bedömningar än Direktivets, kan det inte uteslutas att den medför onödigt betungande administrativa pålagor samt viss rättsosäkerhet för revisorerna. Utredningen anser därför att den svenska modellen bör ses över...”