Vad anser kreditgivarna om regeringens planer på att slopa revisionsplikten för små aktiebolag? Balans har frågat några personer inom bankvärlden hur slopandet av revisionsplikten i små aktiebolag kommer att påverka deras arbete.
– Revisionen och årsredovisningen är viktiga pusselbitar i vårt arbete att göra så bra och noggranna undersökningar som möjligt, förklarar Anders Ekedahl, chef för Swedbanks företagsmarknad. Han säger att när revisionsplikten avskaffas för mindre företag så måste bankerna givetvis anpassa sig till detta.
– Men visst kommer det att påverka våra möjligheter att göra så säkra bedöm ningar som möjligt. Antingen kommer vi att behöva göra [utvärderingen] på ett annat sätt eller kompensera med högre prisuttag eftersom risken blir större. Det finns också en risk att vi blir försiktigare med att låna ut.
Efterfrågad revision
Karin Markstedt, chef för kredit- och branschanalys hos Nordea i Stockholm, kan tänka sig att banken kommer att efterfråga reviderad årsredovisning av företag som ansöker om kredit, även om en sådan enligt lag inte behöver upprättas.
– Grunden för vårt beslut är alltid vad vi tror om framtiden. Kommer kunden att kunna betala räntor och amorteringar? Får vi inte tillräckligt med information så kan vi ju inte bifalla en ansökan, säger hon.
– Ett uttalande av en oberoende tredjeman [det vill säga revisorn] ser vi som en trygghet. Och kanske särskilt när det gäller mindre bolag. I en reviderad årsredovisning vet vi att allt finns som ska vara med, tillägger Erik Selander, som är ställföreträdande chef för specialengagemang hos Swedbank – det vill säga sköter ärenden med förhöjd risk.
– Vi använder den reviderade årsredovisningen som bas för våra framåtriktade antaganden. Vi tittar på hur företaget lyckats historiskt för att bedöma hur trovärdig en budget är. Och vi föredrar en reviderad årsredovisning – då vet vi ju att en revisor också står bakom uppgifterna, för klarar Karin Markstedt.
Vad tittar banken på?
Vad är det i en årsredovisning som banken i första hand tittar på?
– Vi läser den från första till sista rad. Vi försöker också läsa mellan raderna och gör egna bedömningar av exempelvis goodwill, menar Karin Markstedt och fortsätter:
– Att bara läsa resultat- och balansräkning utan noter är ointressant för oss. När vi analyserar behöver vi göra materialet jämförelsebart och kunna se vad som döljer sig bakom siffrorna, exempelvis hur olika poster bokförts.
Anders Ekedahl ser det som lovvärt att politikerna vill minska krångel och administration för småföretag. Han menar att när det gäller revisionsplikten – men även andra åtgärder – så är det en balansgång mellan nytta och kostnad.
– Det är frågan om vilka företag som räknas som mindre och ska undantas. Den gräns man satt i Finland känns inte alltför omvälvande(!), och skulle nog fungera även här, säger han.
Det finska förslaget innebär att om två av följande tre värden överskrids under två påföljande år ska företagen ha en kvalificerad revisor och revisionsplikt: totala tillgångar på 100 000 euro, omsättning på 200 000 euro och i medeltal tre anställda.
Vill inte ha det som i Danmark
Anders Ekedahl och Erik Selander är överens om att den danska vägen att avskaffa revisionsplikten för mindre företag inte är särskilt lyckad. Där låter man Skatteverket delvis ta över kontrollen av småföretagens finansiella redovisning.
– Jag tror att företagen vill ha stöd och kontroll av någon innan myndigheterna tittar på deras uppgifter. Visst kostar revisionen pengar men att tala med en revisor är lite av ett företags möjlighet att tala om verksamheten med en utomstående. Det är viktigt, särskilt för mindre företag, avslutar Anders Ekedahl.