Balans nr 2 2007

Ett samtal: ”Bra med fokus på kontroll”

Aktiespararnas vd menar att revisorn kan bidra till förtroendet för aktier

Revisorernas viktigaste uppgift är att kontrollera företagens finansiella information, säger Elisabeth Tandan som är vd för Aktiespararna sedan hösten 2006. Hon tycker det är bra att rådgivning fått stå tillbaka för mer fokus på kontroll.

Hon tror att incitamentprogram blir den hetaste frågan på de noterade bolagens stämmor under våren. För aktiespararnas del ser man helst breda program och fasta arvoden.

Med 80 000 medlemmar i ryggen hoppas Elisabeth Tandan kunna vända trenden att hushållens andel av enskilt aktieägande avtagit under senare decennier. För att åstadkomma detta menar hon att det bland annat behövs sänkt kapitalvinstbeskattning.

– Revisorns viktigaste roll är att kontrollera att informationen om företagens ekonomi är korrekt – att kvalitetssäkra uppgifterna, säger Elisabeth Tandan som sedan mitten av september förra året är vd för Aktiespararna.

Hon menar att under ett antal år så suddades gränsen ut alltför mycket mellan kontroll och ett brett fält av rådgivning.

– Det är bra att fokus nu är tillbaka på mer kontroll.

Aktiespararna har nyligen presenterat en reviderad ägarstyrningspolicy.

– Vi menar att revisionsutskottet ska göra det möjligt för styrelsen att ta del av den information revisorerna har om bola get, säger Elisabeth Tandan. ”Styrelsen får via revisionsutskottet en heltäckande och opartisk bedömning av bolaget och dess ledning” skriver Aktiespararna. Man anser inte att utskottets arbete, i normalfall, behöver presenteras för aktieägarna på årsstämman. Det räcker med en redogörelse i årsredovisningen. Någon från revisionsutskottet bör dock vara närvarande för att kunna svara på eventuella frågor.

– Man ska redogöra för vilka som ingått i utskottet och dess arbete, förtydligar Tandan.

I Aktiespararnas nya ägarstyrningspolicy förklaras vidare att man anser att ”bolagets revisorer normalt inte bör åta sig konsulterande uppdrag för företaget. Sådana uppdrag bör utföras av oberoende konsulter. Detta är en viktig princip som säkerställer revisorns oberoende.”

Regeringen har slagit fast att revisionsplikten ska avskaffas för mindre företag. En utredare kommer våren 2008 att presentera ett förslag hur detta ska gå till.

Elisabeth Tandan säger att begreppet ”mindre företag” behöver definieras. Hon menar vidare att den information som lämnas av alla noterade bolag – stora som små – ”rimligtvis” ska vara kontrollerad av en revisor. Skulle slopad revisionsplikt i mindre företag omfatta mindre noterade bolag så säger Elisabeth Tandan att ”det skulle vara mycket olyckligt”. På tal om revisorns roll i samhället i stort och näringslivet i synnerhet så svarar Elisabeth Tandan ögonblickligen att ”revisorn står oberoende”. Han eller hon är inte på någon parts sida.

– Det är viktigt att revisorn i sin konsultroll inte kommer alltför nära inpå före taget/kunden. Visst, jag vet att revisions byråerna är affärsdrivande men man måste ändå separera verksamheterna. Det har man ju också gjort redan tidigare hos de stora byråerna.

Företagsskandaler

I USA har man efter företagsskandalerna med Enron och andra infört en sträng lagstiftning – den så kallade Sarbanes-Oxley Act. I denna regleras bland annat internkontrollen i företagen. Efter klagomål från företagen har man nyligen lättat något på kontrollkraven, främst för mindre företag.

Koden för svensk bolagsstyrning är i alla fall delvis ett svenskt svar på Sarbanes-Oxley. Tycker du att Koden fungerar bra?

– Vi ställer oss fullt bakom den, men vi har vissa synpunkter ... Vi anser att val beredningen ska utses på stämman och att den ska sitta kvar till nästa stämma. I Koden ges möjligheter till andra alternativ.

Elisabeth Tandan förklarar att Aktiespararnas förslag främjar långsiktigt arbete i styrelsen. Hon är övertygad om att incitamentprogram kommer att bli en het fråga på vårens bolagsstämmor.

Styrelsearvoden

Den aktuella diskussionen om ersättning till styrelser och företagsledningar handlar om ersättningsnivån. Hur mycket betalt ska styrelseledamöter få? I debatten har det bland annat hävdats att arvodena behöver höjas för att stå sig bättre vid en internationell jämförelse. Vilket är nödvändigt, argumenterar man, för att locka duktiga utländska aktörer till svenska styrelser.

– Man hänvisar till internationella för hållanden och private equity-bolagen, men det är mer en nationell fråga beträf fande konkurrensen om kompetenta styrelseledamöter, menar Elisabeth Tandan.

För Aktiespararnas del så är man intresserad av breda incitamentprogram och att styrelsen får fasta arvoden. Höjda styrelsearvoden kan det enligt Elisabeth Tandan bli frågan om när styrelsens arbete förändras och blir mer omfattande. Vad gäller optioner som ersättning – vilket diskuterats livligt i samband med utrikesminister Carl Bildts ersättning från ett ryskt oljebolag – så svarar Elisabeth Tandan att hon helst ser aktiebaserad ersättning.

– Men frågan är komplex och det ser olika ut från bolag till bolag. Det är svårt att rita upp någon exakt karta.

Färre enskilda aktiesparar

Varför menar du att aktieägande är bra för samhället?

– Det är oroande att hushållens sparande under de senaste decennierna har minskat från 30 till 15 procent av aktieägandet i landet. Det hänger ihop med att fler sparar i fonder och fondsparandet inom ramen för premiepensionssystemet, kommenterar Elisabeth Tandan.

Fler fonder innebär också en ökad andel institutionella ägarrepresentanter i företagens styrelser. Något som Elisabeth Tandan inte ser som enbart positivt.

– Jämför bara med företagare som Ingvar Kamprad eller Stefan Persson – personer av kött och blod som kan företagsmiljön utan och innan.

Tandan säger att man bör se upp med fonder som inte når eller överträffar index: Hur står sig avkastningen i förhållande till avgifterna? Hon menar att banker och fondbolag med alltför höga avgifter gröper ur kapitalet och avkastningen på ett orimligt sätt. Dessutom, anser hon, så är spararna ”inlåsta” eftersom de måste betala reavinstskatt vid fondbyte – som då ofta inte lönar sig.

Ändra på skatten!

För att hushållens andel av aktieägande inte ska avta mer än vad som redan skett så menar Elisabeth Tandan att skattesituationen behöver ses över. Hon förklarar att den svenska kapitalvinstskatten på 30 procent bland annat innebär att svenska företag har högre kostnader för riskkapital än utländska konkurrenter. Den genomsnittliga EU-nivån är tio procent.

– Dessutom kan institutionella placerare köpa och sälja utan att betala 30 procent skatt!

Kan revisorerna bidra till ökat aktiesparande?

– Revisorerna kan bidra till ökat förtroende för aktiemarknaden främst genom att det inte blir fler skandaler som Enron och Nyckeln. Där var det givetvis inte bara frågan om revisorns roll men revisorn är ändå en av kuggarna i hjulet.

Elisabeth Tandan

flyttade med familjen vid sju års ålder till Danmark och senare vidare till Schweiz, Tillbaka i Sverige gick hon ekonomlinjen på Stockholms universitet. Elisabeth Tandan arbetade först som penningmarknadsmäklare. Nästa anhalt blev IBM och affärsutveckling gentemot finanssektorn. 1990 började hon som doktorand på Handelshögskolan i Stockholm. Hon avslutade aldrig utbildningen utan gick tillbaka till IBM för att jobba med risk management. Elisabeth Tandan hade sedan egen konsultfirma. Detta ledde vidare till ett arbete inom Ernst & Youngs management Consulting och till försäkringskoncernen Marsh.

Familj?

Ja, maken Tanu och 14-årig son samt 10-årig dotter.

Senaste lästa bok?

Det är Djävulen och fröken Prym av Paulo Coelho. Skrämmande är att jag gav samma svar när jag började som vd för Aktiespararna!

Dina för- och nackdelar?

Mina fördelar är att jag är mål- och resultatinriktad. Och så är jag lyhörd och bra på att se helheten. Men tålamod är inte min starka sida.

När kom du första gången i kontakt med aktier?

Under gymnasietiden. Jag köpte mina första aktier när jag läste på universitetet* Sedan har jag av och till handlat med aktier.

Elisabeth Precht