Det här är en tickande bomb, säger Gunnar Ek när värdering till verkligt värde inom ramen för IFRS diskuteras. Han säger att redovisning till verkligt värde försvårar förståelsen för vad som händer i ett företag. Svängningarna från år till år, vad gäller resultat- och balansräkning, kan bli så stora att småspararna drar öronen åt sig och kapitalet från marknaden.

George Pettersson håller med Gunnar Ek om att IFRS och redovisning till verkligt värde ”per definition kommer att ge mer svängningar i resultaträkningen”. Han påpekar dock att informationen om hur man räknat fram det verkliga värdet finns i notapparaten. Det är bara att läsa. I alla fall för analytiker och andra experter. Han säger att risken dock finns ”att normala läsare drunknar i detaljema”.

International financial Reporting Standards (IFRS) är på väg att utvecklas till ett globalt redovisningsspråk. I alla fall för storbolagen, vilket i Sverige lär handla om cirka 500 företag.

”Utvecklingen startade i början av 1970-talet som en vision om harmonisering av världens olika redovisningsnormer, och sedan har det tagit drygt 30 år att uppnå den acceptans som IFRS nu har”, skrev Jan Buisman i Balans nummer 4/2007. Han noterade att EU:s och andra länders beslut att IFRS ska användas av noterade företag har lett till ett uppsving för IFRS som tillsammans med dess amerikanska motsvarighet US GAAP idag är de två största redovisningsspråken. Målet är att dessa två språk ska vara likvärdiga inom några år.

Globalt perspektiv

Det är International Accounting Standards Board (IASB) och Financial Accounting Standards Board (FASB) som svarar för framtagandet och utvecklingen av IFRS respektive us GAAP. Syftet med dessa standarder sägs vara att i allmänhetens intresse utveckla en uppsättning av standarder av hög kvalitet, som är lättförståeliga och möjliga att genomföra i ett globalt perspektiv. För detta krävs transparent och jämförbar information i finansiella upplysningar, förklarar IASB på sin hemsida.

Från att man tidigare har värderat till anskaffningsvärde så krävs enligt IFRS i många sammanhang istället värdering till verkligt värde, det vill säga marknadsvärde.

IFRS har hårdare krav

– US GAAP har haft mindre av redovisning till verkligt värde än IFRS. Amerikanska standardsättaren har dock tagit steget mot och aviserat en utveckling mot verkligt värde-metoden, berättar George Pettersson.

Enligt IFRS ska alla finansiella tillgångar, det vill säga allt som det finns en marknad för att sälja och köpa, i grunden marknadsvärderas i balansräkningen, förklarar George Pettersson.

Vad gäller skuldsidan i företaget, exempelvis lån – så ska dessa oftast men inte alltid – även fortsättningsvis redovisas enligt anskaffningsvärde-metoden. Vid redovisning av fastigheter kan man i princip välja metod. George Pettersson säger att för de flesta fastighetsbolag är dock det naturliga valet verkligt värde-metoden, eftersom marknaden förväntar sig detta. Vad gäller gäller redovisning av biologiska tillgångar, exempelvis skog, finns ingen valmöjlighet. Här måste verkligt värdemetoden tillämpas.

Korrekt metod – i teorin

Vem är det som vill ha värdering till verkligt värde?

– IASB (International Accounting Standards Board) tycker att detta är den teoretiskt sett mest korrekta metoden, eftersom den ger kapitalägare och analy tiker den bästa informationen om bola gets ställning, svarar George Pettersson och fortsätter:

– Teoretiskt sett ligger det mycket i detta resonemang. Men man har inte brytt sig särskilt mycket om att fundera över hur teorin ska omsättas i praktik. Hur är det till exempel med växande skog. Hur värderas den på en marknad där man inte omsätter någon skog?

Många frågor

Frågorna kring verkligt värde är många.

Gunnar Ek menar att denna form av värdering ytterligare komplicerar världen för småspararna på aktiemarknaden. Informationen blir mer svårtillgänglig. Man måste exempelvis gå till notapparaten många sidor senare för att hitta vissa förklaringar. Och så har begreppet avskrivning försvunnit ur resultaträkningen, klagar Gunnar Ek:

– Tidigare kunde man utläsa ”slitaget” på olika tillgångar. Nu är dessa uppgifter dolda bakom de samlade kostnaderna. I det här avseendet var redovisningen mer transparent tidigare.

Vad händer när konjunkturen vänder?

Värdering till verkligt värde kan bli ett problem den dagen konjunktur vänder neråt. Det är Gunnar Ek och George Pettersson överens om. Den senare förklarar dock att flertalet företag bygger upp reservkapital i goda konjunkturer, för att klara sämre tider.

– Det är revisorns uppgift att kvalitetssäkra finansiell information. Skulle en motiverad nedskrivning behöva göras så måste revisorn uppmärksamma detta i revisionsberättelsen.

Tillbaka till vad som händer med verkligt värde i en nedgång:

– Det kan bli frågan om stora förluster i resultaträkningen och kraftigt minskat kapital. Detta kan i sin tur leda till att styrelser och företagsledningar kommer att vädja till revisorerna att dessa inte ska urholka värdet... Vilket ju skulle kunna leda till att marknaden ifrågasätter det sunda i hela bolaget, säger Gunnar Ek som varnar för att ”IT-bubblan” som sprack kan upprepas.

Lättare med benchmarking

– Det kan kanske finnas en misstro att enskilda värderingar inte gjorts på ett sunt sätt. Men det är upp till i första hand bolagsledningen och styrelsen och i andra hand revisorn att pröva antaganden och parametrar. Att dessa är rimliga och riktiga. Transparensen i IFRS-systemet gör dessutom att revisorn lättare kan göra benchmarking gentemot andra jämförbara företag, menar George Pettersson som säger att visst kan verkligt värdemetoden få märkliga effekter:

– Rent teoretiskt skulle en försämrad kre ditrating, kanske som följd av dålig resul tatutveckling, i ett företag som värderar sina skulder enligt verkligt värde-metoden (där så är tillåtet) innebära att skulden sjun ker och att det egna kapitalet ökar. Detta beror på att en försämrad kreditrating leder till en högre ränta som i sin tur innebär att skuldbeloppet i balansräkningen minskar. Med andra ord: Ju sämre företaget går desto mindre blir skuldvärdet!

Experthjälp – bra eller dåligt?

George Pettersson förklarar vidare att revisorerna allt oftare behöver ta hjälp av experter för att pröva värdena på tillgångar till verkligt värde, exempelvis fastighetsvärderare. Gunnar Ek å sin sida anser att när revisorerna gör det så ökar osäkerheten i både resultat- och balansräkningen. Han tillägger:

– När jag talar med revisorer om värde ring till verkligt värde så visar det sig att flertalet våndas inför uppgiften.

Multi Trading Facilities

Verkligt värde-metoden innebär i teorin att företagen i goda tider kan dela ut pengar som inte finns, pga. man skriver upp tillgångarna. Vad händer då när konjunkturen vänder?

– Aktiebolagslagen ändrades nyligen så att styrelsen ska pröva och motivera sitt utdelningsförslag. Man måste bland annat ta hänsyn till företagets fortlevnad. Detta är en inbyggd spärr i systemet som innebär att en ansvarstagande styrelse tar hänsyn till konjunktur- och värdesvängningar, förkla rar George Pettersson och tillägger att visst kan man tänka sig att den som inte tar sitt ansvar kan försöka tänja på gränserna.

Gunnar Ek säger att han i ökad utsträckning stöter på företag som väljer att bli Multi Trading Facility (MTF) för att slippa redovisa enligt IFRS, bland annat därför att redovisningen är kostsam. Men att ha två olika redovisningssystem är inte heller bra för den lille aktieägaren, påpekar Gunnar Ek.

Övergångsproblem?

Men är inte det här i första hand ett övergångsproblem? Kommer inte revisorerna och alla andra användare att stegvis lära sig bemästra redovisning enligt IFRS och verkligt värde?

– Jo visst, men inte de drastiska svängningarna, tror Gunnar Ek som helst skulle vilja ha kvar värdering till anskaffningsvärde, minus gjorda avskrivningar eller nedskrivningar.

Han tillägger att IFRS-systemet i allmänhet måste förklaras bättre. Att exempelvis förtydliganden återfinns i direkt anslutning till siffror och inte långt senare i en notapparat.

Han säger att IFRS-redovisningen, inklusive de stora variationerna, kommer att behöva förklaras ingående: ”detta är en stor folkbildningsuppgift”. Gunnar Ek menar att han redan stött på journalister som pekat på stora svängningar i företag och som trott att dessa visar på grundläggande problem. ”Titta, säger dom. Ni har ju förlorat 120 miljoner!”.

– Revisorerna kan hjälpa till genom att på bolagsstämmor förklara större effekter av IFRS-systemet.

Bra ur globalt perspektiv

Både George Pettersson och Gunnar Ek är eniga om att redovisning enligt IFRS är utmärkt i ett globalt perspektiv.

– Det är bra att vi får ett gemensamt system över hela världen eftersom aktiemarknaden blir allt mer global. Dessutom vill fler och fler öka sitt aktieägande i andra länder, förklarar Gunnar Ek.

Han säger att IFRS kommit för att stanna men att problemet som uppstått med värdering till verkligt värde behöver rättas till.

– I ett kort perspektiv kan användandet av IFRS-systemet leda till minskat köp intresse på aktiemarknaden och därmed påverka aktiekurserna. På sikt hoppas jag dock att det kan skapas en förståelse för hur systemet ser ut och dess effekter. Men det lär nog ta flera år.

George Pettersson menar att IFRS lett till mycket större transparens. Det blir ”svårare för företag att blunda och ducka”, förklarar han, nu när upplysningar om de antaganden och parametrar som ligger till grund för verkligt värde-metoden måste lämnas i årsredovisningen i alla olika bolag och länder och därmed kan ställas mot varandra.

– Med IFRS blir det alltid frågan om att jämföra äpplen med äpplen – inte päron eller något annat!

Näringslivet måste bli bättre

George Pettersson påpekar att standardisering i allmänhet och IFRS i synnerhet bygger på principer som sedan ska tolkas. Något som återspeglas i revisorns arbetsuppgifter. Han tillägger:

– Näringslivet måste bli bättre på att delta i processen när standarder tas fram, inte när de redan finns på plats.

Elisabeth Precht