Balans nr 12 2007

Noteringar: Branschen kräver flexibilitet i utbildningen för revisorer

”Revisorsyrket i förändring” var temat när Revisorsnämnden (RN) i början av november bjöd in ledande aktörer inom revisionsbranschen till ett seminarium. RN ville bland annat diskutera hur utbildningskraven ska utformas för att tillgodose behovet av en välutbildad och kompetent revisorskår. Revisorskategorier och fortbildning var också uppe för diskussion. Bland deltagarna fanns representanter för de stora revisionsbyråerna, universitet, departement och revisorsutredningen.

Den universitetsutbildning som krävs för att få avlägga revisorsexamen varierar mellan de svenska högskolorna. Dels är det beroende av ifall man erbjuder den nya fyraåriga civilekonomexamen, dels om all obligatorisk undervisning ryms inom tre eller fyra års studier. Det enda som tycks vara klart är att framtidens svenska ekonomer kommer att ha antingen tre, fyra eller fem års utbildning.

– Det är olyckligt att utbildningen blivit så splittrad, ansåg Anders Bäckström, KPMG.

Utbildningens längd

Hur många års högskoleutbildning ska krävas för att bli revisor?

Revisionsbyråernas budskap var tydligt: Branschen måste kunna attrahera ungdomar och då krävs flexibilitet vad gäller förkunskap. Även treåriga studier bör komma ifråga. Detta bland annat för att locka unga som studerat vid mindre högskolor och som gärna arbetar utanför storstadsområdena. Bildlikt talat ville Peter Clemedtson, ÖPwC, se rekryteringen som en vid tratt med stort inflöde.

– Men då är det viktigt att revisionsbranschen rekryterar även efter tre år, menade Bino Catasus, Stockholms universitet, och pekade på det faktum att eleverna rättar sig efter när man har störst chans att få jobb.

– Vi märker att konkurrensen om eleverna på högskolorna hårdnar. Idag rekryteras elever direkt till andra länder och det kommer vi nog att se mer av, trodde Hans Pihl från Deloitte och påpekade att studenterna måste se revisorsbanan som attraktiv – inte besvärlig.

FAR SRS vill anpassa praktikens längd till högskolestudierna – för att alla ska ha sammanlagt åtta års utbildning innan revisorsexamen kan avläggas (idag krävs nio år). Med andra ord ska den som studerat tre år behöva fem års praktik, den som läst till ekonom på fyra år ska behöva fyra års praktik, osv. Dessutom måste innehållet i examen vara flexibelt, ansåg revisorerna och fick medhåll från flera lärosäten.

Dan Brännström, FAR SRS, ansåg att ett grundpaket med tre terminer företagsekonomi borde räcka – som en del i en akademisk examen:

– Resten lär man sig inför revisorsexamen.

Revisorsrollen i förändring

Framtidens revisorsroll kommer delvis att se något annorlunda ut beroende av hur stora bolag som omfattas när revisionsplikten avskaffas. Och förändringen kommer att komma snabbt. I alla fall om man ska tro utredaren Bo Svensson som vid mötet på RN förklarade att ”det kommer att gå fortare än FAR SRS tror”. Han påpekade att regeringen vill att plikten avskaffas 2009.

Beträffande FAR SRS förslag att ha en enda revisorskategori – mot dagens två – så väckte detta inte några protester hos övriga deltagare. Peter Strömberg, RN, ansåg att det för nämndens del inte spelar någon roll ifall det finns en eller två kategorier.

Fortbildning är obligatorisk för revisorer men har hittills inte systematiskt kontrollerats. Peter Strömberg påpekade att kontrollen enligt lag ska skötas av RN men att nämnden inte behöver detaljreglera. Han frågade hur en kontroll skulle kunna gå till?

Än en gång var det många av revisionsbranschens representanter som talade om flexibilitet. Flera av dessa menade att yrkesverksamma först och främst ska vidareutbilda sig inom sina respektive specialområden. Något allmänt utbildningsprogram för alla i branschen vill man inte veta av. Det skulle bli allt för kostsamt. Detta gäller framför allt de mindre byråerna.

Noteringar: På linjen

Tomas Borgström, auktor revisor och redovisningskonsult på ÖPwC samt ordförande i FAR SRS redovisningssektions interimsstyrelse

Är det några nya regler för i år vad gäller julklappar till anställda?

– Det är inga skattemässiga förändringar jämfört med föregående år, vare sig det gäller företagets julklappar eller våra egna privata julklappar.

Vilka regler gäller generellt för julklappar till anställda?

– Julklappar, eller som det heter i skattehänseende julgåvor, till anställda är under vissa förutsättningar både skattefria för mottagaren och samtidigt skattemässigt avdragsgilla för givaren.

Julgåvorna får inte utgöras av pengar eller andra betalningsmedel.

Julgåvans värde får inte överstiga ett gränsbelopp på 400 kronor inklusive moms. Avdragsrätt föreligger även för den ingående momsen under förutsättning att givaren bedriver momspliktig verksamhet i övrigt. Överstiger julgåvans värde gränsbeloppet blir dock hela beloppet skattepliktigt som lön.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...