Som tidigare rapporterats i Balans är det nu klart hur övervakningen av tillämpningen av IFRS/ISA ska organiseras i Sverige. Den överordnade myndigheten är Finansinspektionen medan det praktiska arbetet ska utföras av de auktoriserade marknadsplatserna, dvs. för närvarande Stockholmsbörsen och NGM.
Danmark var betydligt tidigare klar över hur övervakningen skulle organiseras. Redan i januari 2005 bildades det så kallade Fondsrådet, en myndighet under Finanstillsynet med tolv ledamöter som utses av näringsministern på fyra år. Ledamöterna förutsätts vara oberoende men samtidigt kunniga i frågor som gäller värdepappersmarknaden. Sammansättningen liknar med andra ord den svenska Övervakningspanelen.
Den stora skillnaden jämfört med Sverige är att det danska kansliet som svarar för genomgången av årsredovisningar ligger under Finanstillsynet. Arbetsordningen är dock likartad. Påträffas avvikelser som bedöms som väsentliga föreläggs dessa för Fondsrådet som kan utdela kritik och, när så bedöms nödvändigt, kräva att redovisningen görs om. Vid mindre avvikelser informeras företaget direkt av kansliet.
En redogörelse för de ärenden som föranlett kritik från Fondsrådet finns tillgänglig på <www.fondsraadet.dk>. Under 2006 finns ett 40-tal ärenden återgivna. Åtminstone ett av dessa företer stora likheter med en diskussion som förts i Sverige. Det gäller redovisning av en uppskjuten skattefordran hänförlig till ett underskottsavdrag. Redogörelsen består av fyra avsnitt; i det första redogörs för fakta i målet, i det andra ges en översikt över regelverket, i det tredje redogör Fondsrådet för sin bedömning och avslutningsvis anges vilket beslut som Rådet kommit fram till.
I det aktuella fallet har företaget under ett antal år successivt ökat posten uppskjutna skattefordringar så att den vid utgången av 2004 motsvarade 26 procent av det egna kapitalet.
Historia av felslagna prognoser
Som argument åberopar företaget en förväntad kraftig tillväxt och stigande vinster. Företaget har dock tidigare en historia av felslagna prognoser.
När det gäller regelverket konstaterar Fondsrådet att IAS 12 är tillämplig och att företaget därför måste ange övertygande skäl för varför det förväntar sig att underskottsavdragen ska kunna utnyttjas.
Den bedömning som Fondsrådet gör är:
”Det er endvidere Fondsrådets opfattelse, at selskabet for at opfylde reglerne for halvårsrapporten for 1. halvår 2005/årsrapporten for 2004 skal kunne forelcegge overbevisende dokumentation for, at selskabet inden for ca. en 3–5 årig periode kan generere fremtidige skattepligtige overskud svarende til vaerdien af det indregnede udskudteskatteaktiv i årsrapporten og halvårsrapporten. ”
Fondsrådet beslöt därför:
”Fondsrådet pålagde selskabet at regulere de indregnede udskudte skatteaktiver til kr. i såvel årsrapporten for 2004 som delårsrapporten for 1. halvår 2005.”
Förutom påföljden är det intressant att notera att rådet gjort en tolkning av IAS 12 som går längre än standarden. Rådet kräver sålunda att företaget ska göra troligt att avdraget ska kunna utnyttjas inom 3–5 år. IAS 12, däremot, har inte någon sådan tidsgräns. Det är dock inte ovanligt att svenska företag konkretiserar sina redovisningsprinciper genom att göra ett motsvarande tillägg. När det gäller påföljden borde det vara självklart att när det finns anledning att ifrågasätta redovisningen på en väsentlig punkt, kräva en ny redovisning. Det finns dock inga svenska exempel på detta. Möjligen kommer dock praxis att ändras när den nya regimen för övervakning börjat fungera.
Ytterligare ett exempel på ett ärende som Fondsrådet behandlat och som har en svensk koppling gäller tillämpningen av successiv vinstavräkning i ett byggföretag. Företaget i fråga köper mark och planerar ett bostadsområde där byggnaderna uppförs av ett annat företag. Under projektets gång kontaktas investorer som tar över projektet givet att uthyrningsgraden uppnår en viss nivå. När Fondsrådet övervägde om förutsättningarna för att tillämpa successiv vinstavräkning var uppfyllda konstaterades att så inte var fallet. Successiv vinstavräkning kräver nämligen att det ska finnas ett avtal mellan parterna som anger vad byggföretaget ska göra.
Samma fråga har diskuterats i Sverige. De svenska byggföretagen har dock vänt sig till International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) för att pröva om det inte kan finnas förutsättningar att tillämpa successiv vinstavräkning också i fall när det inte finns ett konkret avtal där en beställare preciserar vad det är som ska uppföras. I avvaktan på ett besked från IFRIC fortsätter därför de svenska företagen att tillämpa den princip som Danmark förklarat strida mot IAS 11 och 18.
Oklart vad IFRIC kommer att besluta
Vad IFRIC kommer att besluta är ännu oklart. I IFRIC Update för mars 2007, verkar det dock som det kan komma ett för de svenska företagen positivt besked. Vad IFRIC nämligen anger är att en omständighet som kan ha betydelse för vilken princip som ska tillämpas är hur involverad motparten är i projektet. Handlar det om att motparten bara är en finansiell köpare som inte tar någon aktiv del i utformningen torde det vara klart att projektet ska vinstavräknas först när det är klart. Skulle han å andra sidan aktivt delta i planeringen skulle det inte vara nödvändigt med ett formellt avtal.
Det är alltså inte uteslutet att de svenska företagen med JM i spetsen kommer att få rätt. Hade Sverige varit medlem av Committee of European Securities Regulators (CESR), dvs. den europeiska sammanslutningen av myndigheter för Övervakning, redan 2006 hade det dock inte hjälpt. Ärenden som tas upp av en myndighet i ett land och som leder till kritik ska nämligen registreras centralt och tillämpas också av andra länder. Oavsett vad man tycker om att den Fondsrådet avgjort ett ärende som samtidigt är föremål för prövning av IFRIC är alltså Sverige bundet av CESR beslut.
På Fondsrådets hemsida finns också en redogörelse för vad som betecknas som ”övriga konstaterade överträdelser”. För 2006 omfattar redogörelsen minst ett 100-tal exempel. Exemplen påminner i hög grad om de ”övriga noteringar” som Övervakningspanelens arbetsgrupp framfört i sina brev till företag men är än mer detaljerade.
Några exempel är
förtaget har inte klassificerat uppskjuten skatt som en långfristig skuld
inte alla upplysningar har lämnats om aktierelaterade förmåner till anställda
företaget har inte angett vad som ingår i likvida medel och heller inte stämt av posten likvida medel i kassaflödesanalysen med motsvarande post i balansräkningen.
”Fel som inte är ägnade att vilseleda...”
Fondsrådet konstaterar att det här rör sig om fel som inte är ägnade att vilseleda investorer. Icke desto mindre kräver Rådet att företagen ändrar redovisningen från och med nästa rapporttillfälle.
KPMG ger ut ett finansbrev som löpande redogör för bland annat beslut som fattas av de nordiska ländernas tillsynsorgan. Finansbrevet finns att läsa på KPMG :s hemsida; <www.kpmg.se>.
Rolf Rundfelt är docent i företagsekonomi. rolf.rundfelt@telia.com