Finland har nyligen haft riksdagsval och samlingspartiets ordförande Jyrki Katainen hoppades på en Reinfeldteffekt också i Finland – och hans parti gick kraftigt framåt. Nämnas kan att brödrapartierna, moderaterna i Sverige och samlingspartiet i Finland, varit förespråkare för avskaffandet av revisionsplikten för små bolag.

Den nya finska revisionslagen träder i kraft 1 juli 2007. Regeringens syfte med lagen är att förbättra bokslutens och revisionens trovärdighet, tillförlitlighet och jämförbarhet samt att garantera en hög kvalitet på revisionen. Samtidigt var ett syfte också att inte orsaka företagen onödiga belastningar. Regeringen har beaktat såväl kraven i det nya revisionsdirektivet, som träder i kraft den 29 juni 2008, som EG-kommissionens rekommendationer avseende minimikraven på kvalitetssäkring av revision och de grundläggande principerna för revisorers oberoende. När direktivbestämmelserna har implementerats nationellt kommer bokslut som upprättats och reviderats i olika medlemsstater att vara mer tillförlitliga och lättare att jämföra. Lagen är enligt min mening lättläst och överskådlig. Att politikerna i slutskedet framtvingade några fullständigt märkvärdiga ändringar gällande föreningars revision och lekmannarevision kan inte belastas Handels- och Industriministeriets tjänstemän.

Det har väckt en hel del kritik i Finland att vi nästan alltid är först med att implementera nya EG-direktiv. Kritiken har varit särskilt stark när lagen inte tar ställning till ett ansvarstak, som i den för oss så viktiga ansvarsfrågan. För att stödja kommissionens utredningar och den nationella beredningen lät Handels- och Industriministeriet utarbeta en nationell utredning om revisorns ansvar. Dess slutsats var att eftersom man i Finland inte tillämpar deeppocket-argument vid utdömandet av skada så kan heller inte en revisor utdömas astronomiskt stora skadestånd. Yrkeskåren anser att detta tänkande är blåögt och att globaliseringen och internationaliseringen också kommer att nå Finland i detta hänseende. Våra argument i ansvarsbegränsningsfrågan har varit:

  • vår yrkesgrupp erhåller ej längre ett tillräckligt försäkringsskydd,

  • en undersökning från London Economics visar klart att också om ansvarstak införs så påverkar detta inte kvaliteten på revisionen negativt, utan tvärtom höjs kvaliteten eftersom det blir lättare för revisionsbyråerna att hålla kvar de bästa individerna i branschen,

  • i länder som infört tak på revisorns ansvar är marknadskoncentrationen betydligt mindre och EU-kommissionen anser att detta är viktigt för framtiden

  • vissa länder har redan infört ansvarstak, t.ex. Österrike, Tyskland, Grekland, Slovenien och Belgien. Det vore olyckligt om vi hade olika regler i denna viktiga fråga bland medlemsländerna.

De finska revisorernas argumentering har inte ännu burit frukt bland lagstiftarna, men de lyssnar på oss. Det tycks dessutom blåsa en positiv vind i Europa för införandet av proportionella ansvarstak.

Enligt 4 § i den nya revisionslagen behöver aktiebolag, m.fl bolagsformer inte välja en revisor då ett av följande tre villkor uppfyllts under de två föregående räkenskapsåren:

  1. balansomslutningen överstiger 100 000 euro

  2. omsättningen eller motsvarande avkastning överstiger 200 000 euro eller

  3. antalet anställda överstiger i genomsnitt tre.

Bostadsbolag med fler än 30 bostäder ska välja revisor. Enligt lagen om stiftelser bör stiftelser ha åtminstone en revisor som uppfyller kraven i revisionslagen. Ekonomiutskottet föreslog och resultatet blev att det inte sker några förändringar i revisionen av föreningar. Den s.k. lekmannarevisionen har också avskaffats – tyvärr med lång övergångsperiod, ända till år 2011.

Gränsvärdena sjönk under lagberedningens gång och är lägre än motsvarande i de nordiska länder som infört sådana. Nämnas kan att de finska gränsvärdena även är betydligt lägre än t.ex. i England.

I NRF-projektet ”Future assurance services for SME :s in the Nordic Countries” diskuterades om s.k. begränsad granskning av årsredovisning (review) är ett alternativ till revision med tanke på de svårigheter och utmaningar ISA-revision av mikrobolag medför. I den finska lagberedningen avslogs redan i ett tidigt skede tanken på att införa något slags review.

Finland var först bland EU-länderna att införa det 8:e bolagsrättsliga direktivet i sin nationella lagstiftning. Eftersom vi var så snabba i vändningarna måste vi sannolikt inom kort ändra lagen med tanke på hur ansvarsfrågan utvecklas och hur de nya och förnyade ISA-standarderna godkänns som EU-lagstiftning.

Joakim Rehn är CGR-revisor och vd för Grant Thornton i Finland.