Innehåll

Balans nr 12 2007

Ansvaret för redovisningen – det har alltid någon annan

Vem är egentligen ansvarig för redovisningen? Svaret borde vara självklart, men frågan är ständigt aktuell och har bl.a. debatterats i samband med införandet av Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) och Öppenhetsdirektivet.

Inom ramen för en kandidatuppsats vid Handelshögskolan i Göteborg – som till stor del bygger på intervjuer med personer med lång erfarenhet av styrelsearbete, revision eller bolagsrätt – har ansvaret för de noterade bolagens redovisning belysts. Vad är oklart och varför?

Det är inte ovanligt att styrelsen blandas ihop med vd och ledning, vilket orsakar missuppfattningar beträffande de olika bolagsorganens ansvar.

Styrelseledamöter i noterade bolag förväntas känna till betydelsen av det ansvar som följer av ett styrelseuppdrag – vilket inkluderar aktiebolagslagen och andra relevanta lagbestämmelser. De kanske aldrig informeras om ansvaret också för redovisningen? Dessutom räknar en del styrelseledamöter med att revisorn är insatt i det som ledamöterna själva inte har specifik kunskap om, något som är ett tydligt exempel på att de inte är medvetna om sitt ansvar.

Bristande kunskap är alltså en av anledningarna till att ansvaret för redovisningen förblivit oklart. Styrelsens ordförande har en viktig uppgift att förmedla denna kunskap till övriga styrelseledamöter, varför en grundlig genomgång av bestämmelserna i aktiebolagslagen bör ske varje gång styrelsen får nya ledamöter.

En styrelseledamot kan inte frias från sin tillsynsplikt på grund av att uppdraget varit av formell natur eller att han eller hon inte har förstått innebörden av uppdraget. Samtliga styrelseledamöter ska känna till bolagets ekonomiska situation. I rättsfall som rör ansvar för felaktig redovisning är det dock ofta revisorn som får bära skulden medan frågan om styrelsens ansvar sällan utreds. Kan det bero på att lagstiftningen inte är tillräckligt tydlig?

Oklarheterna kring ansvaret för redovisningen handlar bl.a. om hur långt revisorns ansvar sträcker sig. Aktiemarknaden som helhet, men också enskilda styrelseledamöter tillskriver ibland revisorer ett större ansvar än vad revisorn i själva verket har. När en aktör på detta sätt tillskrivs en annan roll än vad aktören själv upplever sig ha, så skapas oklarhet.

Uppfattningen om vem som är ansvarig för redovisningen varierar alltså. I mindre bolag är det vanligare än i stora att styrelse och ägare tror att revisorn har ett större ansvar, inte minst på grund av att revisorn där är mer involverad i bokslutsprocessen. Det som revisorerna ska göra, åtminstone enligt revisionsberättelsen, stämmer helt enkelt inte överens med verkligheten. Detta beror bl.a. på att revisorer är betydligt mer engagerade i företagens redovisning än de vill erkänna.

”Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsen skall fortlöpande bedöma bolagets och, om bolaget är moderbolag i en koncern, koncernens ekonomiska situation. Styrelsen skall se till att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt”.

Aktiebolagslagen 8 kap. 4 § 1–3 st.

Det finns styrelseledamöter som räknar med att revisorn upptäcker samtliga felaktigheter i redovisningen, vilket innebär att de efter revisorns granskning bedömer att de har befriats från ansvar. Till följd av detta är det vanligt att revisorn får stå till svars för eventuella misstag i redovisningen. Men, när det kommer till frågan om ansvar kan revisorerna naturligtvis inte ansvara för den redovisning de själva inte har upprättat, men är satta att granska.

Införandet av koden och den nyligen lagfästa intygandemeningen har inneburit ett förtydligande av styrelsens ansvar och uppgifter. Även om Kodens innehåll i den delen inte skiljer sig från aktiebolagslagen anses den ha en pedagogisk funktion. Inrättandet av revisionsutskott bidrar till att redovisningskompetensen inom styrelsen ökar. Företagen blir noggrannare vid val av revisor samtidigt som revisorns uppdrag tydliggörs som en följd av samspelet med revisionsutskottet. Kommunikationen mellan styrelse och revisor, istället för mellan vd och revisor, har blivit mer framträdande.

Nackdelar med ett revisionsutskott är att ledamöterna i utskottet komma att få bära ett större ansvar för redovisningen än övriga styrelseledamöter. Det kan även bildas ett A- respektive B-lag i styrelsen när vissa ledamöter får mer kunskap.

Det är viktigt att styrelsen har ett tydligt eget ansvar för redovisningen, något som försvåras med ett detaljerat regelverk som t.ex. Sarbanes-Oxley Act. En alltför detaljerad reglering medför risken att det som inte är reglerat kan uppfattas vara tillåtet. Vidare kan viktiga inslag vid bedömningen av redovisningen så som rimlighet, eftertanke och sunt förnuft tappas bort. En alltför detaljerad reglering leder till att styrelsen slutar ifrågasätta redovisningen.

Ett otydligt ansvar för redovisningen kan också få till följd att styrelseledamöter inte i tillräcklig omfattning bedömer redovisningsfrågor i bolaget. Det finns en risk att frågor som hamnar mellan olika bolagsorgan inte följs upp. Misstag i redovisningen beror vanligen på otillräcklig information och inte, som många tycks tro, på medveten felaktig försköning. Styrelsen har en skyldighet att skaffa fullständig information som grund för sitt beslutsfattande. Det är också styrelsen som ska svara för att årsredovisningen inte blir missvisande.

Egentligen är det inte konstigt att styrelsen är ansvarig för redovisningen. Det är lika självklart som att styrelsen är ytterst ansvarig för marknadsföring, produktutveckling och bolagets ekonomiska utveckling. Enskilda styrelseledamöter i t.ex. ett telekomföretag ska inte behöva förstå hur varje enskild del i en mobiltelefon fungerar. Lika lite ska varje styrelseledamot kunna koncernredovisningens uppbyggnad i detalj. Däremot är det alla styrelseledamöters skyldighet att ta reda på det som är nödvändigt för att styrelsen ska kunna fatta riktiga beslut.

Revisorer har sedan länge haft ansvarsförsäkringar som skydd mot eventuella ersättningsanspråk. Det har spekulerats i om dessa försäkringar kan ha bidragit till att revisorerna ofta skuldbelagts. Är det så att man stämmer den som kan betala?

Vid en genomgång av rättsfall kan konstateras att domstolen sällan tar hänsyn till styrelsens ansvar vid bedömning av skadeståndsansvar för felaktig redovisning. Istället är det revisorn som hamnar i fokus. I debatten om Skandia skedde en uppenbar ansvarsförskjutning från styrelsen till revisorerna. Revisorerna friades emellertid efter en prövning av Revisorsnämnden.

Bestämmelserna i aktiebolagslagen verkar inte vara tillräckligt tydliga vad gäller vem som har ansvaret för redovisningen. Ett första steg mot en tydligare ansvarsfördelning kan vara att omformulera aktiebolagslagens bestämmelser till att mer specifikt beskriva styrelsens ansvar. Något som på sikt kan Leda till att oklarheterna om ansvaret för redovisningen förmodligen kan minska eller till och med försvinna.

Media har en viktig uppgift att fylla för att klargöra styrelsens ansvar. Liksom branschorganisationen FAR SRS. Revisorerna är inte alltid oskyldiga, men de har inte huvudansvaret för den finansiella rapporteringen. Det ansvaret åvilar styrelsen, eller ...?

Hanna Kjaer har tillsammans med Andreas Forslund skrivit uppsatsen ”Ansvaret för noterade bolags redovisning” vid Göteborgs Handelshögskola.

Svar till Staffan Ivarsson:

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...