FAR SRS utbildningskommitté kartlägger framtida krav på branschen
Hur många kategorier av revisorer ska det finnas? Och hur anpassas svensk ekonomutbildning till Bolognamodellen? Dessa frågor är högaktuella för FAR SRS utbildningskommitté. ”Vi har tillsatt två arbetsgrupper som ska rapportera efter sommaren”, berättar Agneta Strandberg, ordförande. Hon är kritisk till att de som idag lämnar högskolan har allt för grunda kunskaper i redovisning. ”Efter så lång utbildning borde de kunna vad som behövs.”
Vad kommer att hända med utbildningen till revisor när revisionsplikten avskaffas? Sjunker kvalitén?
Blir det bara de allra minsta företagen som undantas från revisionsplikten så kommer inte revisorsyrket – eller utbildningen – att påverkas särskilt mycket, anser Agneta Strandberg. Men om fler företag omfattas så finns det olika alternativ för branschen, t.ex att några sadlar om och blir rådgivare eller redovisningskonsulter.
– Det här innebär stora utmaningar. Att hålla samman och värna kvalitén inom branschen vare sig man är revisor eller rådgivare.
– Samtidigt tror jag att när plikten avskaffas så kommer kvalitén på utbildningen snarare att höjas än sänkas, eftersom de företag som kommer att omfattas är större med mer komplexa frågeställningar.
Vidareutbildning för revisorer är ett hett ämne inom de internationella revisorsorganisationerna. En fråga gäller kontroll av att vidareutbildning verkligen genomförs. Här ligger Sverige efter flera europeiska länder.
– De stora byråerna håller på att bygga upp system för en kontroll [av vidareutbildning]. Frågan är ifall FAR SRS ska tillhanda hålla en kontroll för de mindre byråerna.
Mentorer för blivande revisorer är också en internationellt het fråga. Nyligen fick International Federation of Accountants (IFAC) medlemmar en remiss med frågan om man vill ha ett formellt mentorsystem. FAR SRS svarade bestämt nej. Varför?
– Det här handlar om hela kompetensutvecklingsprocessen och hur formell den ska vara. De stora byråerna har redan idag, mer eller mindre, något som liknar mentorer. På Ernst & Young har vi exempelvis counselors som ansvarar för utvecklingssamtal, utvärdering, osv. Men på mindre byråer skulle krav på formella mentorer kunna bli betungande. Och man arbetar ju oftast ändå nära varandra.
Men, säger Agneta Strandberg, det är viktigt att det på alla byråer hålls utvecklingssamtal så att de blivande revisorerna blir medvetna om sin utvecklingspotential.
Längden på ekonomutbildningen är ännu en het potatis.
I dagsläget kan revisorsexamen avläggas på två nivåer: dels efter fil. kand. om 120 poäng då man avlägger revisorsexamen och blir godkänd revisor, dels en nivå som kräver 160 poäng där man gör ytterligare ett prov för att bli auktoriserad revisor. Båda kategorierna har i dag samma behörighet för uppdrag.
Agneta Strandberg säger att det finns de som väljer att inte skriva högre revisorsexamen eftersom ”det inte gör någon skillnad”.
– Det är viktigt att det här förtydligas och att det även blir begripligt för kunderna.
Hon funderar över om det kanske är vettigare att ackreditera särskilda IFRS-revisorer. Eller andra kompetenser som krävs i framtidens revisionsbransch.
– I utbildningskommittén har vi haft långa diskussioner om detta. Man kan fun dera – rent filosofiskt – på fördelarna med en utbildning som omfattar fler ämnen. Och visst finns det en fördel med att stu denterna inom en fackutbildning kan välja inom flera ämnen exempelvis filosofi, språk, etc. Här i Sverige har eleverna många års fackutbildning innan de kommer till revi sionsbyråerna och ändå behöver de mer utbildning.
Hon förklarar att utbildningskommittén fått i uppdrag att titta på fördelarna med krav på tre, fyra eller fem års högskolestudier.
– Vi ska försöka komma fram till vad som är den optimala längden.
Hon tror att krav på längre grundutbildning hänger samman med hur revisorn uppfattas i jämförelse med advokater och andra kvalificerade rådgivare:
– Jag tror det handlar om förtroende och så förstås om att få en gedigen utbildning.
Agneta Strandberg säger att det är viktigt att Sverige inte går egna vägar utan att ekonomutbildningen anpassas till Bolognamodellen och blir internationellt jämförbar.
Elisabeth Precht