Revisorn kan hjälpa miljön på traven – liksom företagen och sig själv
Det ligger i tiden att värna miljön, säger Gunilla Sandström och Karl Johan Kjöllerström. De är övertygade om att revisorn kan göra en stor miljöinsats samtidigt som företagen tjänar på det, liksom miljön och dessutom revisorerna själva. Det är inte tu tal om att miljön kommit allt mer i centrum i samhällsdebatten. Nyligen löd en förstasidesrubrik i en av landets största dagstidningar ”H&M:s koldioxidutsläpp har ökat med 50 procent”. Vem hade trott det för bara ett par år sedan?
Karl Johan Kjöllerström är auktoriserad revisor med egen byrå i Borås och har ett hjärta som klappar för miljön.
– Det har med mitt ordningssinne att göra, säger han och berättar hur han tidigt började sortera och återvinna papper.
– Dessutom tycker jag inte om när man slösar. Jag är nog lite smålänning.
Miljökonsulten Gunilla Sandström säger, å sin sida, att hon alltid värnat om miljön. Allt från barnsben. Hon har för Vägverkets räkning varit med och startat det som idag är MER, dvs. miljöengagerade revisorer. Revisorsorganisationen SRS (numera en del av FAR SRS) kom också tidigt ombord. Även Naturvårdverket har, i ett senare skede, dragit sitt strå till stacken. Inom ramen för MER-projektet har man tagit fram ett dator/excelbaserat program som hjälper företag att spara pengar på transporter.
– Som miljökonsult vet jag att företagen som får hjälp att bättre planera transporter sparar i genomsnitt 17 procent på sina trans portkostnader och oftast än mer sett till miljön, säger Gunilla Sandström.
Hon förklarar att MER-verktyget också kan användas för att i största allmänhet ”hålla koll” på ett företags transportutgifter.
– Gör man det så visar det sig att företagen sparar i snitt fem procent.
Hon är övertygad om att de finansiella argumenten i allmänhet och i synnerhet revisorns roll att förmedla dessa är nyckeln till företagens miljöbesparingar. Detta visar bl.a. en undersökning från NUTEK i vilken man kommit fram till att företagare har stort förtroende för revisorer och gärna tar råd från dessa.
– I företag där jag som revisor tror att det kan finnas besparingspotential på transpor tens område lägger jag helt enkelt till ett antal frågor när jag är ute på företaget och samlar information. Det tar kanske en halvtimme extra. Visar det sig att problem existerar så går vi vidare därifrån, förklarar Karl Johan Kjöllerström som idag utbildar andra revisorer som vill lära sig använda MER-verktyget.
Han berättar att företag med hjälp av bättre planering bl.a. kan undvika att sända halvfulla lastbilar, eller att betala stora summor för sista-minuten-leveranser.
– En av de frågor jag ställer till företagen är hur mycket tid anställda tillbringar på tele fon med att ordna upp akuta transportproblem.
I nästa steg – inom ramen för MER-verktyget – ser revisorn och företaget över exempelvis internrutiner och frågar sig vilka leveranser kunden egentligen kräver. Behöver man verkligen dagliga transporter? Är kundens behov de samma idag som när samarbetet påbörjades? Och så vidare.
– Det visar sig ofta vara en planerings- och samordningsfråga för att spara företagen pengar och samtidigt slå ett slag för miljön, förklarar Karl Johan Kjöllerström.
Men MER-projektet är inte slut i och med att 30-talet revisorer utbildats att använda MER-verktyget. För det första fortsätter denna utbildning för fler revisorer. För det andra är man i full färd med att ta fram ytterligare ett datorbaserat verktyg. Denna gång gäller det att spara på företagens kostnader för tjänsteresor – och därmed också värna om miljön.
Gunilla Sandström berättar att verktyget för tjänsteresor inte är helt färdigutvecklat. Det fattas pengar för att göra de sista fmjusteringarna vilket kommer att ta cirka sex månader från det att man funnit sponsorer. Enligt instrumentet för att spara miljön vid tjänsteresor ska man bl.a. ta ställning till frågan om ett ruttplaneringssystem behövs. Dessutom föreslås att företagen ska ha en policy för tjänsteresor – när och vem som beslutar om var möten förläggs, vilket färdmedel man i första hand bör använda för sina resor, m.m. Gunilla Sandström påminner om att videokonferenser kan vara ett alternativ och att möten bör hållas på orter dit det är enkelt för alla parter att resa.
– När man flyger mellan Stockholm och Göteborg så orsakar resan 70 kilo utsläpp av koldioxid. Motsvarande siffra för en tågresa är 2 gram, säger Gunilla Sandström.
Redan idag är revisorerna ålagda att enligt bl.a. RS 400 bedöma risker även i ett miljöperspektiv ifall det är frågan om väsentliga kostnader som ger väsentlig påverkan.
– Miljön får allt större påverkan på företa gen och deras finanser. Dessutom efterfrågar omvärlden i ökad utsträckning miljövänliga produkter, anser Karl Johan Kjöllerström.
MER-revisorerna har planer på att före utgången av 2008 även sjösätta ett verktyg som företag kan använda för att spara energi.
– Då kommer vi att ha tre ben att stå på. Gods, resor och energi är de tre aktiviteter ett företag har som i första hand bidrar till utsläpp av växthusgaser som bidrar till klimatförändringar, menar Gunilla Sandström och fortsätter:
– Det känns som att tiden är mogen för detta. Människor har börjat fundera över vad de kan göra för miljön.
Hon är övertygad om att miljöproblematiken bara kommer att växa med åren och med den även skatter och pålagor. Detta, säger hon, innebär att miljöbesparingar blir än viktigare för företagens finanser.
I sammanhanget bör påpekas att miljörevision är något helt annat än vad MER avser. Miljörevision är den revision som miljöcertifierade företag (ISO 14001) genomgår årligen för att få ha kvar sitt certifikat.
– Det här handlar om att ändra beteenden, förklarar Karl Johan Kjöllerström som är övetygad om att det här med att revisionsplikten avskaffas ger revisorerna ett gyllene tillfälle att erbjuda en ny värdefull tjänst, besparingar enligt MER.
– Företagen kan spara pengar, miljön förbättras och revisorerna får fler uppdrag! Det är en win-win-stituation.
Hittills har utbildningen och verktyget för att spara på transportkostnader varit gratis. I framtiden kommer man dock vara tvungen att köpa en licens för datorprogrammet och även utbildningen kommer så småningom att avgiftsbeläggas.
Elisabeth Precht