Balans nr 1 2008

Dold makthavare i revisionsbranschen

Jacob Aspegren handlägger revisionsfrågor på justitiedepartementet

Jacob Aspegren ... vem är det? Flertalet har inte en aning. För den som arbetar i branschen borde hans namn dock vara känt. Jacob Aspegren är nämligen den person på justitiedepartementet som handlägger, samordnar och skriver de lagar som reglerar revisorsyrket. Han gör det i samverkan med övriga medarbetare på enheten för fastighetsrätt och associationsrätt.

Jacob Aspegren är juristen som blev expert på revision. Eller i vart fall, revisionsfrågor som de tar sig uttryck i svensk lagstiftning. Hur hamnade han här?

– Jag läste juridik i Lund och satt ting vid Mölndals tingsrätt. 1999 blev jag hovrätts assessor i Hovrätten för Västra Sverige.

Men domarbanan lockade och för att så småningom komma ifråga för en domartjänst krävs arbetserfarenhet inom exempelvis den statliga förvaltningen eller som sekreterare i en utredning. Jacob Aspegren sökte sig till justitiedepartementet och kom år 2000 till L1 – enheten för fastighets- och associationsrätt. L1 ansvarar för bland annat bostadsrättslagen, jordabalken inklusive hyreslagen, aktiebolagslagen, bokföringslagen, årsredovisningslagen och revisorslagen.

Jobba med civilrätt

L1 leds av departementsrådet Anita Wickström. Hon har till sin hjälp en kanslisekreterare och tio handläggare, varav Jacob Aspegren är en.

– Jag sökte mig till L1 för att få jobba med civilrätt, berättar han och tillägger att ”civilrätt är spännande eftersom det är ett viktigt rättsområde som man i en domstol inte så ofta får tillfälle att fördjupa sig i”.

Hur stor del av arbetstiden ägnar du åt revisionsfrågor?

Jacob Aspegren funderar och förklarar att det varierar över tiden. Till att börja med ägnade han kanske 90 procent av arbetsdagen åt revision. Han var ju handläggare för den nya revisorslagen som arbetades fram 2000 och 2001.

– Under senare år har det handlat mycket om bolagsrätt, bland annat delar av den nya aktiebolagslagen. I genomsnitt under mina sju år på departementet har jag nog ägnat en fjärdedel av min arbetstid åt revisionsfrågor.

Mycket att lära

Vad kunde du om revision när du kom till justitiedepartementet?

– Ingenting, svarar Jacob Aspegren och tillägger att han vid studiebesök fick god hjälp av dåvarande FAR och SRS samt Revisorsnämnden.

– SRS ordnade så att jag fick träffa två verksamma revisorer. De berättade om sitt arbete och sin vardag.

Han säger att revisorns jobb innebär så mycket mer än att bara granska finansiell information. Ett faktum som han blivit varse efter hand som han lärt sig branschen bättre.

– Idag talar jag i telefon med revisorer som ringer till departementet för att höra om aktuella lagstiftningsprojekt.

Förutom kontakter med FAR SRS och Revisorsnämnden är detta numera hans enda samröre med enskilda revisorer.

Revisorer jämförs ofta med advokater. Är likheterna stora mellan dessa två branscher?

– Ja, absolut. Det rör sig om högt kvalificerade yrkeskårer som båda styrs av etiska regler. Men kvantitativt sett är revisorskåren mer reglerad, med tanke på alla standarder.

Inte politiker

Jacob Aspegren och övriga på L1 är tjänstemän, vilket betyder att de sitter kvar oberoende av regering och vem som är justitieminister. Och många arbetsuppgifter påverkas inte av politiken. Det gäller exempelvis uppdatering av lagar och EU-lagstiftning som ska genomföras i Sverige.

– På associationsrättens område inne bar regeringsskiftet att förenklingsarbe tet genomsyrar vår verksamhet på ett nytt sätt.

Jacob Aspegren förklarar att tre sittande utredningar har i uppdrag att lägga fram förslag till förenklingar: Revisorsutredningen som leds av Bo Svensson, en utredning om en ny bolagsform under ledning av Carl Svernlöv samt en utredning av förenklad redovisning med Margit Knutsson som ordförande.

Som handläggare har Jacob Aspegren till uppgift att analysera betänkanden och väga dessa mot remissvar. Därefter skrivs en lagrådsremiss som, efter att Lagrådet yttrat sig, skrivs om till en proposition.

Vad gäller revisorsutredningens första delbetänkande så gick remisstiden ut i månadsskiftet november/december. Vad händer nu?

– Vi siktar på att EG-direktivet ska vara genomfört i svensk lag 28 juni 2008.

Ett av de förslag som framförts i delbetänkandet är att man bör lagstifta om att börsnoterade bolag ska ha ett revisionsutskott. Detta till trots anser utredningen att självregleringen egentligen är en bättre lösning, vilket FAR SRS håller med om och förespråkar självreglering inom ramen för Svensk kod för bolagsstyrning.

Vad anser remissinstanserna om detta?

– Min översiktliga bild är att flertalet föredrar självreglering.

Oberoendefrågan

Revisorernas oberoende är en alltid aktuell fråga. Här har revisorsutredningen föreslagit vissa ändringar i analysmodellen – för företag av allmänt intresse. Oberoendet för revisorer som arbetar med mindre företag kommer att avhandlas först i det tredje delbetänkandet som kommer hösten 2008.

– Synen på revisorns oberoende har bli vit allt strängare efter företagsskandaler i bland annat USA och Italien, konstaterar Jacob Aspegren.

Han påpekar att den sittande regeringen hittills inte haft någon anledning att ta ställning till reglerna om revisorns oberoende. Första gången frågan kommer upp på bordet blir när regeringen behandlar FAR SRS brev (från juni månad 2007) med krav på tilläggsdirektiv till revisorsutredningen om ”den svenska regleringen av revisorers opartiskhet och självständighet” . Gör regeringen tillägg till direktiven så säger Jacob Aspegren att det antagligen blir frågan om att pröva hur analysmodellen fungerar och sedan föreslå hur eventuella brister ska kunna rättas till.

Vilka övriga stora frågor ligger i pipeline?

– Det är inte så många som uppmärksam mat innehållet i den tredje fasen av revisorsutredningen. Det har ju mest handlat om avskaffandet av revisionsplikten. Men här kommer man bland annat att ta ställning till byråjävsfrågan och revisorers skadeståndsansvar.

Nästa stora fråga på revisionens område kan enligt Jacob Aspegren bli om dagens två revisorskategorier ska bli en. Han menar att om så sker kan övergångsreglernas utformning ”bli en av de svåraste nötterna att knäcka”.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...