Under vissa omständigheter kan man beviljas undantag från denna regel
Arbetspendlingen över Öresund innebär fördelar för både Sverige och Danmark. Men olika skattesystem kan krångla till det, framför allt för den som arbetar både i Sverige och i Danmark. En som har erfarenhet av det är Thomas Lunner som bor i Helsingborg och arbetar 80 procent på Oticon A/S i Helsingör och 20 procent på Linköpings universitet.
Antalet svenskar som väljer att arbeta i Danmark har ökat stadigt de senaste åren. Och det är en trend som ser ut att hålla i sig. Enligt Öresundsbrons analysavdelning väntas runt 40 000 personer pendla mellan Malmö och Köpenhamn år 2020. Förra året var antalet runt 14 000.
Arbetspendlingen över sundet innebär fördelar för både Sverige och Danmark. Risken för överhettning på den danska arbetsmarknaden minskar samtidigt som arbetslösheten i Skåne sjunker. För den enskilde individen erbjuder Danmark högre löner och därmed mer pengar i plånboken efter skatt.
Men trots att det verkar vara en winwin-situation så finns det regler som kan krångla till det, såväl för företagen som för den enskilde individen (se föregående artike). Skälet är att Danmark och Sverige har olika skattesystem. Exempelvis riskerar den danske arbetsgivaren att få betala sociala avgifter i Sverige med drygt 32 procent av den svenska medarbetarens lön om han eller hon tar ett extrajobb i Sverige. Detta eftersom huvudregeln är att man endast kan vara socialförsäkrad i ett land.
En som har erfarenhet av att det kan uppstå problem om man vill kombinera en tjänst i Danmark med en anställning i Sverige är Thomas Lunner. Han är bosatt utanför Helsingborg och arbetar med forskning och utveckling av hörapparater vid Oticon A/S Research Centre utanför Helsingör (80 procent). Dessutom har han en 20-procents tjänst som adjungerad lektor på avdelningen för teknisk audiologi vid Linköpings universitet där han leder ett forskarlag.
Vilka skatteregler gäller?
När Thomas Lunner blev erbjuden anställning vid Oticon år 2000 började han intressera sig för vilka skatteregler som gällde.
– Jag tänkte att den del jag arbetar i Danmark borde jag skatta för i Danmark och den del jag arbetar i Sverige borde jag skatta för i Sverige. Men så enkelt var det inte, säger Thomas Lunner.
Reglerna i EEG 1408/71/Nordiska konventionen säger att man vid lönearbete i två länder endast kan vara socialförsäkrad i ett land – det land man är bosatt i.
– Eftersom jag bor i Sverige och har huvudinkomsten från Danmark skulle detta innebära orimliga konsekvenser för min arbetsgivare, alternativt mig. Antingen skulle min danska arbetsgivare bli tvungen att lägga på cirka 33 procent på lönen i arbetsgivaravgift och skicka till Sverige eller så skulle jag få gå ner motsvarande grad i lön.
Thomas Lunner ansökte därför hos Sociale sikringsstyrelsen (danska försäkringskassan) om att få bli undantagen från huvudregeln att man endast kan vara socialförsäkrad i ett land. I ansökan angav han att lektoratet vid Linköpings universitet var ett förordnande på tre år. Ansökan beviljades för perioden 2000–2003. Undantaget innebar att Thomas omfattades av dansk socialförsäkring för den del han arbetade i Danmark och av svensk socialförsäkring för den del han arbetade i Sverige.
Forskningsutbytet med Linköpings universitet fungerade över förväntan och förordnandet som adjungerad lektor förlängdes i tre år.
När så undantaget från huvudregeln så småningom löpte ut tänkte Thomas att det bara var en formsak att ansöka om förlängning.
– Men ack vad jag bedrog mig, säger han.
Orimliga konsekvenser
Sociale sikringsstyrelsen meddelade att det enligt praxis endast är möjligt att omfattas av dansk socialförsäkring om den förväntade samlade perioden som en person är utsänd att arbeta i Danmark inte överstiger tre år. Thomas Lunner gav sig emellertid inte.
– Det kunde jag inte acceptera, det skulle få orimliga konsekvenser. Om jag får en löneökning på 100 kronor så skulle 33 kro nor gå till svenska staten och 44 kronor till den danska skatten. Jag skulle alltså få behålla 27 kronor.
Ett annat alternativ var att avsluta forskningssamarbetet med Linköpings universitet och enbart arbeta för Oticon i Danmark.
– Men varför ska Sociale sikringsstyrel sen få bestämma om jag ska kunna fort sätta samarbetet med Linköpings univer sitet? Dessutom skulle det vara orimligt i förhållande till den uttalade ambitionen om ökad integration i Öresundsregionen.
Thomas Lunner överklagade Sociale sik-ringsstyrelsens beslut till Socialministeriet. I motsats till Sikringsstyrelsen ansåg Socialministeriet att det var möjligt att bevilja undantag från huvudregeln under ytterligare en treårsperiod. Resultatet blev att undantaget förlängdes till juni 2007.
Thomas Lunner har inga planer på att avsluta samarbetet med Linköpings universitet. En docenturansökan är inlämnad och nästa steg är eventuellt en tjänst som adjungerad professor eller annan fortsatt tjänst vid Linköpings universitet. Nu hoppas han på att beviljas undantag från huvudregeln i ytterligare en treårsperiod.
Thomas Lunner menar att krångel av det här slaget kan verka avskräckande för andra som befinner sig i en liknande arbetssituation, med möjlighet till jobb i både Sverige och Danmark. Han menar att det bästa vore om den som arbetar i två länder automatiskt förs in i det mest fördelaktiga socialförsäkringssystemet, alternativt att man själv får välja vilket system man vill tillhöra.
Digital hörapparat
1996 Uppfann Thomas Lunner tillsammans med Johan Hellgren en digital hörapparat. De var då knutna till Linköpings universitet och uppfinningen kommersialiserades av Oticon som lanserade Digifocus, världens första kommersiellt producerade digitala hörapparat.
Innovationens kärna var att den har en minimal energiförbrukning, vilket är ett av skälen till att den har blivit en lyckad kommersiell satsning. Innovationen finns idag som komponent i flera av Oticons produkter.
Läs mer på: http://www.liu.se/forskning/innovationer
Pernilla Halling