Företagens möjligheter att göra avdrag för moms på kostnader i samband med försäljning av dotterbolag tillhör en av de mer omdebatterade frågorna på momsområdet. Varför, kan man fråga sig. En gammal sanning i branschen är att momsen aldrig ska utgöra en kostnad för den som bedriver verksamhet som medför full skattskyldighet till moms. Dessvärre har tillämpande myndigheter hittills ansett att kostnaderna är kopplade till en momsfri aktieöverlåtelse och därför nekat företagen avdragsrätt. Rådgivarsidan har dock varit i stort sett enig om att avdragsrätt bör föreligga och äntligen ser vi nu tecken på att praxis kan komma att ändras.
När det gäller avdragsrätt för moms kan något förenklat sägas att avdragsrätt föreligger för ingående moms som belastar varor eller tjänster som förvärvats för att genomföra skattepliktiga transaktioner. Omvänt gäller att om förvärvet skett i syfte att genomföra från skatteplikt undantagna transaktioner saknas avdragsrätt. Så långt allting gott. Problemet i detta sammanhang är att överlåtelse av aktier eller andra andelar i ett bolag inte medför skattskyldighet till moms. Ett företag har oaktat att det enbart bedriver momspliktig verksamhet icke desto mindre ansetts genomföra en momsfri transaktion när det överlåter aktierna i sitt dotterbolag. Moms på kostnader för att genomföra aktieförsäljningen, exempelvis för jurister och revisorer, har då ansetts direkt kopplad till en momsfri transaktion och därför har företagen tvingats hantera även momsen som en kostnadskomponent. Att företaget vare sig förr eller senare bedrivit någon momsfri verksamhet har inte påverkat bedömningen.
Lyckligtvis är momssystemet långtifrån statiskt. Under de senaste åren har det skett en gradvis förskjutning mot en alltmer generös syn vad gäller avdragsrättens omfattning. Till följd av avgöranden från EG-domstolen har Regeringsrätten tvingats ändra sin förutvarande praxis vad gäller avdrag för moms på bl.a. kostnader för börsintroduktion, nyemission, avgifter till VPC m.m., dvs. sådana kostnader som normalt saknar direkt koppling till en utgående skattepliktig transaktion. Även Skatteverket har lagat efter läge och medgivit avdrag för ingående moms hänförlig till överlåtelse av fastigheter. Just avdragsrätten för exempelvis mäklararvode är intressant eftersom fastighetsöverlåtelser, i likhet med aktieöverlåtelser, undantas från skatteplikt. Trots detta har avdragsrätt ansetts föreligga om fastigheterna ingått i en verksamhet som medfört skattskyldighet. Det har inneburit att avdragsrätt har förelegat om överlåtelsen avser en fastighet medan samma kostnad inte berättigat till avdrag om överlåtelsen istället avsett aktierna eller andelarna i bolaget som ägt fastigheten. Som konsult har det krävts en inte oansenlig pedagogisk förmåga att förklara varför skillnad görs mellan de båda överlåtelseformerna.
Skatterättsnämnden liksom kammarrätten i Göteborg har dessbättre nyligen drivit utvecklingen ytterligare ett steg framåt genom att medge avdrag för moms på aktieförsäljningskostnader. Såväl förhandsbeskedet som domarna har visserligen överklagats till Regeringsrätten. Eftersom EG-domstolens praxis förtydligats sedan Regeringsrätten senast hade att pröva denna fråga är Regeringsrättens kommande prövning av stort intresse.
Motivet till den ändrade inställningen är att de flesta aktieöverlåtelser inte anses utgöra transaktioner undantagna från skatteplikt – de anses istället falla utanför tillämpningsområdet för moms. Därmed saknas det någon från skatteplikt undantagen utgående transaktion att koppla den ingående momsen till, vilket har varit skälet för att neka företagen avdragsrätt. Överlåtelsekostnaderna har istället närmast setts som en avvecklingskostnad – vilket normalt berättigar till avdrag för ingående skatt i den mån verksamheten medfört skattskyldighet.
Enligt min mening kan avdragsrätten för moms på aktieöverlåtelsekostnader utläsas ur EG-domstolens dom C-465/03, Kretztechnik. Där slogs det fast att avdragsrätt mycket väl kunde föreligga för kostnader som har en koppling till transaktioner som inte omfattas av momsens tillämpningsområde under förutsättning att verksamheten i övrigt medför skattskyldighet. Kostnaderna utgör då sådana allmänna kostnader som anses ha ett direkt och omedelbart samband med den skattskyldiges samlade verksamhet. Eftersom denna verksamhet medför skattskyldighet är kravet på koppling till skattepliktiga utgående transaktioner därmed uppfyllt. Med tanke på Skatteverkets inställning tvingas vi invänta Regeringsrättens prövning innan vi kan känna oss säkra på att Sverige följer gällande EG-praxis i denna fråga.
Joachim Agrell är skattekonsult hos Deloitte. Han är medlem i FAR SRS skattesektion. Medlemmar i skattesektionen skriver i Balans under denna vinjett.