Balans nr 11 2007

”Nästan alltid när vi riktar kritik mot bolag ser vi att revisionerna fallerat”

Ingrid Bonde tydliggör kritiken mot revisorerna i Carnegie

Finansinspektionens (FI) och Ingrid Bondes namn är på mångas läppar efter att myndigheten riktat kritik och bötfällt Carnegie samt krävt vd:s och styrelsens avgång. Samtidigt anmäldes den tidigare externrevisorn och den av FI utsedda revisorn till Revisorsnämnden. Ingrid Bonde, generaldirektör för Finansinspektionen, säger att hon har förståelse för revisorns svåra arbete med exempelvis IFRS - med mer komplexa förhållanden i en mer komplex värld. Hon pekar dock på att externrevisorerna i Carnegie exempelvis inte slagit larm om bland annat brister i redovisningen.

– Jag är förvånad! utbrister Ingrid Bonde när Carnegies redovisning kommer på tal och säger att hon tagit för givet att de stora revisionsfirmorna arbetat aktivt med redovisning enligt IFRS.

Kritiken gäller exempelvis värdering enligt IAS 39. FI anser vidare att ”årsredovisningarna innehållit oklar information om vilka redovisningsprinciper bolaget tillämpat. Upplysningar och väsentliga antaganden och risker har varit så bristfälliga att det försvårat att få en rättvisande bild av bolaget”.

– Men visst rör det sig om en ovanligt komplex trading-portfölj som är svår att värdera, tillägger Ingrid Bonde.

Kärnan av kritiken

Kärnan av FI:s kritik gentemot Carnegie är att ledningen och styrelsen inte anpassat den interna kontrollapparaten till den kraftiga tillväxten inom främst Securities där tradingverksamheten ingår; ett område som svarat för nästan hälften av Carnegies totala intäkter. Myndigheten anser vidare att styrningen varit motsägelsefull och att bankens interna regler varit ofullständiga. Det har inte heller funnits nog kvalificerad personal att sköta granskningen.

Om revisorernas roll säger Ingrid Bonde:

  • Det är en revisors uppgift att övergripande granska strukturen och omfattningen av kontrollfunktionen samt uppmärksamma styrelsen och ledningen på om kontrollapparaten är adekvat eller ej.

    Det var bl.a. sådana brister som bidrog till att FI anmälde Carnegies externrevisorer till Revisorsnämnden.

  • Det är tråkigt när sånt här händer. Det var inget lätt beslut att fatta. Men det är en konsekvens av bristande rutiner och intern kontroll under en längre tid, säger Ingrid Bonde och tillägger:

  • Carnegie har – och hade delvis redan innan vårt beslut – vidtagit åtgärder [för att råda bot på bristerna]. Det finns goda grunder till förhoppning att felaktigheterna ska rättas till.

Utfasade revisorer

I Carnegie fanns en externrevisor och en revisor som var utsedd av Finansinspektionen. Den senare kategorin är ett ”utdöende släkte”. På initiativ av FI håller denna form av uppdrag på att fasas ut. Hälften avslutade sina uppdrag vid årets bolagsstämmor. Så skedde exempelvis med den FI-revisor som var verksam i Carnegie. Resterande FI-revisorer kommer i princip att fasas ut nästa vår.

– Det har inte varit en lyckad lösning på senare år att Finansinspektionen utsett revisorer, förklarar myndighetens generaldirektör och tillägger att de nog ursprungligen fyllde en uppgift.

Hon nämner ett negativt förväntningsgap som bl.a. skapats av att Fi-revisorn varit i ”resursunderläge” i förhållande till den externa revisorn från en revisionsbyrå. Dessutom har FI:s förväntningar på ”sin” revisor emellanåt kommit på skam eftersom denne/a mer känt sig som med-revisor.

Har inte rapporterat

– Externrevisorn har inte alltid rapporterat saker till oss som borde ha skett utan räknat med att Fi-revisorn gjort det. Vi har försökt få en diskussion med revisorskåren men det har varit svårt att förena vyerna. Jag kan bara konstatera att nästan alltid när vi riktar kritik mot bolag så ser vi att revisionerna fallerat.

FI hoppas att politikerna ska ge dem rätt att istället för FI-revisorer utse speciella granskare.

För att det inte ska råda någon tvekan om vilken externrevisorernas roll ska vara gentemot FI, kommer man att sända ut ett brev inför vårens bolagsstämmor.

– Vi kommer att tydliggöra vad vi förväntar oss av dem. Vi hoppas också att på detta sätt få igång en dialog med revisorerna.

Ingrid Bonde säger att FI har en utmärkt dialog med FAR SRS. Hon anser dock att ”för kåren som helhet, och dess varumärke, vore det av värde om man tog [kvalitetskon troll] frågan på större allvar ”.

– Även om det är Revisorsnämnden som ansvarar för licensiering och disciplin ärenden så är det inget hinder för självkon troll. För det egna varumärkets skull borde branschorganisationen nog fundera mer på den frågan.

Ingen tvivel om ansvar

FI tvivlar inte på vem som bär ansvaret för finansiell redovisning i ett bolag som Carnegie utan skriver i sin rapport: ”Även om FI anser ... att det finns skäl att ifrågasätta resultatet av det granskningsarbete som revisorerna har utfört är det dock alltjämt styrelsen som har det slutliga ansvaret för bolagets organisation och förvaltning av bolagets angelägenheter.”

Men externrevisorerna har givetvis också ett ansvar, menar Ingrid Bonde.

Revisorer anser dock att intressenter/ kunder inte alltid inser vad en revision innebär.

– Det här är en kompetensfråga. Det är inte ovanligt att en styrelse köper denna typ av kompetens. Är priset högt så har man självfallet höga krav på att råden ska vara riktiga. Jag förstår inte varför revisorerna inte säger nej till uppdrag om man inte anser sig kunna leverera.

Här – funderar hon – bör branschorganisationen kunna vara behjälplig när en revisor inte är överens med en kund om vad ett företag förväntar sig.

Som tillsynsmyndighet

Finansinspektionens uppgift som tillsynsmyndighet har diskuterats både före och efter Carnegieaffären. I en debattartikel i Dagens Nyheter ansåg nyligen Gabriel Urwitz, tidigare professor i finansiell ekonomi, att myndigheten agerar både utredare, åklagare och domare.

– Det är vårt ansvar att se till att regler efterlevs, svarar Ingrid Bonde.

Hon förstår dock branschens oro efter att man läst FI:s rapport om Carnegie. För även om FI:s granskning i första hand gällt verksamheten som bedrivits enligt värdepappersrörelselagen så refererar FI till ett otal andra lagar, regler och förordningar.

– Många som hört av sig frågar hur de ska kunna följa alla de lagar och regler vi hänvisar till. Jag respekterar deras oro, men vi redovisar på detta sätt därför att vi vet att i 99 fall av 100 så blir våra beslut överklagade.

Detta i sin tur sker, säger hon, för att ”affärsklimatet är så aggressivt”, vilket beror på att ”mycket pengar och rykte står på spel”.

– Rent allmänt så känner vi oss relativt trygga med att många av börsbolagen stärkt sina kontrollfunktioner bl.a. i och med införandet av Basel II.

Börsernas tillsyn

Ytterligare en aktuell fråga gäller den svenska modellen där börsen ansvarar för vissa tillsynsuppgifter – medan EU å sin sida kräver myndighetskontroll.

Från 1 juli i år har FI ansvaret för kontroll av att börsbolagens årsredovisningar (både finansiella och icke-finansiella) överensstämmer med lag och god sed. Medan OMX och Nordic Growth Market svarar för kontrollen av bolagens rapporter. Med tanke på vad som händer i omvärlden – inklusive friarstråterna kring OMX – är denna ordning i gungning.

– Idag diskuterar vi en alternativ, global börskarta där lokala börser mer och mer blir trading-plattformar. Vi har talat med flera av OMX intressenter och ingen av dem är intresserade av att vara ansvariga för någon myndighetsutövning. Därför har vi skrivit till regeringen att man bör finna nya lösningar.

Ytterligare ett skäl för detta sägs vara att ”aktörerna på börsområdet i allt större utsträckning fokuserar på affärsmässighet i verksamheten och att intresset av att bedriva myndighetsuppgifter är begränsat”.

Slutligen påpekar Ingrid Bonde – på tal om revisorernas framtida roll – att Finansinspektionen har en representant (Eva Ekström, biträdande avdelningschef stabilitetstillsyn) med i den sittande revisorsutredningen. Hon förklarar att det är viktigt för myndigheten att kompetenskraven på revisorer i finansiella börsbolag ofta är stora.

– Verksamheten är ofta komplex i dessa företag.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...