Innehåll

Balans nr 2 2007

Gästkrönikör: Revisorerna bör säga ifrån!

Efter två år med IFRS/IAS börjar nu problemen bli allt tydligare. Företagsförvärv och finansiella instrument är återigen i fokus. Det är nu dags för revisorerna att bli mer inblandade i delårsrapporterna.

Om sjukvårdsföretaget Meda hade använt samma förvärvsredovisning av Viatris, som Ericsson använde vid köpet av Marconi, då hade Medas resultat för det första halvåret 2006 varit 40 procent lägre. Avkastningen på eget kapital hade minskat från redovisade 18 till 11 procent. Hur kan det slå så olika?

Det handlar om fördelningen av goodwill och övriga immateriella tillgångar i samband med företagsförvärv. Goodwill ska inte skrivas av, till skillnad från övriga immateriella tillgångar. Ericsson redovisar enbart övriga immateriella tillgångar och får följaktligen stora avskrivningar. Meda, däremot, redovisar mycket goodwill och får en jämförelsevis låg resultatbelastning.

I mina undersökningar av börsbolagens delårsrapporter för Övervakningspanelens räkning har, av de bolag som genomfört företagsförvärv, 60 procent redovisat posten ”övriga immateriella tillgångar” i balansräkningen. Övriga 40 procent hade förmodligen en mycket liten post. Av de 15 bolag där företagsförvärv hade störst effekt på balansräkningen, hade bara åtta bolag kommenterat förekomsten av övriga immateriella tillgångar. Det gör naturligtvis analytikerns jobb med bolagens vinstprognoser mer osäkert.

Av de bolag som redovisat ”övriga immateriella tillgångar” var medianvärdet (mittvärdet i gruppen) 34 procent av de totala immateriella tillgångarna, men spridningen var stor. Den mest ”fördelningsvilliga” fjärdedelen av bolagen har fördelat minst 90 procent på övriga immateriella tillgångar, medan den minst fördelningsvilliga fjärdedelen hade fördelat högst 15 procent.

Därutöver fanns ytterligare en underlighet. Livsmedelsföretagen Aarhus-Karlshamns och Sardus lyckades göra fördelningen av övriga immateriella tillgångar så nitiskt att restposten, alltså goodwillvärdet, blev negativ. Det uppstod alltså ett badwillvärde, som enligt IFRS ska skrivas av och öka resultatet direkt. Båda företagen redovisade alltså ett välkommet resultattillskott direkt efter förvärvet. Hur kan detta vara tillåtet?

Jag avundas inte revisorerna som ska godkänna fördelningen av immateriella tillgångar. Mitt förslag är att revisorskåren, dels intresserar sig mer för vad som anges i delårsrapporterna, dels sluter sig samman i en äktsvensk kartell och kommer överens om tydliga riktlinjer för vad som kan accepteras. Trots allt är ju de flesta företagsförvärv ganska lika och borde därför ge upphov till likartade resultateffekter.

Ytterligare ett område med problem är säkringsredovisningen enligt IAS 39. Det finns inga mätbara skillnader jämfört med läget innan införandet av de nya reglerna. Det är konstigt. Förhandsspekulationerna, vid samtal med revisorer och ekonomichefer, var nämligen att IAS 39 skulle diskvalificera den säkringsredovisning som de svenska bolagen hittills använt.

Så har det inte blivit. Av mina undersökta bolag redovisar 44 procent en differens i eget kapital hänförlig till IAS 39. Nästan alla differenser avser säkringsredovisning av främst valuta. Det andra alternativet, omvärdering med direkt resultateffekt, kommenteras av ytterst få företag, varför slutsatsen måste bli att denna redovisning är ovanlig. Kommentarerna kring IAS 39 är överhuvudtaget sparsamma i delårsrapporterna och det är det stora problemet för placerare.

Det spelar inte så stor roll om en differens förs direkt till resultatet eller går via eget kapital och sedan paras ihop med det säkrade flödet. Det viktiga är att löpande få reda på resultateffekten från de finansiella instrumenten, oavsett redovisningsteknik. Huruvida det handlar om valutaterminer, elpriskontrakt, omvärderingar av aktieposter eller andra typer av finansiella transaktioner, är också mindre intressant. Eftersom storleken på transaktionen kan variera över tiden, samtidigt som värdet fluktuerar med faktorer som företagsledningen inte har någon kontroll över (exempelvis dollarkursen), är periodens resultateffekt det viktiga. Här är tyvärr företagens delårsrapporter undermåliga. Därför vore det välkommet om revisorerna kunde granska dessa och se till att bland annat denna information finns med.

Peter Malmqvist är Analyschef, Nordnet Bank AB, lärare i redovisning vid Handelshögskolan i Stockholm och medlem av EFRAG User Panel.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...