Innehåll

Balans nr 4 2007

Europafrågor: Klimatet het EU-fråga

När EU:s regeringschefer möttes i Bryssel i mars stod de inför en rejäl utmaning: att ta ställning till EU-kommissionens energi- och klimatpaket. Syftet var att både öka tryggheten i energiförsörjningen inom EU och lägga grunden för en långsiktig och ambitiös klimatpolitik.

Resultatet från toppmötet har av många kallats historiskt. De 27 medlemsländerna beslutade gemensamt att arbeta med flera olika miljömål till år 2020. 20 procent av den energi som EU-länderna sammanlagt konsumerar ska 2020 komma från förnyelsebara källor, det vill säga sol, vind, vatten och biokraft. Utsläppen av växthusgaser ska minska med 20 procent, eller så mycket som 30 procent om fler länder ansluter sig till de europeiska målen. Biodrivmedel till fordon ska utgöra 10 procent av allt bränsle år 2020. I höst ska EU-kommissionen ta fram ett förslag på hur mycket varje land ska bidra med, vilket förmodligen kommer att leda till en hel del intensiva diskussioner.

Enligt flera tyska tidningar beskriver dock EU:s miljökommissionär Stavros Dimas besluten på EU:s toppmöte som otillräckliga och menar att de enskilda medborgarna nu måste ta sin del. Han anser att medborgarna måste bidra bland annat genom att byta ut sina glödlampor mot lågenergilampor samt genom att stänga av elektrisk utrustning i stället för att bara ställa dem i stand by-läge.

Men det räcker inte att EU fattar historiska klimatbeslut. Alla länder måste dra sitt strå till stacken. Medan EU planerar att minska utsläppen med cirka en miljard ton CO2 per år fram till 2020, är prognosen att Kinas och Indiens utsläpp ökar med mellan fyra och fem miljarder ton CO2 per år under samma tid. EU måste hjälpa dessa länder att satsa på en effektiv och klimatanpassad energi- och transportutveckling.

Europaparlamentarikern Lena Ek (c) ser stora möjligheter för svenska företag och svensk industri att göra miljöinvesteringar. ”Det finns både en europeisk och en gigantisk världsmarknad där svenska företag kan och bör inta en ledande roll”, sade Lena Ek i samband med EU-toppmötet.

Samtidigt som EU gör dessa framsteg visar en färsk opinionsundersökning, den så kallade Eurobarometern, att svenskarna är mindre bekymrade över global uppvärmning än medborgarna i många andra europeiska länder. Endast 30 procent av svenskarna är mycket oroliga över klimatförändringar och global uppvärmning. Det ska jämföras med snittet för EU där 50 procent uttrycker allvarlig oro. Oron växer ju längre söderut i Europa de tillfrågade befinner sig, i de flesta av Medelhavsländerna är två tredjedelar av de tillfrågade djupt oroade. Svenskarna är också minst intresserade i hela EU av att köpa energisnåla vitvaror, bara 22 procent anser att låg energiförbrukning är viktig vid val av ny spis, kyl eller frys. Detta kan jämföras med EU-snittet på 48 procent eller Italien där hela 66 procent anser att det är viktigt att välja energisnålt.

Civ. ek. Ewa Fallenius arbetar på Öhrlings PricewaterhouseCoopers med frågor om Europa, EU och EMU. Har du frågor i detta ämne sänd dessa till ewa.fallenius@se.pwc.com

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...