Regeringen har tillsatt en utredning som har till uppgift att förenkla för våra företag. I direktivet framgår att kommittén ska se över både årsredovisningslagen och vissa frågor i bokföringslagen. Kommittén som tidigare hette ”Utredningen om ytterligare förenklingar av redovisningsreglerna m.m.” döpte snabbt om sig själva till ”Utredningen om enklare redovisning”. Namnbytet anser jag är helt i paritet med utredningens ändamål. Det första utredningen kommer att göra är att gå igenom det som Sverige har infört i årsredovisningslagen utöver vad som krävs enligt EG-direktiven (4:e och 7:e). Bland annat finns inget krav på förvaltningsberättelse i direktiven, inte heller krav på att redovisa sjukfrånvaro eller könsfördelning.
Jag håller med om att vissa av de politiskt beställda paragraferna i den svenska årsredovisningslagen egentligen inte hör hemma i en finansiell rapport. Men jag har svårare att acceptera att förvaltningsberättelsen ska försvinna. Jag anser att förvaltningsberättelsen är ett bra komplement till balans- och resultaträkningen, när den är så tydlig som den enligt god redovisningssed ska vara.
Bokföringsnämnden arbetar vidare med sitt förenklingsarbete, de så kallade K-projekten. Det prioriterade projekten K2 (årsredovisning i mindre aktiebolag) beräknas komma under våren 2008. Att Bokföringsnämnden valde att göra klart K2 före K3 (huvudregelverket för upprättande av årsredovisning) kan verka underligt. Men egentligen finns redan stora delar av K3 att beskåda i Bokföringsnämndens allmänna råd för större företag samt Redovisningsrådets rekommendationer RR 1–29. K2 kommer att bli ett regelverk som mindre företag kan välja som ytterligare förenkling.
Nedströmsfusioner har diskuterats på senare tid. När Bokföringsnämnden gav ut sitt allmänna råd om fusioner 2003:2 Redovisning av fusioner skrev nämnden i ett förord till det allmänna rådet att det förelåg osäkerhet om nedströmsfusioner var förenligt med aktiebolagslagen. På grund av denna osäkerhet avstod Bokföringsnämnden att innefatta nedströmsfusioner i det allmänna rådet. Aktiebolagslagen har som bekant ändrats sedan 2003 och numera ter det sig klart att nedströmsfusioner är förenliga med lagen. Det som vållat debatt är hur en nedströmsfusion ska redovisas. Är det möjligt att göra ett analogislut av Bokföringsnämndens allmänna råd från 1999 om uppströmsfusioner (absorption av helägt dotterbolag)? I det allmänna rådet från 1999 införde Bokföringsnämnden begreppet koncernvärdemetoden. Metoden innebär att det bolag som fusioneras in redovisas till de värden som bolaget har i sitt moderbolags koncernredovisning. Följaktligen kommer det övertagande bolaget, moderbolaget, att redovisa övervärden i juridisk person som tidigare enbart redovisades i koncernredovisningen. Att använda koncernvärdemetoden i en nedströmsfusion kan te sig okontroversiellt om det inte finns goodwill eller andra övervärden i koncernredovisningen hos moderföretaget. Ska övervärden som finns i koncernredovisningen och som efter nedströmsfusionen återfinns i den juridiska personen likställas med en uppskrivning?
Om det finns goodwill så uppstår omedelbart frågan: är denna goodwill att jämställa med internt genererad goodwill? Det finns argument för och emot. Goodwillen som uppkom i samband med förvärvet och som efter nedströmsfusionen återfinns i det bolag som förvärvades har genererats internt. Argument som talar emot är att det faktiskt har skett en extern händelse när moderbolaget förvärvade dotterbolaget och att köparen har gjort en bedömning av värdet på bolaget.
En annan fråga som debatterats avseende nedströmsfusioner är hur den uppkomna fusionsdifferensen ska redovisas. Är den negativ så anser jag att den i enlighet med huvudprincipen i BFNAR 1999:1 ska redovisas mot balanserade vinstmedel. Men hur gör man om den är positiv? Ifall det går att härleda fusionsdifferensen till övervärden på exempelvis fastigheter ska den då redovisas mot bundet eget kapital och jämställas med en uppskrivning? Och om den kan härledas till goodwill, ska den då vävas in i bundet eget kapital eller ska det vara fritt eget kapital och kan den i så fall bli utdelningsbar?
Aktiebolagslagens regler om värdeöverföring vill jag inte fördjupa mig i men frågeställningen är intressant. Min uppfattning är att det behövs en normering när det gäller nedströmsfusioner!
Caisa Drefeldt är auktoriserad revisor på KPMG Bohlins caisa.drefeldt@kpmg.se