Balans nr 2 2007

När revisionsplikten avskaffades i Danmark

Majoriteten av de danska småföretagen väljer fortfarande revision

I mars förra året avskaffades revisionsplikten för mindre bolag i Danmark. Någon reell effekt av reformen har dock ännu inte kunnat konstateras. En undersökning visar dessutom att en stor del av småföretagen anser att det är för tidigt att avgöra om man kan spara pengar på att slopa revisionen. Av 120 tiIIfrågade företag var det endast elva procent som ansåg att de skulle göra direkta besparingar genom lagändringen, medan 50 procent ansåg att det var allt för tidigt för att de skulle kunna uppskatta någon besparing. Det skriver Caroline Aggestam Pontoppidan verksam vid Handelshögskolan i Köpenhamn.

Efter många års debatt, godkände den danska lagstiftaren den 21 mars 2006 lag L50 som föreskriver att småföretag inte längre är skyldiga att utföra revision. Danmark är därmed det tredje sista landet inom EU som avskaffat revisionsplikten. Nu kvarstår endast Sverige och Malta med revisionsplikt för alla storleksklasser på företag.

Den danska Erhvervs- og Selskabsstyrelsen (vars ansvarsområde liknar det svenska Bolagsverket) uppskattade i en rapport utgiven år 2005, att cirka 75 000 småföretag omfattas av den nya lagen. Införandet av L 50 innebär att revisionsplikten tas bort för de minsta företagen i kategorin B-verksamheder i Danmark (se figur 1).

Revisionplikten försvinner dock inte för alla företag i B-klassen, utan endast de allra minsta, så kallade mikroföretag (Thorell och Norberg, 2005). För att kunna avsäga sig revision måste ett företag uppfylla två av tre givna gränsvärden (se figur 2).

Den huvudsakliga drivkraften bakom att avskaffa revisionsplikten i Danmark var den nuvarande venstre- och konservative regeringens önskan att minska de administrativa kostnaderna för mindre danska företag. Den danska regeringen har som mål att minska företagens administrativa kostnader med 25 procent före år 2010 (Nye mål, regeringsgrundlag, 2005). Genom att minska småföretagens revisionskostnader hoppas man förbättra deras konkurrensmöjligheter inom EU.

Hur stora blir besparingarna?

Erhvervs- og Selskabsstyrelsen presenterade i mars 2005 en rapport som hävdade att B-företagen kunde spara totalt 677 miljoner danska kronor om året. Detta belopp är baserat på antagandet att alla 75 000 små företag väljer bort revision. Det antogs vidare att kostnaderna för revision skulle komma att stiga med upp till 20–30 procent de kommande åren. Detta som en följd av de nya och mer omfattande internationella revisionsstandarderna.

Det har riktats en hel del kritik mot dessa uppskattade besparingar som Erhvervs- og Selskabsstyrelsen kommer fram till i sin rapport.

En källa till kritik har varit att det i ett av dokumenten som ligger till grund för lagförslaget att slopa revisionsplikten, framgår att regeringen själv endast räknat med en besparing på cirka 290 miljoner danska kronor om året. Detta belopp är beräknat på att endast 45 000 av småföretagen är självständiga och därmed reellt sett har möjlighet att välja bort revisionsplikten. Kritik har därför riktats mot att man använt de 677 miljonerna som referenspunkt i besparingsdiskussioner och regeringen har, i dansk media, anklagats för ”talfusk”.

Vad innebär avskaffandet av revisionsplikten?

Avskaffandet av revisionsplikten för mindre företag följer regelverket i EU:s fjärde bolagsdirektiv om årsbokslut. I detta slås fast att varje enskilt medlemsland kan avgöra om man ska ha revisionsplikt för småföretag eller inte. Tilläggas bör att avskaffandet av revisionplikten i Danmark fortfarande, enligt EU:s fjärde bolagsrättsliga direktiv, lämnar utrymme för ytterligare ”lättnader” (se figur 2).

EU:s fjärde bolagsdirektiv definierar mindre företag med gränsvärden på: balansomslutningen, nettoomsättningen och antalet anställda (se figur 3). Minst två av de givna gränsvärdena måste vara uppfyllda under de två senaste åren, för att företaget ska klassas som ett mindre företag. Vidare är holdingbolag och näringsdrivande fonder, även om de uppfyller L 50:s gränsvärden, inte berättigade att välja bort revision.

De företag som har rätt att välja bort revision ska följa en viss procedur. För det första ska ett företag som vill utnyttja möjligheten att välja bort revision av årsredovisningen besluta om detta på ordinarie bolagsstämma (i Danmark kallad generalförsamling). Det är inte tillåtet att fatta ett sådant beslut på en extra ordinär bolagsstämma, vilket innebär att 2006 var det året då danska företag för första gången kunde välja att avstå från revision av sina årsredovisningar.

Företag som väljer bort revision ska i sin reviderade årsredovisning upplysa om att bolagsstämman för det följande året valt bort revision. Denna upplysning ska sedan upprepas varje år i företagets årsredovisning för att bekräfta att företagsledningen har för avsikt att avstå från revision. Vidare ska varje år uppges i årsredovisningen att företaget befinner sig inom de gränsvärden som definieras i L 5 o och att det därmed inte behöver revideras.

Det är endast kravet på revision som avskaffats för mindre företag genom införandet av L 50. Små företag ska även fortsättningsvis upprätta en årsredovisning och följa samma lagar och regler som tidigare. Erhvervs- og selskabstyrelsen har därför i samband med införandet av L 50 uttalat att:

”Ledningen är fortsatt skyldig att försäkra sig om att företaget bedriver en försvarbar’ bokföring. Vidare är ledningen av ett företag ersättnings- och straffansvarig för att utarbeta en årsrapport som ger en rättvisande bild av företaget.” (egen översättning)

Företagskategori/klass

A

B

C

D

(Personligt ägda företag)

(Småföretag)

(Mellanstora och stora företag)

(Börsnoterade och statliga företag)

Balansomslutning (miljoner kronor)

0− 6

0−29

29−119

Alla oavsett storlek

 <119

Nettoomsättning (miljoner kronor)

0−12

0−58

58−238

 <238

Antal heltidsanställda

0−10

0−50

50−250

 <238

Figur 1. Den Danska Årsregnskabsloven, ÅRL, § 7 definierar fyra (A, B, C, D) storleksklasser på danska företag.

Balansomslutning

Nettoomsättning

Antal heltidsanställda

Danmark, L50

1,5 miljoner

3 miljoner

12

danska kronor

danska kronor

(Heltidsanställda i genomsnitt under det pågående redovisningsåret)

Figur 2. Gällande gränsvärden från L50.

Balansomslutning

Nettoomsättning

Antal heltidsanställda

EU:s fjärde bolagsdirektiv

4,4 miljoner euro

8,8 miljoner euro

50

Figur 3.Gällande gränsvärden från EU:s fjärde bolagsdirektiv, artikel 11.

Många väljer att frivilligt fortsätta med revision

I Danmark har man ännu inte kunnat konstatera någon påtaglig effekt av att revisionsplikten avskaffats. Buden är många om hur stor andel av företagen som kommer att välja bort revision under de kommande åren.

En undersökning år 2006 visade att 70 procent av de berörda företagen tänker fortsätta med att få sina årsredovisningar reviderade (Ehrversbladet, 2006). Erhvervs- og Selskabsstyrelsen förväntar sig dock att en mycket större andel av företagen kommer att välja bort revisionen. I en av deras undersökningar uppskattades det att 40 procent av de 75 000 företag som berörs av L50 kommer att fortsätta att frivilligt revidera sina årsrapporter, medan övriga 60 procent på sikt kommer att välja bort revision.

I en nyare undersökning (december 2006) med information från 120 företag som berörs av den nya lagen, fann man att endast två procent redan har valt bort revision samtidigt som sju procent överväger möjligheten (Gyldenvang & Juhl, 2007). Undersökningen visade vidare att hela 83 procent valt att fortsätta med revision. Ytterligare fem procent anmälde att de inte hade tillräckligt med kunskap om lagändringen för att i dagsläget kunna fatta beslut om revisionen ska väljas bort eller behållas.

Fåtal som valt bort revision

Det är inte överraskande att det endast är ett fåtal mindre företag som redan idag valt bort revisionen. Baserat på studier från andra länder, såsom England (Collis, 2003), kan man förvänta sig att fler och fler företag med tiden kommer att välja bort revisionen. På Erhvervs- og selskabstyrelsen menar man att vi förmodligen inte kommer att kunna se några reella effekter av L 50 förrän år 2008–2009.

Debatten i Danmark efter avskaffandet av revisionsplikten har i första hand handlat om att förklara varför man kan förvänta sig en eftersläpning i effekten av slopandet. En bidragande faktor som framhålls är hur tidsramen fungerar i praktiken. Företag kan endast välja bort revision på sin ordinarie bolagsstämma för det efterföljande året. Detta anses ha försenat avskaffandet av revisionsplikten i många små företag (Kronborg, M. 2006).

En annan faktor som har påverkat de direkta effekterna av lagändringen är att företagen inte mottagit, eller införskaffat, tillräckligt med information om den nya lagen. Detta har skapat en viss osäkerhet hos företagen som inte alltid har nog kunskap om L 50 för att ta ställning till ifall man ska välja bort revision eller inte. Vidare är det inte alla de företag som berörs av L50 som ser slopandet av revisionsplikten som en möjlighet till besparingar.

Av de 120 tillfrågade företagen var det i december 2006 endast elva procent som ansåg att de skulle göra direkta besparingar genom lagändringen, medan 50 procent inte ansåg sig kunna uppskatta någon besparing på så tidigt stadium. Detta kan återigen delvis kopplas till ett generellt informationsgap.

Det antyds i undersökningen att företagen är osäkra på omfång samt inverkan av den nya lagen. Samma undersökning visar att många av företagen frivilligt fortsatte med revision efter 1 april 2006 med hänsyn till olika intressenter (offentliga myndigheter, 35 procent, kreditorer, 24 procent, och banker, 37 procent).

Review istället för revision

Det har i samband med avskaffandet av revisionsplikten debatterats om användningen av review kan komma att öka. De grundläggande principerna för review har lagts fast i RS 2000-2699. RS 2400 beskriver hur revisorn ska planera och utföra en review. När revisorn utför en sådan är det inte lika höga krav på informationsinsamling samt informationsvärdering som vid revision. Detta innebär att review ger en viss form av kontroll men med en större risk för fel i räkenskaperna. En mindre omfattande undersökning som besvarats av totalt 30 danska revisorer (varav 75 procent är statsautoriserade och resterande 25 procent är registrerede revisorer; Wessel-Tolvig & Johanssen, 2007) visar att 58 procent av revisorerna ansåg att review, efter införandet av L50, kan bli ett verkligt alternativ till revision för små företag. 36 procent hävdade dock att de inte trodde att detta skulle bli fallet, medan de resterande sex procenten inte kunde ta ställning. 80 procent av revisorerna ansåg att deras arbetsrelation till företag som berörs av L 50 inte skulle ändras, snarare så skulle de företag som slopar revision efterfråga andra tjänster hos revisorerna, exempelvis review.

Förenkla internationella standarder!

I januari 2007 handlade debatten om revisionsplikt i Danmark och om revisionsstandarder avsedda för småföretag. Ett förslag till förenkling för småföretag vid användandet av internationella revisionsstandarder, som ett alternativ till revision, presenterades av dansk folkepartis ordförande (Erhvervsbladet, 2007). Med anledning av införandet av EU:s nya reviderade åttonde bolagsdirektiv blir det nu obligatoriskt för alla företag, oavsett storlek, att använda internationella revisionsstandarder. Dansk folkepartis ordförande föreslår därför att den internationella revisionsorganisationen International Federation of Accountants, IFAC, (som även utger de internationella revisionsstandarderna) eller EU ska utveckla speciella standarder för små och mellanstora företag (Erhvervsbladet, 2007).

Tanken bakom detta förslag är att revisionsstandarder, specifikt utarbetade för små och medelstora företag, skulle ge en betydligt större besparing för företagen än avskaffande av revisionsplikten för fler företag. Detta är dock endast det senaste inlägget i den politiska debatten om avskaffandet av revisionsplikten och det återstår att se vad som händer framgent.

Företag som valt revision

Som tidigare nämnts så utnyttjades möjligheten att slopa revisionen steg för steg när revisionsplikten slopades för mindre företag i England. Många förväntar sig nu samma utveckling i Danmark. Men det exakta antalet företag som väljer bort revision – och varför de gör det – kommer först att kunna kartläggas om ett par år.

I England har man efterhand kategoriserat företag som fortfarande väljer revision. I Collis undersökning (1993) som gjordes på uppdrag av handelsdepartementet i England, framkommer det att de företag som valde att fortsätta att revideras, hade följande kännetecken:

  • Företagsledningen lämnade vanligtvis en kopia av sin årsredovisning till banker eller andra finansiärer.

  • Företagen hade en relativt stor omsättning.

  • Företagsledningen ansåg att revision ökar kvaliteten i den finansiella informationen och att den därmed har en positiv inverkan på företagets kreditvärdighet. Ledningen menade vidare att revisionen ger kontroll över företagets ekonomistyrning och redovisning.

  • Företagen var inte helt familjeägda och hade därmed aktieägare som inte har tillgång till internredovisning.

Caroline Aggestam Pontoppidan är fil.dr. verksam vid Handelshögskolan i Köpenhamn.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...