Solveig Tömroos-Huhtamäki: Diskussionen ökar förväntningsgapet!
Det är grått ute men höstfärgerna är bländande vackra. Helsingfors har tagit på sig höstskruden. ”Helsingfors är en småstad jämfört med Stockholm som är mer internationell säger Solveig Tömroos-Huhtamäki, auktoriserad revisor hos KPMG i Finland. Hon är också auktoriserad i Sverige och medlem i FAR SRS.
Finland har nyligen antagit en ny revisionslag och avskaffat revisionsplikten för små företag. Solveig Törnroos säger att de bolagen som sannolikt kommer att välja bort revision tidigare haft lekmanna- och inte yrkesrevisor. Hon tror därför inte att revisionsbyråerna kommer att få färre uppdrag. ”Bankerna vill ju ändå ha någon form av revision”.
KPMG:s Helsingforskontor ligger mitt i stan - på Mannheimervägen. Här har man utsikt över riksdagen och Kiasma moderna museet. Och så folklivet.
– Vi är ett litet land med bara fem miljoner invånare och 1400 yrkesrevisorer, förklarar Solveig Törnroos.
Fyra revisorskategorier
– Finland har också lekmannarevisorer som visserligen avskaffas enligt nya revisionslagen men övergångsperioden är lång – fram till 2012.
Av tradition har exempelvis finska banker tidigare haft just denna kategori revisorer – dock i kombination med en yrkesrevisor. Idag har man enbart yrkesrevisorer.
Det finns två kategorier av finska yrkesrevisorer och två revisorsorganisationer. Solveig Törnroos är CGR-revisor (av Centralhandelskammaren godkänd revisor), dvs. har avlagt högre revisorsexamen och har rätt att revidera börsbolag. Numera krävs tre års praktik innan examen avläggs – tidigare var det fem år. Det finns knappt 700 revisorer i denna grupp. Den andra är så kallade GRM-revisorer (godkänd räkenskapsman) som avlägger en lägre examen och reviderar mindre bolag – och kan inte vara enda revisorn i börsbolag. Det finns knappt 700 revisorer av denna kategori.
En fjärde grupp är revisorer som arbetar med offentlig verksamhet och som vare sig är CGR- eller GRM-revisorer.
Svensk i Finland
Solveig Törnroos har gått på den svenska handelshögskolan i Helsingfors. Hon berättar att flera lärare var yrkesrevisorer vilket gav eleverna mersmak för yrket och resulterat i fler svensktalande revisorer än de sex procent svensktalande i det finska folket (och 10 procent i Helsingfors).
– Jag är från en gård i Åbolands skärgård. Från början ville jag bli lärarinna eller försvarsadvokat. Jag såg på tv hur advokater försvarade människor och det tilltalade mig.
När hon berättade hemma att hon tänkte bli revisor så sa en familjevän att det var omöjligt ”det kan inte en kvinna bli”.
Kanske var det detta som sporrade?
Som när man många år senare förklarade för henne att det var omöjligt för en utländsk revisor att bli auktoriserad i Sverige. Hon hade varit revisor i finska Sonera när företaget slogs samman med svenska Telia. För att få fortsätta som revisor i det nya bolaget krävdes svensk auktorisation.
Plus med svensk auktorisation
Idag, förklarar hon, tycker finska företag att det är bra att jag kan svensk lagstiftning och regelverk. Och så språket förstås. Sverige är ju ofta första steget för finska företag som expanderar internationellt. Då kan det vara bra med en revisor som till fullo klarar att kommunicera med båda läger.
– Jag var konvalescent efter en benoperation och läste då all litteratur för den svenska revisorsexamen. Sedan förhördes jag under en hel dag i Lund av ett antal professorer och blev auktoriserad. Jag valdes in i FAR 2005 och har stor glädje av all den litteratur på svenska som jag får genom mitt medlemskap. Många texter får jag snabbare på detta sätt.
Antalet kvinnliga revisorer var få när Solveig Törnroos tog sin examen. Idag är läget annorlunda. Knappt en tredjedel av CGR-revisorerna är kvinnor”. Idag är kvinnor i majoritet av de vi anställer” säger hon och beklagar att de flesta av dessa dock ”försvinner på vägen” mot Partnerskap och ledning. Hon tror att detta beror på att revisorer i allmänhet har ett säsongsbetonat arbete och att de måste vara så flexibla -dvs. tillgängliga och har långa arbetsdagar.
– Det är mer demokratiskt i Sverige, säger hon och syftar på hur kvinnor och män delar ansvaret för hem och barn.
Själv är hon gift och har tre bonusbarn samt tio barnbarn.
– Jag tillhör en generation som växte upp i krigets fotspår, med fattigdom och lutheranism som kännetecken. Det viktigaste värdet för oss vara arbete. Idag är det annorlunda.
I Finland – jämfört med Sverige – är exempelvis semestern inte någon helig ko. Det upptäckte Solveig Törnroos då hon var revisor i TeliaSonera och arbetade en period i Sverige.
– Det gick inte att få tag på svenskarna i juli, augusti.
Het debatt
Vilka är de stora diskussionsämnena i den finska revisionsbranschen?
Solveig Törnroos berättar att priset på revision sjunker i Finland. Något som givetvis diskuteras i revisorskretsar.
– Tidigare debiterade vi oftast per timme. Idag gäller fasta priser vilket kräver att vi blir effektivare i vårt arbete. Konkurrensen påverkar också.
Hur man kan locka unga talanger till revisionsyrket är lika aktuellt i Finland som i Sverige. Någon universell lösning på problemet har inte Solveig Törnroos men säger att många unga är rädda för att ta det stora personliga ansvar som en revisor idag har. Här hjälper dock att revisorerna har ansvarsförsäkring. Tak på skadeståndsansvar skulle dessutom vara till fördel för branschen.
Kvalitetskontroll
Vem som ska ansvara för kvalitetskontrollen är ytterligare en aktuell fråga, förklarar Solveig Törnroos. Hittills har revisorsföreningarna gjort detta i form av s.k. peer review. I och med den nya revisorslagen – efter EU-krav – ligger nu ansvaret hos finska Revisorsnämnden dvs. Centralhandelskammaren.
– Centralhandelskammaren kommer att ha ansvaret för kvalitetskontrollen av alla revisorer. Föreningarnas roll kommer på sin höjd att utsträcka sig till att vi deltar med expertis och utför kontrollerna i praktiken med större eller mindre inblandning av revi sorsnämnden.
Huruvida de två yrkesrevisorskategorierna ska bli en, diskuteras i Finland på samma sätt som i Sverige.
– Men här har vi fortfarande två revisors organisationer och talar bara om samarbete inte samgående mellan dessa.
Solveig Törnroos berättar att politikerna trycker på och vill ha en gemensam examen för CGR- och GRM-revisorer.
Förväntningsgapet
Revisionspliktens vara eller inte vara är i princip en färdigdiskuterad fråga efter att den avskaffades för små företag från 1 juli i år.
– Men företagens revisorer måste ju ändå följa internationella revisionsstandarder. Finland har redan antagit dessa och givit ut rekommendationer. Vi är snabba på att implementera EG-direktiv, konstaterar Sol veig Törnroos med en viss ironi i rösten.
Vad gäller IFRS så redovisade alla finska börsbolag för första gången 2005 enligt denna standard. Därefter har Finansinspektionen gjort två utvärderingar som man förutsätter att företagen följer i fortsättningen.
– Det finns bolag som tycker att när revisorn följer regelverket så tar han eller hon inte nog ansvar för sitt arbete.
Finskt näringsliv är inte överens med revisionsbranschen om det s.k. representation letter som företagsledningen ska skriva på i enlighet med de internationella regelverken.
– Näringslivet menar att revisorn begrän sar sitt ansvar. Men så är det inte, säger Sol veig Törnroos och förklarar att man bara följer internationella regelverk. Hon till lägger att denna diskussion definitivt inte minskar förväntningsgapet - tvärtom.
Revisionsberättelsen
Ytterligare ett hett diskussionsämne är revisionsberättelsens innehåll och längd.
Enligt den nya revisorslagen så faller kravet bort på att ta ställning till ansvarsfrihet och utdelning. Det här har lett till att man kallat oss revisorer ryggradslösa! Men jag tycker att vi ska följa de internationella regelverken för att få jämförbarhet.
Samtidigt klagar man över att texten är för lång – där förklarar man långt bl.a. om styrelsernas, VD:s och revisorernas ansvar. Till saken hör att den finska revisionsberättelsen tidigare var mycket kort.
Solveig Törnros säger att man får se var det hela landar när revisionsberättelserna för 2008 ska skrivas. Kanske blir det frågan om längre texter för större företag och kortare för mindre. ”Dessutom verkar det som att GRM-revisorerna kommer att presentera ett eget kortare förslag till berättelse”.
Elisabeth Precht