Finansmarknadsminister Mats Odell tror på självreglering – i alla fall delvis

I valet mellan en principbaserad och en detaljstyrd reglering föredrar finansmarknadsminister Mats Odell (kd) den förstnämnda. Det förklarade han på Finforum i början av november. Konferensen arrangerades i samverkan mellan Sveriges finansanalytikers förening, FAR SRS, OMX, Irev och Veckans affärer. Mats Odell ansåg dock att ”självregleringen måste få ytterligare breddad förankring och ett mer proaktivt förhållningssätt”. Under dagen delades det ut ett antal pris för bästa årsredovisning och bästa hållbarhetsredovisning.

Regeringen kommer att anta nya riktlinjer för extern rapportering: kraven på de statligt ägda bolagens information för hållbarhetsredovisning utökas.

– Vi vill öka ambitionsnivån, förklarade finansmarknadsminister Mats Odell när han talade på Finforum som hölls på Grand hotell i Stockholm.

Det var efter att bland andra specialistrevisor Lars-Olle Larsson, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, i våras rapporterat om de statligt ägda företagens hållbarhetsredovisning – som varierar från mycket bra till ingen alls – som regeringen beslutade sig för att genom att arbeta med dessa frågor ”stärka företagens konkurrenskraft”. Det är också frågan om att staten ska föregå med gott exempel.

Styrelsen kollar bättre

I sitt anförande påpekade finansmarknadsministern att den intygandemening som följer av öppenhetsdirektivet visserligen inte innebär någon förändring av ansvarsförhållanden men ändå kan få effekt på de faktiska diskussioner som förs i ett aktiebolags styrelse, exempelvis ”kritiska redovisningsfrågor som har väsentlig inverkan på bolagets finansiella rapporter”.

– Styrelsen kommer troligen oftare se till att kvalitén i de finansiella rapporterna verkligen är bra, trodde Mats Odell.

Krav på kvartalsrapport

Han förklarade att när öppenhetsdirektivet skulle införas så övervägde regeringen att lagstadga om krav på kvartalsrapporter för noterade företag. Men eftersom sådana rapporter redan var praxis för börsbolagen avstod man från lagstiftning.

– Betungande rapporteringskrav inverkar negativt på ett företags möjlighet att använda sig av värdepappersmarknaden för finansiering.

Regeringen valde att lagstifta på en nivå som ligger nära direktivet och överlät därmed till marknaden att genom självreglering föreskriva ett striktare regelverk när man anser detta lämpligt.

Om Carnegie-affären sa Mats Odell:

– Fallet illustrerar med önskvärd tydlighet behovet av hög kompetens och goda resurser på den övervakande myndigheten. Problemet för staten är att den kompetens som krävs för rättssäker och inträngande granskning också är mycket efterfrågad av dem som kan komma att bli synade. Det är ett problem som måste lösas.

Han förklarade att staten inte kan konkurrera med löner i finansbranschen.

”Tystnadens kultur”

– Det är ingen överdrift när jag konstaterar att förtroendeskadliga företeelser har haft anknytning till finansbranschen, sa ministern till de församlade i finansbranschen som ”i hög grad är utsatt för intressekonflikter samtidigt som kunskapen om verksamheten är låg för utomstående”.

Han konstaterade att diskussionens vågor går höga ”om problemen ska hänföras till kortsiktig vinstmaximering, olämpliga bonussystem eller till en sammanblandning av roller”.

– Det ligger nog en hel del i påståendet att branschen präglas av det som brukar kallas ”tystnadens kultur”. Men olämpliga, oegentliga och olagliga beslut kan också förklaras med brister i den personliga etiken eller – som man ibland säger avsaknaden av en ”inre kompass”.

Mats Odell berättade om en träff med elever på entreprenörslinjen i Kalmar. Han hänvisade till att grundförutsättningen för hederlighet är individens vilja att göra rätt för sig.

– Hederligheten sitter inte alltid i högsätet vare sig i er bransch eller i min. Det ska vi försöka förbättra.

Striktare regler är på plats

Från 1 november gäller Markets in financial instruments directive (MIFID) som innebär striktare regler för att motverka intressekonflikter i värdepappersbolagens verksamhet.

Mats Odell ställde frågan ”vilka effekter kommer MiFiD att få på marknaden i Europa” och svarade:

– Självklart kommer vi att få en ökad konkurrens till följd av harmoniseringen. MiFiD innebär också fler investeringsmöjligheter och bättre investerarskydd för medborgarna i unionen. Helt klart är att börshandeln kommer att utsättas för ökad konkurrens genom möjligheten till alternativa handelsplattformar.

Svenska lagar från EU

Det är inte bara MiFiD som lett till svenska lagändringar.

– Som lagstiftare kunde jag konstatera att 85 procent av alla betänkanden har sitt ursprung i EU-direktiv, berättade Mats Odell när han under senare delen av för middagen deltog i en paneldebatt tillsammans med Arne Karlsson, Ratos, Björn Jansson, Enskilda Securities, Göran Tid ström, Öhrlings PricewaterhouseCoopers och Mats Ödman, Autoliv.

Temat var: Får användarna den information de behöver?

Paneldeltagarna var ganska överens om att så inte är fallet.

– Under många år gick utvecklingen åt rätt håll men inte under senare år. Avsikten är att skapa jämförbarhet men informationen har blivit sämre, menade Arne Karls son.

Han ansåg att ”redovisningstalibanerna” segrat och att revisorskåren devalverats eftersom man idag ”vägrar göra egen värdering”.

Deltagarna var eniga om att användarna av den finansiella informationen är en disparat grupp, med olikartade behov.

– Vi får ungefär den information vi behöver, men visst gör vi justeringar i materialet, förklarade Björn Jansson och påpekade att han och hans analytikerkollegor är experter som klarar av att omarbeta och analysera de redovisade resultaten.

Det samma gäller dock inte allmänheten.

Mats Ödman som är verksam i det amerikanska bolaget Autoliv vittnade om att dagens redovisning är tidskrävande och att företaget därför får ut sin information senare.

– Vi måste vara beredda att slåss för principbaserade regler även när det blåser, sa han och tilla att det amerikanska regelverket inte alls var bristfälligt före Sarbanes-Oxley Act.

Göran Tidström menade att själva förankringsprocessen för internationella standarder innebär ett problem.

– Man har inte funnit rätt former än. Och många frågar sig om IASB är på rätt väg.

Han ansåg att analytikerna måste göra sig mer hörda i debatten för att kunna vara en stark motvikt till ”redovisningstalibanerna”.

Elisabeth Precht