Sven Brorsson godkändes 1958 och firar 50-årsjubileum som revisor
Sven Brorsson är 87 år och godkänd revisor. I år firar han femtioårsjubileum i branschen och har planer på att sluta som revisor. ”Efter 2007 års revision” säger han och ler pillemariskt. Sven Brorsson skämtar mycket och berättar anekdoter, bjuder på kaffebröd som hans fru bakat och bläddrar i pärmarna för att kontrollera årtal och andra uppgifter han får frågor om. 1958 gick han en veckolång kurs och klarade sedan provet för att bli revisor. Under alla år har han varit revisor i eget bolag och samtidigt kamrer med fast anställning.
Fram till pensioneringen var du aktiv som revisor efter avslutad arbetsdag. På fritiden ...!?
– Jag arbetade som kamrer från 8 till 17. Sedan åkte jag hem. Efter middagen, mellan 19 och kanske 21.30, utförde jag mina revisionsuppdrag. Och så arbetade jag som revisor på lördagar, berättar Sven Brorsson då Balans träffar honom på sonens revisionsbyrå i Gamla Stan i Stockholm.
Revision är en ”familjeaffär” förklarar han. Sonen är auktoriserad revisor och en dotter är sambo med en auktoriserad revisor. Sven Brorssons egen far var också aktiv inom det ekonomiska fältet bland annat som skolkassör. Att han alltid arbetat så mycket – och så länge – anser han beror på den arbetsmoral han lärde sig i barndomshemmet.
– Jag växte upp på en gård utanför Helsingborg. Vi hade 50 hektar. Alla arbetade. Och tänk vad min mamma jobbade, säger han och funderar vidare:
– Hon var uppe fem varje morgon och arbetade hela dagen både i huset och ute på gårdens åkerfält under skördetiden. På kvällarna fortsatte hon till exempel med att stoppa strumpor.
Dagens yrkesverksamma är inte alls lika inställda på att arbeta mycket, anser Sven Brorsson. Detta beror enligt honom på omvandlingen i samhället som främst är ett resultat av automatiseringen på snart sagt alla områden. Själv har han ingen dator men säger att den förändrat mycket för revisorn i hans eller hennes arbete.
Kvinnliga revisorer
När Sven Brorsson skrev provet för att bli revisor var det bara män i gruppen. Idag är kvinnorna fler, men fortfarande i minoritet i branschen. Behövs det fler kvinnor?
– Ja visst. Kvinnorna sysslar fortfarande ofta med bokföring men den är lägre betald. Kvinnor borde inte vara diskriminerade, de är lika klara i huvudet som vi karlar.
Hur kom det sig att han blev revisor?
– Jag var äldst av syskonen och skulle ta över gården. Men att vara bonde pas sade mig inte, så 1937/38 gick jag en kurs på Kroks Handelsinstitut. Samma år började jag på Scans kontor i Kävlinge.
Och på den vägen var det, dvs. att Sven Brorsson under hela sitt yrkesverksamma liv på ett eller annat sätt var verksam inom livsmedelsbranschen.
Under andra världskriget ansvarade han för ransoneringskupongerna som kom in till Scan från livsmedelsbutikerna. Han minns ett av sina första möten med en revisor:
– Revisorn skulle inventera vårt lager ett helt rum med kuponger från golv till tak. Det var en svår uppgift. Så vi drack kaffe och pratade. Han lämnade ett intyg: ”Jag har tagit del av kuponglagret och allt synes vara i laga ordning”. Sedan åkte han hem, berättar Sven Brorsson och skrattar gott.
Slaktare, eller?
Han skrattar också då han berättar om sin tjänstgöring i det militära. Han ”ryckte in” ett antal veckor varje år under andra världskriget och fungerade då som kommissarie, dvs. vägde torra specerivaror och skaffade varor som mjölk och kött till fältköket.
– Jag jobbade ju på Scan, säger han och förklarar att militären nog trodde att han var slaktare eftersom han var anställd hos en köttgrossist.
Under de här åren läste han olika ekonomikurser per korrespondens.
Efter 1945 började Sven Brorsson arbeta mestadels med ekonomi på Scans kontor i Ängelholm och efter att en moster ”varit på honom om vidareutbildning” så anmälde han sig 1949 till en femmånaders utbildning på Köpmannainstitutet i Stockholm. Där fick han lära sig allt från ekonomi och kundhantering till textning och maskinskrivning.
1953 lämnade Sven Brorsson Scan och tog arbete som kamrer hos Bröderna Köhler, en grossistfirma i Katrineholm. Han blev kvar inom denna koncern fram till 1975.
1958 gick han en kurs i Norrköping och blev godkänd revisor. Kursen varade i sju dagar och avslutades med ett prov på söndagen. Förutsättningen för att få vara med på kursen var att man antingen arbetat på en revisionsbyrå i minst fem år eller under lika många år varit kamrer/ekonomichef.
– Vi bodde på Margareta hushållsskola och hade undervisning hela dagarna. Det var mycket att läsa och vi var aldrig i säng före midnatt.
När provet avlades så hade två av 28 kursdeltagare hoppat av. Av de kvarvarande var det 13 som klarade provet – som handlade både om revision och skattedeklaration. Sven Brorsson var en av dem som godkändes.
– Mitt första uppdrag som revisor var i en bank. Det var 1960 och länsstyrelsen som utsåg mig.
Något år senare utsåg Finansinspektionen honom till revisor i en annan bank. Dessa uppdrag liksom alla andra utfördes efter arbetstidens slut hos Köhlers (som senare blev Möller & Co). Från början av 1960-talet arbetade han i Örebro. Han fortsatte dock att bo i Katrineholm ända till dess familjen protesterade och han tio år senare började som kamrer i ett grossistföretag i Valla – som senare såldes till Kronfågel.
Arbetande deltidspensionär
Under tiden i Örebro bildades flera aktiebolag inom Möllerkoncernen och Sven Brorsson blev dessas revisor. Vid sidan av hade han också blivit fastighetsägare i Stockholm och skötte själv förvaltningen. Han var också revisor i flera fastighetsbolag. 1980 gick han i deltidspension men fortsatte som tidigare att arbeta som revisor på ”ledig” tid. När han 1989 ansökte hos Kommerskollegium om förnyat godkännande så redovisade han arbete som revisor i knappt 30 företag. Fem år senare var det ungefär lika många.
Hur skaffade han uppdragen?
– De bara kom, säger han leende och för klarar att när han arbetade i Örebro var det förstås fler Örebroföretag som han reviderade, osv.
Vad hände när revisionsplikt för alla aktiebolag infördes 1988? Och hur var det med oberoendet?
Vid den här tiden var Sven Brorsson revisor och vice ordförande i ett kommunalt fastighetsbolag i Katrineholm (den blivande statsministern Göran Persson var ordförande). Den nya lagen innebar att han inte kunde sitta i styrelsen och samtidigt vara revisor i bolaget. Han fick avgå från styrelsen. Samma sak hände med flera andra uppdrag. Blev det bättre?
– Det hade fungerat bra tidigare, säger Sven Brorsson och påpekar att han alltid arbetat mest med mindre företag.
– I småföretagen ska revisorn hjälpa till, eftersom företagarna inte har tillräckliga kunskaper.
Han berättar hur revisorn kan hjälpa företagare genom att förklara lagar och regler.
Om revisionspliktens avskaffande – han var ju med då den infördes – säger Sven Brorsson att han inte har några åsikter men att det är bra eftersom revisionen kostar allt för mycket för de riktigt små företagen. Han är inte säker på att dagens omfattande krav på revisorns dokumentation av sitt arbete är enbart av godo. Kraven gör dock att alla revisorer måste kontrollera mer än tidigare. Det är enligt Sven Brorsson bra eftersom det finns företagare som försöker fuska.
Å andra sidan:
– Revision är bra för att få ordning på samhället. Men visst var det enklare förr. Både för företag och revisorer.
Elisabeth Precht