Krångel med skatteregler vid arbete i Danmark

Olika kulturer, skilda synsätt

Maj berättar också att danskar på bussresa från Danmark till Ystad för vidare båtresa till Bornholm uppmanas medtaga matpacke för resan genom Sverige.

På kursen resoneras inte bara om olika förhållningssätt till maten utan också till makten. Svårbegriplig ledarstil på jobbet suckar några av pendlarna. Ja, ja tänker vi andra, sådant händer även här.

Vi läser i den underhållande kurslitteraturen om hur danskarna år 1219 fick sin Dannebrog. Den danska hären var både större, starkare och modigare än sina motståndare, men just när danskarna spist aftensmad och var deilig mcet och därför inte förmådde slåss, angreps de oväntat av den fege fienden. Men Gud menade att de kära danskarna behövde lite hjälp, himmelen öppnades och flaggan kastades ned till kämparna som lyfte upp den mot skyn och i ett var slaget vunnet. Den gången var det esterna man slogs med. Hur många drabbningar som utkämpats mellan danskar och svenskar finns det möjligen uppgifter om. Att slaget vid Lund 1676 var ett av världshistoriens blodigaste, räknat i det procentuella antalet stupade, hörde vi nyligen på TV i ett uppföljande program om snapphanetiden.

Studerar man historieavsnittet i det nordiska dubbelbeskattningsavtalet anar man att det krävts viss möda att få avtalen till stånd. Förhandlingarna har inte behövt föras på ett för parterna främmande språk, skriver man, men trots likheter i lagstiftning och språk har det inträffat att den exakta avsikten varit svår att formulera även i det nordiska avtalet. Man kan ju faktiskt undra vad som ligger bakom en sådan text. Har triftongerna trots allt ställt till det eller något gammalt groll?

Den otroliga expansionen i Öresundsområdet har faktiskt visat att alla farhågor kommit på skam om att kulturella, språkliga och mentala barriärer skulle försvåra en gynnsam utveckling i regionen. Danskar och svenskar pendlar över bron eller med färja till sina arbeten, danskar flyttar hit, svenskar flyttar dit, vi handlar varor och tjänster av varandra. Nya företag etableras och ännu fler arbetstillfällen skapas på båda sidor om sundet. Så säger många. Andra menar att tillväxten skulle vara ännu högre om bara byråkratin kunde förenklas.

Några typfall

Lena och flera av de andra deltagarna i danskkursen pendlar dagligen över bron till Köpenhamn för att arbeta. Lena är föreståndare i en dansk butik på Ströget. Hon och hennes man bor granne med det danska paret Lykke och Michael, som flyttat till Skåne, men arbetar kvar i Danmark.

Max jobbar hemifrån två dagar i veckan och pendlar resten av arbetsveckan till jobbet som datakonsult i Köpenhamn.

Marianne är två dagar i veckan i Helsingör. Hennes danska arbetsgivare har ett litet kontor i Landskrona där hon arbetar onsdag – fredag,

Jag blir uppringd av Svend som bor i Danmark men arbetar extra i Sverige som kirurg på ett privatsjukhus. Förra året blev det mycket mer jobb här än vad som var planerat.

Sen träffar jag Olle som är pilot på SAS. Han är anställd i Köpenhamn, bosatt i Viken och flyger i internationell trafik. Olle är nu erbjuden att bli vd i en tysk koncerns svenska dotterbolag. Hans plan är att fortsätta som pilot. Olle har hört att detta kan vålla problem med de sociala avgifterna.

Magnus bor med fru och barn i Roskilde och jobbar i Lund. Tidigare hade han en övernattningslägenhet, men sen han blev pappa vill han åka hem oftare. Han reser en hel del i tjänsten i Sverige och funderar på att ha en tjänstebil.

Kristoffer arbetar på ett danskt byggföretag uppe vid Hallandsåsen. Han veckopendlar och reser hem till Lyngby varje fredag.

Var och en kan inse att komplexiteten i skatteregler, dubbelbeskattningsavtal, socialförsäkringssystem och internationella socialkonventioner inte medger någon enkel och snabb beskrivning av de ekonomiska effekterna för de personer jag nyss gett exempel på. Huvudregeln är visserligen att löneinkomster beskattas i det land där man arbetar och att man också tillhör arbetslandets socialförsäkringssystem. Men från denna enkla regel finns undantag och diverse andra omständigheter att beakta. I synnerhet gäller detta det år man påbörjar en anställning i det andra landet. Att effekterna i samhällsekonomin också är omdiskuterade kommer jag till.

I tabellen nedan visas översiktligt hur reglerna fungerar.

I det enskilda fallet kan olika typer av undantagsregler bli tillämpliga. Myndigheterna kan också stundtals inta en pragmatisk hållning och medge dispens med stöd av generella dispensregler i EG:s förordning om tillämpning av systemen för social trygghet. Trots allt vill ju bestämmelserna värna om en fri rörlighet mellan länderna.

I ett svenskt lagförslag om en EU-anpassning av beskattningen av utomlands bosatta personer, behandlades också frågan om hur dagpendlarna ska beskattas. Förslaget var att den nuvarande SINK-beskattningen (särskild inkomstskatt för utomlands bosatta) skulle slopas och beskattningen i stället skulle ske i enlighet med den svenska inkomstskattelagen. Konsekvensen av förslaget blev att pendlarna skulle beskattas i Sverige fullt ut för sin lön men inte ha rätt till avdrag för sina räntekostnader. Eftersom många danskar har höga ränteutgifter för bolån skulle en sådan regel få negativa konsekvenser för dem. Förslaget genomfördes inte utan ska istället utredas vidare.

Från och med inkomståret 2004 finns en möjlighet att få avdrag för inbetalningar till danska pensionsordningar. En förutsättning är att man deklarerar och beskattas enligt vanliga skatteregler i Sverige. Den som betalar SINK-skatt medges inga avdrag. Minst 75 procent av den sammanlagda inkomsten av rörelse, självständig yrkesutövning eller anställning efter avdrag för samtliga utgifter ska beskattas i Sverige. Avdrag medges inte med högre belopp än vad som gäller för svenska pensionsinbetalningar. Avdrag medges inte heller med mer än vad som är tillåtet i Danmark.

Förlorar Sverige på avtalet?

I den skånska dagspressen kan man läsa om att politiker varnar för motsättningarna mellan danskar och svenskar om inte skattelagarna anpassas till en växande arbetspendling över sundet. Malmö anses gå miste om mångmiljonbelopp på danskar som bor i staden och utnyttjar den kommunala servicen, men arbetar i Danmark och betalar skatt där. I kompensation får Sverige varje år en viss summa av danska staten. Pengar som går in i den svenska statskassan, för att sedan slussas ut till landets kommuner. Men Malmö får endast en liten del.

Skälet till att Malmö och Köpenhamn inte likställs med andra gränskommuner i Sverige, Norge och Finland är att det inte finns någon landgräns mellan Sverige och Danmark. Många menar att avtalet behöver justeras men den danska regeringen är nöjd och har inga planer på någon förändring.

Ilmar Reepalu, Malmös finanskommunalråd, säger i en intervju i Skånska Dagbladet att han uppfattar systemet som orättvist då skattekompensationen bara består av kommunalskatt. Landstingsskatten, som utgör ungefär en tredjedel, behålls i Danmark trots att de danskar som bor i Sverige nyttjar den svenska sjukvården.

Avtalet är omdiskuterat eftersom det från Sveriges synvinkel betraktas som ofördelaktigt. Nordenministern Cristina Husmark Pehrsson har gett Skatteverket i uppdrag att se över avtalet. Vad detta i praktiken kommer att betyda är ännu för tidigt att uttala sig om. Vi som arbetar med skatter vet ju med säkerhet åtminstone det, att reglerna hela tiden är föremål för förändringar.

Min egen erfarenhet av de dansk-svenska relationerna vid sundet är, efter endast fyra månader i Skåne, än så länge obetydlig. Så mycket kan ändå sägas att det stora antalet frågor som strömmar in om dessa och alla andra skatteregler avspeglar det faktum att näringslivet i regionen är mycket expansivt. Allt tyder på en fortsatt snabb ökning av förbindelserna över sundet. Vem skulle då inte välkomna en gallring i snårskogen av bestämmelser?

Annika Landemark, skattekonsult SET