Innehåll

Balans nr 6-7 2007

Debatt: SME behöver en mindre strikt kokbok

I Balans nr 4/2007 för Jan Buisman ett intressant resonemang om framtidens globala redovisnings språk. I nr 5/2007 finns andra intressanta aspekter på ämnet från Jan Marton. Jag är ingen stor expert på varken International Financial Reporting Standards (IFRS) eller Generally Accepted Accounting Principles in the United States (US GAAP), men med tanke på den stora betydelse det har för revisorns vardag vilket redovisningsspråk som är det officiella, intresserar det mig vilket språk som väljs, och hur grammatikboken skrivs.

Är då frågan om IFRS kontra US GAAP en fråga som revisorn som mest jobbar med mindre och medelstora företag behöver bekymra sig om? För egen del är jag övertygad om det! Min egen erfarenhet är att nya, komplexa teorier om såväl redovisning som revision, som förmedlas till oss ”hantverkare” av bl.a Balans och Irev, och som vi först förhåller oss till som strutsar och avfärdar som ”storföretagskrångel”, med några års fördröjning alltid kommer ikapp oss. Då måste vi alltså ha ett intresse av att vara med och påverka valet av globalt redovisningsspråk medan det ännu är möjligt!

Jag tolkar Jan Buismans resonemang som att IFRS kan anses vara en i huvudsak principbaserad standard, medan us GAAP kan anses vara i huvudsak regelbaserad. I avsaknad av egen analys eller djupare kunskap tar jag resonemanget för gott och hoppar raskt till slutsatsen att det då måste vara IFRS som är det språk som vi vill ska få global status, och vars grammatikbok vi vill hjälpa till att skriva.

Det är inte så väldigt länge sedan ”bokföring” var en statisk process med mycket långsam förändringstakt. En grundläggande utbildning i unga år kunde snudd på räcka ett helt yrkesliv. Det senaste decenniet har det mesta av detta ställts på ända. Vi har drunknat i redovisningsstandards, försökt förstå kundföretagens ständigt förändrade verksamheter och försökt passa in dem i regelverken, och kämpat med bokslut som ska vara klara och färdigreviderade nästan innan året tagit slut. Kan vi stoppa utvecklingen?

Nej!

Jan Buisman exemplifierar den alltmer komplexa redovisningen med vad ett mobiltelefonabonnemang numera kan innehålla för komponenter, och hur det ska kunna avspeglas i intäktsredovisningen. Som jag förstår det är det komplicerat med IFRS, men knappast enklare med us GAAP. Innan vi hunnit finna strukturer för redovisningen av dagens mobiltelefonerbjudanden kommer nya erbjudanden och försäljningspaket att finnas.

En principbaserad standard torde i min värld vara vägen till möjliga förenklingar och något utrymme för sunt förnuft. En regel baserad standard med ambitionen att vara heltäckande för alla redovisningssituationer synes mig vara vägen till ännu fler checklistor – något som vi alla fått ett smakprov på efter de första åren med RS. I grunden delar jag åsikten att nationella normer bör ansluta till det globala redovisningsspråket så långt det är möjligt och lämpligt. Efter vad jag känner till är ambitionen att K3-standarden ska fungera som brygga mellan årsredovisningslagen (ÅRL) och full IFRS. För att uppnå förenklingar i de minsta sammanhangen måste kanske ändå formen för det vara en mindre omfattande men strikt regelbaserad regelbok!

Kristina Anderson är auktoriserad revisor och partner i BDO Nordic.