Balans nr 12 2007

”Principbaserat regelverk bättre än detaljstyrt”

Finansmarknadsminister Mats Odell tror på självreglering – i alla fall delvis

I valet mellan en principbaserad och en detaljstyrd reglering föredrar finansmarknadsminister Mats Odell (kd) den förstnämnda. Det förklarade han på Finforum i början av november. Konferensen arrangerades i samverkan mellan Sveriges finansanalytikers förening, FAR SRS, OMX, Irev och Veckans affärer. Mats Odell ansåg dock att ”självregleringen måste få ytterligare breddad förankring och ett mer proaktivt förhållningssätt”. Under dagen delades det ut ett antal pris för bästa årsredovisning och bästa hållbarhetsredovisning.

Regeringen kommer att anta nya riktlinjer för extern rapportering: kraven på de statligt ägda bolagens information för hållbarhetsredovisning utökas.

– Vi vill öka ambitionsnivån, förklarade finansmarknadsminister Mats Odell när han talade på Finforum som hölls på Grand hotell i Stockholm.

Det var efter att bland andra specialistrevisor Lars-Olle Larsson, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, i våras rapporterat om de statligt ägda företagens hållbarhetsredovisning – som varierar från mycket bra till ingen alls – som regeringen beslutade sig för att genom att arbeta med dessa frågor ”stärka företagens konkurrenskraft”. Det är också frågan om att staten ska föregå med gott exempel.

Styrelsen kollar bättre

I sitt anförande påpekade finansmarknadsministern att den intygandemening som följer av öppenhetsdirektivet visserligen inte innebär någon förändring av ansvarsförhållanden men ändå kan få effekt på de faktiska diskussioner som förs i ett aktiebolags styrelse, exempelvis ”kritiska redovisningsfrågor som har väsentlig inverkan på bolagets finansiella rapporter”.

– Styrelsen kommer troligen oftare se till att kvalitén i de finansiella rapporterna verkligen är bra, trodde Mats Odell.

Krav på kvartalsrapport

Han förklarade att när öppenhetsdirektivet skulle införas så övervägde regeringen att lagstadga om krav på kvartalsrapporter för noterade företag. Men eftersom sådana rapporter redan var praxis för börsbolagen avstod man från lagstiftning.

– Betungande rapporteringskrav inverkar negativt på ett företags möjlighet att använda sig av värdepappersmarknaden för finansiering.

Regeringen valde att lagstifta på en nivå som ligger nära direktivet och överlät därmed till marknaden att genom självreglering föreskriva ett striktare regelverk när man anser detta lämpligt.

Om Carnegie-affären sa Mats Odell:

– Fallet illustrerar med önskvärd tydlighet behovet av hög kompetens och goda resurser på den övervakande myndigheten. Problemet för staten är att den kompetens som krävs för rättssäker och inträngande granskning också är mycket efterfrågad av dem som kan komma att bli synade. Det är ett problem som måste lösas.

Han förklarade att staten inte kan konkurrera med löner i finansbranschen.

”Tystnadens kultur”

– Det är ingen överdrift när jag konstaterar att förtroendeskadliga företeelser har haft anknytning till finansbranschen, sa ministern till de församlade i finansbranschen som ”i hög grad är utsatt för intressekonflikter samtidigt som kunskapen om verksamheten är låg för utomstående”.

Han konstaterade att diskussionens vågor går höga ”om problemen ska hänföras till kortsiktig vinstmaximering, olämpliga bonussystem eller till en sammanblandning av roller”.

– Det ligger nog en hel del i påståendet att branschen präglas av det som brukar kallas ”tystnadens kultur”. Men olämpliga, oegentliga och olagliga beslut kan också förklaras med brister i den personliga etiken eller – som man ibland säger avsaknaden av en ”inre kompass”.

Mats Odell berättade om en träff med elever på entreprenörslinjen i Kalmar. Han hänvisade till att grundförutsättningen för hederlighet är individens vilja att göra rätt för sig.

– Hederligheten sitter inte alltid i högsätet vare sig i er bransch eller i min. Det ska vi försöka förbättra.

Striktare regler är på plats

Från 1 november gäller Markets in financial instruments directive (MIFID) som innebär striktare regler för att motverka intressekonflikter i värdepappersbolagens verksamhet.

Mats Odell ställde frågan ”vilka effekter kommer MiFiD att få på marknaden i Europa” och svarade:

– Självklart kommer vi att få en ökad konkurrens till följd av harmoniseringen. MiFiD innebär också fler investeringsmöjligheter och bättre investerarskydd för medborgarna i unionen. Helt klart är att börshandeln kommer att utsättas för ökad konkurrens genom möjligheten till alternativa handelsplattformar.

Svenska lagar från EU

Det är inte bara MiFiD som lett till svenska lagändringar.

– Som lagstiftare kunde jag konstatera att 85 procent av alla betänkanden har sitt ursprung i EU-direktiv, berättade Mats Odell när han under senare delen av för middagen deltog i en paneldebatt tillsammans med Arne Karlsson, Ratos, Björn Jansson, Enskilda Securities, Göran Tid ström, Öhrlings PricewaterhouseCoopers och Mats Ödman, Autoliv.

Temat var: Får användarna den information de behöver?

Paneldeltagarna var ganska överens om att så inte är fallet.

– Under många år gick utvecklingen åt rätt håll men inte under senare år. Avsikten är att skapa jämförbarhet men informationen har blivit sämre, menade Arne Karls son.

Han ansåg att ”redovisningstalibanerna” segrat och att revisorskåren devalverats eftersom man idag ”vägrar göra egen värdering”.

Deltagarna var eniga om att användarna av den finansiella informationen är en disparat grupp, med olikartade behov.

– Vi får ungefär den information vi behöver, men visst gör vi justeringar i materialet, förklarade Björn Jansson och påpekade att han och hans analytikerkollegor är experter som klarar av att omarbeta och analysera de redovisade resultaten.

Det samma gäller dock inte allmänheten.

Mats Ödman som är verksam i det amerikanska bolaget Autoliv vittnade om att dagens redovisning är tidskrävande och att företaget därför får ut sin information senare.

– Vi måste vara beredda att slåss för principbaserade regler även när det blåser, sa han och tilla att det amerikanska regelverket inte alls var bristfälligt före Sarbanes-Oxley Act.

Göran Tidström menade att själva förankringsprocessen för internationella standarder innebär ett problem.

– Man har inte funnit rätt former än. Och många frågar sig om IASB är på rätt väg.

Han ansåg att analytikerna måste göra sig mer hörda i debatten för att kunna vara en stark motvikt till ”redovisningstalibanerna”.

Elisabeth Precht

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...