Balans nr 5 2007

CESR offentliggör ett urval av tillsynsbeslut

Den nya redovisningstillsynen av noterade företag i Europa

Som ett led i den nya redovisningstillsynen av noterade företag i Europa har Europeiska värdepapperstillsynskommittén (Committee of European Securities Regulators, CESR) offentliggjort 16 tillsynsbeslut. De flesta besluten behandlar frågor relaterade till redovisning av finansiella instrument och rörelseförvärv. Det finns anledning att tro att publiceringen av dessa beslut kommer att mötas av såväl lättnad som besvikelse, skriver Anja Hjelström, ekonomie doktor, verksam vid Finansinspektionen (FI).

Vid halvårsskiftet kommer vi med största sannolikhet ha en redovisningstillsyn där:

  • Stockholmsbörsen och Nordic Growth Market (NGM) har ett lagstadgat ansvar att övervaka att de noterade företagen upprättar sina finansiella rapporter i enlighet med gällande bestämmelser.

  • FI ansvarar för att det sker en tillfredställande redovisningstillsyn och utövar tillsyn över tillsynen.

  • FI har långtgående befogenheter och sanktionsmöjligheter gentemot de noterade företagen. Tanken är inte att FI ska överpröva marknadsplatsernas beslut, men att myndigheten ska kunna använda sina befogenheter och sanktionsmöjligheter när marknadsplatsernas åtgärder inte räcker till.

Dessa genomgripande förändringar har sin grund i EU:s arbete för en gemensam europeisk kapitalmarknad. Kravet på tillämpning av de av EU antagna internationella redovisningsstandarderna (IFRS) i koncernredovisningen var med andra ord bara ett första steg i en större plan. Där ingår också att medlemsstaterna ska utöva tillsyn över att standarderna efterlevs och utveckla en gemensam strategi för denna redovisningstillsyn.

Genom CESR har europeiska myndigheter med tillsyn över värdepappersmarknader tillsammans tagit fram två standarder för redovisningstillsynen.

Den första standarden behandlar organisationen av tillsynsarbetet. Den andra standarden anger ett antal principer för samordning.

Ett led i denna samordning är att de nationella tillsynsorganisationerna ska beakta tidigare beslut inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). För att möjliggöra detta har en databas med relevanta europeiska tillsynsbeslut skapats.

Begreppet relevant beslut preciseras i en vägledning för tillämpning av standard nr 2. Listan om inte mindre än nio kriterier inleds med att det ska handla om väsentliga överträdelser. Databasen är bara tillgänglig för tillsynsorganisationer men synpunkter har framförts om att även övriga marknadsaktörer borde ha tillgång till besluten.

Besluten offentliggjorda

Det är mot den bakgrunden som CESR den 16 april offentliggjorde ett urval av besluten från databasen <http://www.cesr-eu.org>. Enklare beslut kommer normalt sett inte att publiceras.

Besluten är anonymiserade; varken företagets namn eller vilken tillsynsorganisation som fattat beslutet framgår. Det senare kan bidra till ett intryck av att besluten fattats av CESR, men så är alltså inte fallet.

I sammanhanget kan noteras att standard nr 1 föreskriver att de enskilda tillsynsorganisationerna periodvis ska rapportera om sina aktiviteter. Detta sker framförallt genom en årlig rapport. Några tillsynsorganisationer publicerar också löpande information om sina tillsynsbeslut på respektive webbplatser.

Det är 16 beslut som har publicerats. Vanligast är frågor relaterade till redovisning av finansiella instrument (nio, varav fem är snarlika) och rörelseförvärv (fyra) (se figur, nästa uppslag). Det förefaller möjligt att skilja på två olika typer av beslut: enkla tillämpningsfall och fall som primärt handlar om olika bedömningar.

Till den första kategorin hör exempelvis beslut nr 13, som konstaterar att vare sig utgifter för nyemission eller andra utgifter i samband med ett företagsförvärv får kostnadsföras, och beslut nr 14, som fastslår att inköp av en icke-finansiell tillgång (gas) på termin inte faller under IAS 39. Hit kan även beslut nr 5 räknas. Det handlar om ett företag som underlåtit att skriva ner kundfordringar. I detta fall fick företaget även en oren revisionsberättelse.

Till den andra kategorin hör exempelvis beslut nr 1 och nr 12, som båda behandlar identifiering av köpare vid företagsförvärv. Även beslut nr 2 – som handlar om definitionen av kontroll – återfinns här.

En del beslut hamnar mitt emellan de båda kategorierna. I beslut nr 11 konstateras exempelvis att man inte kan ignorera ett steg i den hierarki av verkligt värde som finns i IAS 41. En annan delfråga som behandlas i beslutet är om marknadspriser på lax är relevant för värdering av levande lax.

För få beslut?

I Dagens Industri den 6 november 2006 beskrev professor Jan-Erik Gröjer databasen på följande sätt:

”Alla övervakningsfall ska samlas i en stor databas i Bryssel (...) för att möjliggöra likartad handläggning. Ett himmelrike öppnar sig för redovisningsbyråkrater!”

Inte minst mot bakgrund av att antalet företag under redovisningstillsyn i Europa uppskattas till cirka 7 500 är det säkert fler än Gröjer som förväntar sig (eller befarar) att databasen kommer att vara mycket omfångsrik. Publiceringen av sexton beslut kan därför upplevas som något av en besvikelse (eller kanske lättnad).

Flera omständigheter förklarar varför besluten som nu offentliggörs är så få. Först och främst är tillsyn av noterade företags redovisning ett nytt fenomen i många länder. I vissa länder har denna tillsyn införts i samband med IAS-förordningen, dvs. med sikte på att övervaka tillämpningen av IFRS fr.o.m. 2005. I flera länder, däribland Sverige, har man istället infört redovisningstillsyn i samband med öppenhetsdirektivet. Bestämmelserna i direktivet skulle ha varit genomförda senast den 20 januari 2007. Med andra ord: det är först nu som redovisningstillsynen egentligen är i full gång. För det andra är redovisningstillsyn tidskrävande. Erfarenheter visar att det är svårt att genomföra tillsynen på mindre än sex till åtta månader. För det tredje har registreringen av beslut i databasen hittills gått trögt, vilket förklaras av avsaknad av etablerade rutiner samt ett krav på översättning till engelska, CESR:s officiella språk.

Mot den bakgrunden är det kanske inte förvånande att inget av de nu publicerade besluten berör redovisningen i en årsredovisning per december 2005. Istället handlar det framförallt om förhandsbesked (eller liknande) inför övergången till IFRS (elva av sexton beslut).

Intressanta beslut?

Vad gäller beslutens karaktär kommer säkert många, med viss belåtenhet, konstatera att det framförallt handlar om mätrelaterade frågor. Ändå kan en viss besvikelse befaras. Anledningen är dels att de enklare tillämpningsfallen är fler än besluten som primärt handlar om bedömningar, dels att även i de sistnämnda fallen kan redovisningsfrågan och/eller frågan om överträdelse skett framstå som rätt självklar och därför inte som principiellt intressant.

Återigen måste vi beakta några omständigheter. Först och främst att det är svårt att i anonymiserade beskrivningar, och med ganska få ord, beskriva all väsentlig fakta. Själva framställningen av fallen kan alltså bidra till detta intryck. För det andra kompliceras tillsynsorganisationernas uppgift att utöva tillsyn över att IFRS efterlevs av uppfattningen att endast International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) får ägna sig åt tolkning av dessa regler. Ur detta perspektiv borde de intressantaste besluten kanske finnas bland de fall där tillsynsorganisationen inte konstaterat en överträdelse, speciellt då detta beror på att standarderna upplevs som oklara. För det tredje befinner sig många organisationer och individer fortfarande i en uppstartsfas, vilket kan förklara varför beslut kan uppfattas som självklara, medan vägen dit varit komplicerad.

Databasen och beslutens roll?

Gröjer befarade att databasen öppnar ett himmelrike för redovisningsbyråkrater. Frågan om vilken roll databasen och de publicerade besluten ska ha för de finansiella marknadernas olika aktörer är mycket viktig.

Den mest grundläggande rollen är naturligtvis för tillsynsorganisationerna. Här handlar det om att möjliggöra att tidigare europeiska tillsynsbeslut beaktas i det dagliga tillsynsarbetet. Detta för att bidra till en harmoniserad syn på vad som utgör en acceptabel tillämpning av IFRS. Frågan är dock om inte diskussioner av olika fall inom European Enforcer Coordination Sessions (EECS) kommer att ha en långt större betydelse för detta.

EECS är ett andra led i samordningsarbetet. För närvarande sammanträder denna kommitté av europeiska tillsynsorganisationer ca 10 ggr/år för att dels utbyta erfarenheter mer generellt, dels samråda om specifika tillsynsbeslut. Enligt standard nr 2 ska detta, i den mån det är praktiskt möjligt, ske innan viktiga beslut fattas. Här kan databasen fungera som ett viktigt tekniskt hjälpmedel, inte minst för att förhindra att beslut som förefaller strida mot tidigare beslut fattas på nationell nivå utan en diskussion inom EECS.

Önskemål om publicering av vissa tillsynsbeslut grundar sig antagligen på samma tanke – att informera andra aktörer om vad tillsynsorganisationerna bedömer som en acceptabel tillämpning av IFRS. Här handlar det om att klargöra rättsläget och bidra till förutsägbarheten. Man kan också tänka sig att publiceringen av de olika fallen kan få en viss undervisande roll och därigenom bidra till en konsekvent tillämpning av IFRS. Sist, men inte minst, kan publiceringen av fattade beslut också ses ur ett legitimitetsperspektiv – det visar både på existensen och behovet av en fungerande tillsyn.

Anja Hjelström, Finansinspektionen

Standard/fråga

Beslutsdatum

Rapport

Överträdelse

Beslut nr

Finansiella instrument

IAS 32

Kostnadsföring av utgifter för nyemission

05-09-05

Delårsrapport

Ja

13

Redovisning då minoritetsägare innehar en säljoption

06-04-18

Prospekt

Nej

16

IAS 39

Värdering av kundfordran

05-11-18

Delårsrapport

Ja

 5

Värdering/nedskrivningstest av lån

05-12-14

Årsredovisning 05*

Ja

 6

Värdering/nedskrivningstest av lån

05-12-14

Årsredovisning 05*

Ja

 7

Värdering/nedskrivningstest av lån

05-12-14

Årsredovisning 05*

Nej

 8

Värdering/nedskrivningstest av lån

05-12-14

Årsredovisning 05*

Nej

 9

Värdering/nedskrivningstest av lån

05-12-14

Årsredovisning 05 *

Ja

10

Redovisning av köp/förs av icke finansiell tillgång på termin

05-01-31

Årsredovisning 05

Förhand

14

Figur 1: sammanställning av publicerade fall per standard. (Fall 13 & 14 berör två standarder och förekommer således två gånger i tabellen.)

* Tillsynsmyndigheten har prövat huruvida den redovisningsprincip som tillämpas i tidigare årsredovisningar är förenlig med IAS 39.

Standard/fråga

Beslutsdatum

Rapport

Överträdelse

Beslut nr

Finansiella instrument

Företagsförvärv

IFRS 3

Identifiering av köpare

05-01-15

Prospekt

Förhand

 1

Identifiering av köpare

05-09-05

Delarsrapport

Ja

12

Kostnadsföring av utgifter i samband med företagsförvärv

05-09-05

Delårsrapport

Ja

13

IAS 27

Definition av kontroll

05-01-31

Årsredovisning 05

Förhand

 2

Övrigt

IAS 2

Redovisning av köp/förs av icke finansiell tillgång på termin

05-01-31

Årsredovisning 05

Förhand

14

IAS 21

Valutakursdifferenser på lån till utländskt dotterbolag

05-10-31

Årsredovisning 05

Förhand

15

IAS 23

Ränteutgifter i avvaktan på tillstånd att bygga en fabrik

05-03-31

Årsredovisning 05

Förhand

 3

IAS 37

Avsättning för omstruktureringsutgifter

05-03-31

Årsredovisning 05

Förhand

 4

IAS 41

Värdering av ej fullvuxen lax

06-02-14

Delårsrapport

Ja

11

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...