Balans nr 2 2007

Koncernredovisning för vem och av vad?

Historien förklarar logiken bakom de nya IFRS 3-reglerna

De nya regler för koncernredovisning som föreslås av IASB innebär stora förändringar och kan bli svåra för företagen att applicera, anser Pär Falkman och Jan Marton. Det finns dock en logik bakom reglerna i IFRS 3 och denna logik går att koppla till diskussioner som pågått under långtid. En studie av historien ökar förståelsen för de förändringar som införts och de som kommer att införas, menar författarna.

När International Reporting Standard (IFRS 3) infördes 2005 innebar det stora förändringar i synen på hur koncernredovisning ska göras. Ännu större förändringar kan komma i framtiden om International Accounting Standards Board (IASB:s) nuvarande tankar i utkast till ny IFRS 3 antas. Det leder till svårigheter i praktiken när de nya reglerna ska appliceras i företagen. Något som kan underlätta är en förståelse av det grundläggande tänkesättet bakom IFRS 3. Finns det egentligen någon logik bakom reglerna i standarden?

För att förstå IFRS 3 är det nödvändigt att gå tillbaka till vilken enhet redovisningen ska avspegla och vilken intressent den ska fokusera på. Enligt ägarteorin är redovisningens primära mål att avspegla ägarnas intresse och andel i företaget. Enligt enhetsteorin, å andra sidan, ses företaget som en självständig enhet där inget självklart fokus på ägarna finns.

Ägarteorin och enhetsteorin utgör två equity theories varav den förstnämnda har anor från 1800-talet medan den senare i akademiska kretsar började diskuteras under 1940-talet. En akademisk diskussion har förts under stora delar av 1900-talet med avseende på vilken av dem som borde vara vägledande för externredovisningens innehåll. Även om det funnits tydligt teoretiskt stöd för enhetsteorin har ägarteorin fått kraftigast genomslag på innehållet. Skillnaden mellan dessa två teorier syns bland annat i koncernredovisningen men i sina rena former uppstår även skillnader i upprättade resultaträkningar. Det har funnits företrädare för denna typ av redovisning under en längre period. Det har bara varit på det viset att ägarteorin har antagits vara den dominerande. Detta betyder dock inte att det inte funnits några utmanare till denna. Den mest intensiva diskussionen rörande dessa teoriers vara eller icke vara pågick under 1950–60-talet. Några slutsatser kan emellertid inte dras utöver att ägarteorins fäste inom externredovisningen förblev stark.

De förändringar som följer av IFRS 3, och tänkta framtida förändringar, innebär att enhetsteorin i koncernredovisningen börjar utmana ägarteorin. Förändringen ger konkret upphov till följande redovisningsmässiga förändringar med avseende på hur koncernmässig balans- och resultaträkning ser ut.

  • Minoritetsintressen redovisas som en del av eget kapital och årets resultat. Detta är redan infört med IFRS 3 (egentligen enligt IAS 27, som ändrades från 2005). Tidigare betraktades minoritetsintressen som en skuld i balansräkningen och en kostnad i resultaträkningen, det vill säga koncernen betraktades ur ägarens perspektiv.

  • I konsekvens med behandlingen av minoritetsintressen kräver IFRS 3 att samtliga övervärden inkluderas i koncernbalansräkningen (och avskrivningar på dessa i koncernresultaträkningen), inte bara majoritetens andel av övervärdena, IFRS 3 är dock inte helt konsekvent i detta avseende, eftersom endast majoritetens andel av goodwill inkluderas i koncernens redovisning.

  • I det exposure draft (ED) som finns för framtida IFRS 3 föreslås att även minoritetens andel av goodwill ska räknas med i koncernens redovisning. Det blir alltså ytterligare ett steg bort från ägarteorin och mot enhetsteorin.

  • I ED föreslås dessutom att i samband med successiva förvärv ska den tidpunkt när koncernen får bestämmande inflytande över det förvärvade bolaget vara central. Det är alltså den tidpunkt när bolaget blir en del av koncernenheten som är intressant, helt i överensstämmelse med enhetsteorin. Om exempelvis ägandet i ett bolag ökas från 49 % till 51 % räknas hela dotterbolaget (100 % av tillgångar och skulder, inklusive goodwill) om till verkligt värde, trots att endast 2 % av aktierna bytt ägare, Om koncernen ökar sin ägarandel; ytterligare Över 51 % sker ingen omvärdering, utan det behandlas direkt i eget kapital som transaktioner med ägare. Synen som avspeglas här är alltså att minoritetsintresset är lika mycket koncernens kapital som majoritetsintresset, dvs. enhetsteorins synsätt.

Utvecklingen inom koncernredovisningen kan alltså förstås som en ändring i fokus, från ägarteorin till enhetsteorin.

Det ska emellertid konstateras att IFRS enbart är influerad av en del av enhetsteorin medan andra faktorer har lämnats därhän. Vi stiller oss därför frågan huruvida IASB i framtiden har för avsikt att fortsätta utvecklingen gentemot enhetsteorin med de kompletterande förändringar det medför.

Redovisningens equity-teorier

Ägarteorin och enhetsteorin används för att illustrera ett företags intressentrelationer.

Ägarteori

Externredovisning ska enligt ägarteorin tjäna som verktyg betraktat ur ägarnas intressen. Teorin baseras på det faktum att näringslivet i början av 1900-talet präglades av små individbaserade företag. Tillgångarna tillhör ägarna och skulderna utgör deras skyldighet. Ägarteorin tar fasta på att företag och ägare utgör samma person. Enligt ägarteorin tillfaller det redovisade nettoresultatet ägaren. Transaktioner som förändrar det egna kapitalet, förutom de som utförs mellan ägare och företag, utgör definitionsmässigt intäkter eller kostnader. Intäkts- och kostnadskonton kan lika gärna utgöra underkonton till egna kapitalkonton.

När företag och ägare handlar med varandra uppstår på dessa grunder således inga kostnader för verksamheten. Utdelning kan på dessa grunder inte heller betraktas som en intäkt för mottagaren. Utdelning är, sett från ägarnas perspektiv, ingen kostnad eftersom den kommer dessa tillgodo och eftersom företaget symboliseras av ägarna. Det rör sig endast om en omfördelning av resurser. Det redovisade nettoresultatet förs direkt mot balansräkningens eget kapital.

Det redovisade nettot Symboliserar verksamhetens effektivitet när det gäller att förränta ägarens insatta kapital. Att intäktsföra kapitaltillskott ligger inte i linje med teorin.

Traditionell enhetsteori

Ägarteorin kom att kritiseras eftersom någon självklar koppling mellan ägare och företag inte existerar. Företagens ägarstruktur har under 1900-talet förändrats, allt fler stora företag har en diversifierad ägarskara. Ägarna behöver inte kunna utöva något omedelbart inflytande Över verksamheten. Arbetet Överlåts istället till en professionell ledning. Som ett svar på den uttalade kritiken utvecklades den så kallade enhetsteorin. Företaget är enligt enhetsteorin tydligt skilt från sina ägare. Tillgångarna är enligt enhetsteorin lika med skulderna i utvidgad bemärkelse. Ingen uppdelning görs mellan skulder och eget kapital eftersom båda utgör finansieringskapital för företaget. Balansekvationen får i enlighet med traditionell enhetsteori följande utseende: Tillgångar = Finansieringskapital. Att det finns olika ägare med olika inflytande spelar ingen formell roll för företaget. Rubriken eget kapital fyller på dessa grunder således ingen roll. Det finns på dessa grunder ingen möjlighet att hävda att IFRS 3 fullt ut baseras på innehållet i enhetsteorin.

Sammanfattande kommentarer

Skillnaden mellan ägarteorin och enhetsteorin består huvudsakligen i huruvida räntor, utdelningar och annan återbäring till finansiärer ska kostnadsföras. Redovisningsenheten förväntas agera till nytta för verksamhetens finansiärer. Lånat kapital och eget kapital betraktas som företagets och inte finansiärernas. Resultatet före räntenettot utgör avkastning på enhetens totala investering. Utdelning, besparade vinstmedel och ränta på lånat kapital betraktas som en distribution av nettoresultatet. Samtliga former av utdelning samt räntor, behandlas enligt enhetsteorin som en distribution av resultatet.

De beskrivna teoriernas innehåll och funktion kan inte påstås utgöra en aktiv del av dagens redovisningsteori, de har inte aktivt debatterats på en längre tid, tills IASB väljer att i IFRS 3 delvis frångå ägarteorin till förmån för enhetsteorin. Utgångspunkten är alltså att upprätta en rättvisande bild av redovisnings-”enheten” utan fokus på moderbolagets ägare. Det skulle kunna hävdas att IASB inte längre anser att ägarteorin är en självklar utgångspunkt för koncernredovisningen för aktuella företagskategorier. En bakomliggande förklaring till denna process kan vara IASB:s utveckling gentemot en externredovisning baserad på verkliga värden, något som enhetsteorin vid förekomst av minoritetsintressen i större utsträckning än ägarteorin kan uppfylla. Ett annat tecken på att enhetsteorin används som utgångspunkt är att kompletterande köp av aktier vid ett ägande överstigande 50 procent, i ED föreslås hanteras inom det egna kapitalet”. Som nämndes tidigare innebär IFRS dock inte en övergång till en traditionell enhetsteori fullt ut.

Nedan upprättas ett exempel för att illustrera den principiella skillnaden mellan ägarteorin och traditionell enhetsteori när det handlar om att upprätta en koncernredovisning. Exemplet baseras på ED rörande uppdatering av IFRS 3.

Antag att ett bolag förvärvar 60 % av aktierna i ett bolag för 800. Det förvärvande bolaget och det förvärvade bolaget upprättar inför förvärvet följande balansräkningar:

M

Kassa

  800

800

Aktiekapital

D

Fastighet

1 000

1 000

Aktiekapital

Av detta följer en balansräkning för koncernen med följande innehåll i enlighet med ägar- respektive enhetsteorin (fastighetens verkliga värde är 1 000).

Ägarteori

Goodwill

  200

800

Ägarkapital

Fastighet

1 000

400

Minoritetsintresse

Enhetsteori

Goodwill

  333

800

Ägarkapital

Fastighet

1 000

533

Minoritetsintresse

Teorierna ger således upphov till olika innehåll, frågeställningen är vilken av dessa som kan betraktas som den bästa och vilka kriterier som ska utgöra referensramar för en sådan bedömning. Enhetsteorin ger i ovanstående fall upphov till en högre balansomslutning eftersom dotterbolagets verkliga värde, inklusive 100 % av goodwill, ligger till grund för koncernredovisningen. Om övervärdet som betalades i sin helhet kunde hänföras till den enskilda fastighet som dotterbolatet ägde kommer redovisningen att få följande utseende.

Ägarteori

Fastighet

1 200

800

Ägarkapital

400

Minoritetsintresse

Enhetsteori

Fastighet

1 333

800

Ägarkapital

533

Minoritetsintresse

Grundliggande är att dessa två teorier har olika syften. Minoritetsintresset betraktas inom ägarteorin som en skuld och inom enhetsteorin som tillgängligt finansieringskapital. Ur enhetens perspektiv är fastighetens verkliga värde 1 333 men en del av det redovisade övervärdet är inte att betraktas som ägarens.

Vi konstaterar slutligen att de förändringar som införts och är på väg att införas i koncernredovisningen enklare kan förstås med hjälp av ägar- och enhetsteorierna. Samtidigt är det viktigt att påpeka att varken IFRS 3 eller ED innebär någon fullständig övergång till enhetsteorin. Det begränsas i stort till det faktum att minoritetsintresset likställs med övrigt kapital snarare än att ses som en skuld och att hela företagets värde vid förvärvstillfället ligger till grund för redovisningen av goodwill och andra övervärden oavsett hur stor andel som förvärvas.

Pär Falkman är ekonomie doktor och verksam på Ernst & Young Technical Department och Jan Marton är ekonomie doktor och verksam på KPMG samt Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...