Innehåll

Balans nr 2 2007

Gästkrönikör: Revisorerna bör säga ifrån!

Efter två år med IFRS/IAS börjar nu problemen bli allt tydligare. Företagsförvärv och finansiella instrument är återigen i fokus. Det är nu dags för revisorerna att bli mer inblandade i delårsrapporterna.

Om sjukvårdsföretaget Meda hade använt samma förvärvsredovisning av Viatris, som Ericsson använde vid köpet av Marconi, då hade Medas resultat för det första halvåret 2006 varit 40 procent lägre. Avkastningen på eget kapital hade minskat från redovisade 18 till 11 procent. Hur kan det slå så olika?

Det handlar om fördelningen av goodwill och övriga immateriella tillgångar i samband med företagsförvärv. Goodwill ska inte skrivas av, till skillnad från övriga immateriella tillgångar. Ericsson redovisar enbart övriga immateriella tillgångar och får följaktligen stora avskrivningar. Meda, däremot, redovisar mycket goodwill och får en jämförelsevis låg resultatbelastning.

I mina undersökningar av börsbolagens delårsrapporter för Övervakningspanelens räkning har, av de bolag som genomfört företagsförvärv, 60 procent redovisat posten ”övriga immateriella tillgångar” i balansräkningen. Övriga 40 procent hade förmodligen en mycket liten post. Av de 15 bolag där företagsförvärv hade störst effekt på balansräkningen, hade bara åtta bolag kommenterat förekomsten av övriga immateriella tillgångar. Det gör naturligtvis analytikerns jobb med bolagens vinstprognoser mer osäkert.

Av de bolag som redovisat ”övriga immateriella tillgångar” var medianvärdet (mittvärdet i gruppen) 34 procent av de totala immateriella tillgångarna, men spridningen var stor. Den mest ”fördelningsvilliga” fjärdedelen av bolagen har fördelat minst 90 procent på övriga immateriella tillgångar, medan den minst fördelningsvilliga fjärdedelen hade fördelat högst 15 procent.

Därutöver fanns ytterligare en underlighet. Livsmedelsföretagen Aarhus-Karlshamns och Sardus lyckades göra fördelningen av övriga immateriella tillgångar så nitiskt att restposten, alltså goodwillvärdet, blev negativ. Det uppstod alltså ett badwillvärde, som enligt IFRS ska skrivas av och öka resultatet direkt. Båda företagen redovisade alltså ett välkommet resultattillskott direkt efter förvärvet. Hur kan detta vara tillåtet?

Jag avundas inte revisorerna som ska godkänna fördelningen av immateriella tillgångar. Mitt förslag är att revisorskåren, dels intresserar sig mer för vad som anges i delårsrapporterna, dels sluter sig samman i en äktsvensk kartell och kommer överens om tydliga riktlinjer för vad som kan accepteras. Trots allt är ju de flesta företagsförvärv ganska lika och borde därför ge upphov till likartade resultateffekter.

Ytterligare ett område med problem är säkringsredovisningen enligt IAS 39. Det finns inga mätbara skillnader jämfört med läget innan införandet av de nya reglerna. Det är konstigt. Förhandsspekulationerna, vid samtal med revisorer och ekonomichefer, var nämligen att IAS 39 skulle diskvalificera den säkringsredovisning som de svenska bolagen hittills använt.

Så har det inte blivit. Av mina undersökta bolag redovisar 44 procent en differens i eget kapital hänförlig till IAS 39. Nästan alla differenser avser säkringsredovisning av främst valuta. Det andra alternativet, omvärdering med direkt resultateffekt, kommenteras av ytterst få företag, varför slutsatsen måste bli att denna redovisning är ovanlig. Kommentarerna kring IAS 39 är överhuvudtaget sparsamma i delårsrapporterna och det är det stora problemet för placerare.

Det spelar inte så stor roll om en differens förs direkt till resultatet eller går via eget kapital och sedan paras ihop med det säkrade flödet. Det viktiga är att löpande få reda på resultateffekten från de finansiella instrumenten, oavsett redovisningsteknik. Huruvida det handlar om valutaterminer, elpriskontrakt, omvärderingar av aktieposter eller andra typer av finansiella transaktioner, är också mindre intressant. Eftersom storleken på transaktionen kan variera över tiden, samtidigt som värdet fluktuerar med faktorer som företagsledningen inte har någon kontroll över (exempelvis dollarkursen), är periodens resultateffekt det viktiga. Här är tyvärr företagens delårsrapporter undermåliga. Därför vore det välkommet om revisorerna kunde granska dessa och se till att bland annat denna information finns med.

Peter Malmqvist är Analyschef, Nordnet Bank AB, lärare i redovisning vid Handelshögskolan i Stockholm och medlem av EFRAG User Panel.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...