Hans Dalborg är osäker på vem som kommer att gå vinnande ur kampen

Främsta syftet med Koden är att skapa öppenhet och transparens, säger Hans Dalborg, styrelseordförande i Nordea och ordförande i Kollegiet för svensk bolagsstyrning. Hans Dalborg anser att en väl fungerande kod är bästa garantin för att komplicerade amerikanska regelverk inte ska få fotfäste här. Han talar sig varm för självreglering istället för lagstiftning men är inte helt säker på vilken sida som kommer att gå vinnande ur kampen. Vad gäller IFRS så är det inte överraskande att den stora frågan för Nordea är hantering av goodwill.

Hans Dalborg säger att han alltid uppfattat revisorn som ett starkt stöd för företag, styrelser och stämmor. Han tar emot Balans i Nordeas lokaler strax intill Kungsträdgården i centrala Stockholm.

– Revisorn ska ju kontrollera och med verka till att man i företaget har en rätt och riktig grundinställning till att leverera rätt visande siffror. Jag är stor tillskyndare av COSO-modellen1 och menar att revisionen på lång sikt är en god investering.

COSO-modellen är framtagen av den amerikanska oberoende revisionsorganisationen Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO) och beskriver den interna styrningens och kontrollens olika beståndsdelar.

Revisorn betydelsefull

– Jag kom till Nordea 1991 mitt under brinnande finanskris. Idag är vi Sveriges tredje största börsbolag. Under hela utvecklingsarbetet har revisorerna varit betydelsefulla, säger Hans Dalborg.

Han anser att man måste skilja mellan revisorns rådgivande och kontrollerande roll. Att revisorn måste vara kunnig i sin profession men att han eller hon också måste ha vissa personliga egenskaper:

– Revisorn måste ha obändig integritet och måste vara obefläckad i etiska och moraliska frågor för att skapa förtroende för [i förlängningen] näringslivet.

Hans Dalborg är i princip nöjd med hur Koden används samt resultatet, och implementeringen har heller inte ”blivit så dyr som vissa olyckskorpar kraxade”.

Från början fanns två skolor vad Koden skulle resultera i: Antingen ökad byråkrati och minskat fokus på företagens affärsverksamhet, eller ingen effekt alls.

– Båda har fått fel, säger Hans Dalborg och ser nöjd ut.

Följa eller förklara

Företag kan tillämpa Koden genom att ”följa eller förklara”. En tredjedel följer Koden och resten gör någon avvikelse som man förklarar. Flertalet gör dock bara någon enstaka avvikelse.

– Öppenheten och transparensen har ökat. Men vi i Kollegiet har ingenting emot att fler företag avviker och förklarar. Gör få det kan man misstänka att normsystemet kommit att uppfattas som mer tvingande än vad som var avsett.

Kollegiet har nyligen föreslagit att från halvårsskiftet 2008 ska alla börsnoterande bolag omfattas av Koden. Idag är det bara de cirka 100 största. Det blir totalt frågan om cirka 300 företag.

Varför ska även de små börsbolagen följa Koden?

– Jag känner inte till något annat land där inte alla noterade bolag omfattas. Och utländska investerare undrar varför inte samma gäller här i landet. Dessutom är det redan ett antal mindre bolag som frivilligt anpassat sig efter Koden. De ser den som en bra vägledning, noterar Hans Dalborg och fortsätter:

– Om inte alla noterade bolag omfattas så kan detta användas som argument för lagstiftning istället för självreglering.

För ändamålet kommer Kollegiet att se över hur Koden kan anpassas till även mindre bolag.

– Men det blir säkert jobbigt för en del av företagen då många kan ha ett stort förbättringsbehov. Det är därför vi tänker se över Koden med småföretagarnas glasögon så att eventuella svårigheter inte beror på Kodens utformning. Vi har även lagt tillämpningen tillräckligt långt fram [1 juli 2008] för att ge företagen tid.

– Det är lätt att stifta lagar men svårt att senare få bort dessa, säger Dalborg som är missnöjd med att riksdagen exempelvis lagfäst att bolagen ska ha en s.k. intygandemening i årsredovisningen. Något som tidigare ingick i Koden.

Att lagstifta om revisionskommittéernas roll ligger också i pipeline.

– I många företag låter man hela styrelsen göra jobbet och anser inte att det finns skäl att en kommitté tar hand om det. Det fungerar bra. Och enligt EU-direktivet kan man välja självreglering inom Kodens ram.

Hans Dalborg är förundrad över att svenska politiker vill gå längre – och skapa fler regler – än vad EU kräver. ”Här är man överambitiös” säger han och tillägger att den svenska Koden står sig ”utmärkt” i en internationell jämförelse. Detta hänger bl.a. samman med den unika svenska modellen för bolagsstyrning med en suverän bolagsstämma som utser styrelse och ledning samt revisorer som kontrollerar den förra.

– Det här systemets stora förtjänst är att man håller isär funktionerna som ordförande/styrelse och vd/ledning. Vi ser äntligen hur detta synsätt börjar komma i de anglosaxiska länderna – där ordförande och CEO ofta varit samma person.

Syftet med att skilja på de båda funktionerna är att öka ägarnas inflytande över vem som ska sitta i styrelsen – och därmed minska risken för ” vänskapsutnämningar ”. De som är emot denna lösning påpekar å sin sida att utomstående inte har nog kunskap om vem eller vilka som fungerar bra i styrelsen.

Valberedningar

Kollegiet har aviserat att man tänker undersöka hur valberedningarna fungerar. ”Valberedningen har fått en nyckelroll i svensk bolagsstyrning och är därför omdebatterade. De bör hålla sig strikt till uppgiften att bereda vissa valfrågor vid årsstämman, representera alla aktieägare och bestå av ledamöter med tillräcklig erfarenhet av de frågor som behandlas”, skriver Kollegiet i ett pressmeddelande.

– Jag tror att i allmänhet används valberedningen som det är tänkt. Men det lär finnas de som flyttat in exempelvis strategidiskussioner hit, säger Hans Dalborg om bak grunden till undersökningen.

Han påpekar att det är hanterbara skillnader mellan de nordiska länderna och att Kollegiet vill verka för en ökad harmonisering länderna emellan.

– Det här är viktigt. Vi har fått börshandel med de 40 största nordiska bolagen. I andra länder ser man dessutom Norden som en enhet. Skulle vi lyckas samordna våra kodsystem skulle vi dessutom kunna tala med en gemensam mer kraftfull röst i Bryssel.

Fler utländska ägare

Allt fler svenska noterade bolag har ett stort antal utländska institutionella ägare. Dessa utnyttjar i ökad utsträckning sin rösträtt, och då ofta genom ombud.

– Utländska ägare har många synpunkter på hur svenska företag sköts. När de kommer på stämmor och röstar ner förslag så bottnar det vanligen i att man följer råd från olika rådgivare – som är dåligt informerade.

Hans Dalborg anser att företagen måste bli bättre på att informera denna grupp och berättar att när Nordea införde ett nytt incentive-program så var man noga med att informera utländska ägare och deras rådgivare. Så när beslutet väl skulle tas hade man ”full support”.

Att ”bevilja ansvarsfrihet” är ett svenskt fenomen som inte finns i anglosaxiska länder.

– Den som inte känner till hur det fungerar här i landet kanske röstar nej bara för säkerhets skull, för att inte frånta en ägare rätten att stämma – senare.

Är IFRS bra för näringslivet och dess ägare?

– IFRS är bra på ett sätt – att företag och aktier bli jämförbara. I början var det krångligt med IFRS men så är det alltid när nya sys tem införs. Och man kan ha synpunkter på enskilda principer.

Hans Dalborg tror att när IFRS använts under en period så kommer ”IFRS inte att ta mer kraft ur organisationen än tidigare system gjorde”.

– IFRS fungerar för Nordea. Den viktigaste frågan är hur man ska behandla goodwill. I andra företag som inte är noterade ser man ibland en fördel i att kunna bygga upp delade reserver [som inte är möjligt enligt IFRS].

Amerikanskt inflytande

Den moderna utvecklingen av bolagsstyrning (corporate governance) inleddes i USA, är det amerikanska inflytandet för stort idag?

Hans Dalborg pekar på det faktum att rättssystemen i stort är fundamentalt olika i exempelvis USA och Sverige. I USA är allt -som inte är tillåtet – reglerat i lag, medan här har vi mer övergripande ramregelverk. Han ser inte positivt på att amerikansk detaljlagstiftning som exempelvis Sarbanes-Oxley Act har spillt över till Europa. Det gäller även IFRS som i mycket motsvarar den amerikanska redovisningsstandarden US GAAP.

– Min förhoppning är att vi inte ska få för mycket av det amerikanska. Men eftersom USA är världens största aktiemarknad och börsbolagen blir allt mer globala så är risken överhängande att det anglosaxiska synsättet sprider sig.