Revisionens kvalitet och omvärldens uppfattning om den kommer att vara en viktigare branschfråga än någonsin när revisionens vara eller inte vara nu är i stöpsleven. Det är revisionsföretagets samlade kulturella signaler som har störst betydelse för revisionskvaliteten är tesen i ett brittiskt diskussionspapper.

Bra kan bli bättre!

...i Storbritannien

Brittiska FRC publicerade i slutet av förra året ett diskussionspapper i ämnet revisionskvalitet, ”Promoting Audit Quality”, och bjöd in till synpunkter på det som sägs där. FRC understryker att tillsynen under de senaste sex åren visat att den brittiska revisionen i grunden är pålitlig och ändamålsenlig för att dess syfte ska uppnås – nämligen tillförlitliga och objektiva revisionsuttalanden – men konstaterar samtidigt att det inte finns något utrymme för självbelåtenhet. En revision kan inte förhindra fallissemang men bidra till att faktiska eller möjliga problem identifieras och signaleras. FRC menar därför att det kan vara lämpligt att i formen av ett diskussionspapper belysa om det, inom den befintliga strukturen, finns ytterligare vägar att främja revisionskvalitet.

...och i Sverige

Trots att FRC:s vokabulär i dokumentet speglar inriktningen på revision av stora företag, är det mesta som FRC belyser i diskussionspapperet relevant även vid en revision i den svenska miljön. Det är också så att även den svenska tillsynsmyndigheten RN är nöjd med vad den ser. I RN:s årsredovisning för 2006 finns ett avsnitt om revisionskvalitet som avslutas med följande: ”Avslutningsvis kan konstateras att antalet disciplinära åtgärder berör en mycket liten del av den totala revisorskåren, cirka 1,4 procent under år 2006. Med beaktande av detta och av vad som har sagts tidigare finns det ingenting i RN:s erfarenhet som tyder på annat än att revisionskvaliteten generellt är mycket god i Sverige.”

Frågor kring revisionens kvalitet

FRC belyser fem faktorer som utmynnat i frågor om revisionskvalitetens utveckling under senare år.

  1. Den föränderliga miljön för företagens affärsverksamhet

    Denna föränderlighet kommer till uttryck exempelvis genom (a) företagens diversifiering och internationalisering; (b) fler transaktioner som är mer komplicerade, automatiserade eller mindre dokumenterade; (c) mätproblem vid redovisning, t.ex. verkligt värde; (d) snabbare rapportering; (e) sambandet mellan (redovisningen av) företagets prestationer och ersättningen till företagsledningen. Har det skett en utveckling av revisionen som svarar mot denna föränderlighet och dess konsekvenser för och i företagens rapportering?

  2. Oegentligheter

    Tilltron till revisionen kan undergrävas av uppmärksammade fall av oegentligheter som leder till att den finansiella rapporteringen innehåller väsentliga felaktigheter. Vilka är realistiska respektive orealistiska förväntningar på en revision och en revisor att uppdaga oegentligheter?

  3. Förhållandet mellan den operativa företagsledningen och revisorn

    Ett förhållande grundat på förtroende och öppenhet mellan den operativa företagsledningen och revisorn bidrar till en effektiv revision. Men är (kan) revisorn (vara) opartisk och självständig i sitt agerande och objektiv i sina ställningstaganden i ett sådant förhållande?

  4. Ökad öppenhet

    Det har efterhand blivit en ökad medvetenhet om vikten av att förstå karaktären på det arbete revisorn utför och grunden för de bedömningar som revisorn gör. Frågan som ställts är om det inte borde bli en ökad öppenhet även om denna process (på samma sätt som skett när det gäller företagens rapportering)?

  5. Ökad detaljreglering

    Både lagstiftning och redovisnings- och revisionsstandarder har efter hand blivit mer föreskrivande och detaljerade. Hur påverkas revisionen och tilltron till dess kvalitet av det?

Vad bestämmer revisionskvalitet?

FRC konstaterar att det inte finns någon enda, överenskommen definition av ”revisionskvalitet” som kan användas som kriterium att mäta emot för att bedöma en verkligt utförd revision. I stället diskuterar FRC några faktorer som har betydelse när revisionskvalitet ska bestämmas.

Fyra drivkrafter

Diskussionen utmynnar i att fyra faktorer identifieras som FRC anser har betydelse för att bestämma huruvida en revision är av hög kvalitet, nämligen den

  1. kultur som finns i revisionsföretaget,

  2. skicklighet och de personliga kvaliteter som revisionspartners och deras närmaste medarbetare har,

  3. effektivitet som visas i revisionsprocessen samt den

  4. tillförlitlighet och användbarhet som rapporteringen av revisionen har.

Kulturen – sätter stil och avgör beteende

En avgörande drivkraft för revisionskvalitet är att revisionsföretaget skapar, upprätthåller och vidareutvecklar en miljö som värderar, investerar i och belönar beteenden som syftar till att nå hög kvalitet. Det är revisionsföretagets kultur som sänder dessa signaler. Några av de främsta indikatorerna på om revisionsföretaget har en ändamålsenlig kultur med avseende på att öka revisionskvaliteten är följande.

  • Revisorsrollen. Huruvida revisionsföretagets ledning verksamt främjar vikten av att företaget och dess anställda vederbörligen uppfyller sitt professionella ansvar som revisor, dvs. lever upp till revisorsrollen.

  • Respekten för grundläggande principer. Huruvida företaget beaktar de grundläggande principer som bygger under revisionsstandarder och etiska standarder och agerar på ett sätt som visar respekt för dessa principer.

  • ”Revisorsegenskaperna”. Huruvida företagets strukturer för vidareutbildning, utvecklingsstöd, utvärdering, befordran och ersättningar främjar och utvecklar de personliga egenskaper och karaktärsdrag hos partners och deras närmaste medarbetare som är avgörande för en kvalitetsrevision – såsom integritet, objektivitet, stringens, skepsis, uthållighet och rättframhet.

  • Beslutsgrunder. Huruvida företaget undviker beslut dikterade av kortsiktiga ekonomiska överväganden där dessa beslut skulle ha en negativ påverkan på revisionskvalitet.

  • Intern avstämning. Huruvida företaget lägger vikt vid och främjar intern konsultation i svåra frågor, har en riskhantering samt tillhandahåller tillräckliga tekniska resurser för att hantera frågor efterhand som de kommer upp.

  • Informationsstöd. Huruvida företaget särskilt betonar utveckling av databaser med relevant information för att stödja revisionsfunktionen.

FRC – Financial Reporting Council; oberoende tillsynsmyndighet av företagens rapportering och styrning; <www.frc.org.uk> RN – Revisorsnämnden; statlig tillsynsmyndighet för landets godkända och auktoriserade revisorer samt registrerade revisionsbolag; <www.revisorsnamnden.se>

Hoten

Hoten mot en kvalitetsorienterad kultur innefattar att påverkan från ledarskapet inom revisionsfunktionen på ledningens beslut i ett revisionsföretag är otillräcklig, att det finns en överbetoning av att vinna eller behålla revisioner eller av andra tjänster än revision, att kostnadsbesparingar inom revisionsdelen vid sämre tider är överdrivna samt att den interna vidareutbildningen fokuseras på att förbättra klientservicen på bekostnad av nödvändig vidareutbildning i revisionsteknisk kompetens och förståelse av allmänintresseaspekten på en revision.

Skicklighet och personliga kvaliteter – tydlig närvaro av erfarenhet

En revision bygger på att partners och deras närmaste medarbetare har de personliga kvaliteter och karaktärsdrag som beskrivits ovan och som krävs för att göra tillförlitliga bedömningar. Det är denna samlade kompetens som ska överföras till mindre erfarna medarbetare. Viktiga drivkrafter för kvalitet i revisionen är därför de medel som används för att skapa och upprätthålla denna kompetens. FRC belyser tre av dem.

  • Stödet inom revisionsteamet. Organisationen av ett revisionsarbete är ofta hierarkisk och det är därför viktigt att personer med erforderlig skicklighet och erfarenhet finns tillgängliga för att övervaka och stödja arbetet och hantera viktiga tekniska frågor, omdömesfrågor och kommunikationsfrågor.

  • Vidareutbildningen och praktiken. Den grundläggande utbildningen måste stödjas av en vidareutbildning innefattande erfarenhet av praktiskt revisionsarbete. Här är både innehåll och tidsmässig förläggning viktigt. Exempelvis kan värdet av praktiskt arbete minska om den nödvändiga teoretiska grunden ännu inte finns eller om tillgången till mentorstöd från erfarna revisorer är begränsad. Vidare kan revisionsutbildningen kanske vara fokuserad på revisionsmetodik med konsekvensen att de underliggande grundläggande revisionsprinciperna och etiska förhållningssätten inte blir ingjutna hos dem som ska utföra en revision.

  • Ansatsen för utvärdering av partners och andra ledande medarbetare. FRC anser att utvärderingen av partners och andra ledande medarbetare skulle kunna användas för att öka revisionskvaliteten om (a) revisionskvalitet betonas när mål sätts och utvärderingar görs, (b) vikt och belöning knyts till rollen som mentor för mindre erfarna medarbetare och (c) system för utvärdering av partners utvecklas som betonar de faktorer som främjar utövandet av ett gott revisionellt omdöme, innefattande konsultationer i svåra frågor.

Hoten

Möjliga hot innefattar att revisionsföretaget misslyckas att skaffa, utveckla och behålla ledande medarbetare som har nödvändig erfarenhet och kunskap samt de nödvändiga personliga egenskaper som krävs för att de ska fungera som effektiva mentorer. Ett annat kvalitetsrelaterat hot som diskuteras är de resurser och den kompetens som tilldelas uppdrag där revisionsrisken är hög respektive uppdrag med hög prestige; här ses en fara för en konflikt mellan revisionens allmänintresse och det enskilda revisionsföretagets i och för sig legitima intresse.

Effektiviteten i revisionsprocessen – personellt och tekniskt stöd

Effektiviteten i den process där en revision utförs är en viktig del av det som gör att revisionen blir en kvalitetsrevision. FRC diskuterar effektiviteten i fem dimensioner.

  • Sammansättningen av revisionsteamet. Utöver erfarenhet och tillgänglighet allmänt som redan berörts ovan tillkommer bl.a. tillräckligt engagemang av partners i alla faser av processen, tillräckliga resurser för att leva upp till fastställda tidsplaner samt eventuellt nödvändig branschkunskap.

  • Tillgången till högkvalitativt tekniskt stöd om det behövs. Allt kan inte förutses från början och därför blir möjligheten att rimligt snabbt kunna konsultera expertis i en fråga som kommer upp under revisionens gång viktig för revisionskvaliteten.

  • Revisionsmetodik. En metodik som driver kvalitet ska uppfylla regelverkens krav utan att vara så föreskrivande att den hindrar bedömningar eller skepsis, uthållighet och robusthet. Den ska vidare kräva relevant dokumentation. Och då särskilt av grunden för en revisioneli bedömning eftersom ett krav på dokumentation här sannolikt ökar stringensen i och därför kvaliteten på denna bedömning.

  • Målen för etiska standarder nås. Revisionsprocessens trovärdighet är beroende av att användare av årsredovisningar har tilltro till att revisorerna lever upp till det etiska regelverket om integritet, objektivitet och självständighet.

  • Effektiva kvalitetskontrollåtgärder vidtas. En effektiv revisionsprocess förutsätter i sin tur kvalitetskontrollåtgärder som är effektiva, förstådda, tillämpade och övervakade.

Hoten

Hoten mot kvaliteten i revisionsprocessen är främst den ökade användningen av datorstödd revisionsmetodik som skulle kunna leda till att revisionen blir en datorteknisk och mekanisk övning med en sämre koppling till verksamhet och människor. Vidare kan revisionsstandarder, regelverk och metodik som är för mycket föreskrivande leda till risken att revisionen reduceras till att bli och ses som procedurer fria från (svåra) bedömningar.

Rapporteringen av revisionen – signal mer än informationskälla

FRC konstaterar att revisionsberättelsens mycket standardiserade form innebär att läsaren av den endast i undantagsfall, nämligen när berättelsen avviker från standardutformningen, får inblick i den underliggande kvaliteten på det reviderade företagets finansiella information. Revisionsberättelsen enligt standardutformningen blir därför mer en signal än en källa för ny eller oväntad information. Detta innebär i sin tur att förtroendet för revisionsberättelsen ofrånkomligt är kopplat till förtroendet för den kvalitet som den bakomliggande revisionsprocessen antas ha och, vidare, till effektiviteten hos drivkrafterna för revisionskvalitet.

Kommunikationen med företaget (styrelsen/revisionsutskottet) är sannolikt en viktig drivkraft för en hög kvalitet på revisionen. Den uppmuntrar en dialog om revisionen, identifierade risker, bedömningar samt kvalitativa aspekter på redovisning och rapportering.

Externa faktorer som påverkar revisionskvaliteten

FRC avslutar sitt diskussionspapper med att också belysa ett antal externa faktorers betydelse för revisionskvaliteten.

Lars-Gunnar Larsson är teknisk sekreterare på FAR SRS. lars.gunnar.larsson@farsrs.se