Innehåll

Balans nr 10 2008

Europa-frågor: Vilken är EU:s vision?

Efter att ha tillbringat några dagar bland EU:s institutioner i Bryssel finns det fortfarande en fråga som är obesvarad – vilken är EU:s vision? Det är lätt att svara ”EU kom till för att bevara freden i Europa”, vilket naturligtvis är helt korrekt, men det svaret räcker inte idag. För många EU-medborgare är krig och oroligheter långt ifrån deras vardag.

Att kommunicera vad EU står för, vad målet med EU är och varför EU behövs är något som EU-kommissionen kämpar med. Ytterst ansvarig för detta arbete är EU-kommissionär Margot Wallström och till sin hjälp har hon ett helt generaldirektorat (liknande departement) med cirka 1100 medarbetare. Dessutom har varje direktorat en egen kommunikationsenhet. Ewa Hedlund är en av de tjänstemän som arbetar för Wallström. Hon förklarar att det största ansvaret att kommunicera EU:s vision ligger på nationella politiker. ”Före detta tyske förbundskanslern Helmut Kohl är ett bra exempel”, berättade Hedlund. ”Han förde med sig Tyskland till EU genom att hela tiden se aktuella frågor ur ett tyskt perspektiv och debattera för Tysklands sak, samtidigt som han tog med sig EU hem till Tyskland för att där tala om betydelsen av EU:s arbete.”

För tre år sedan presenterade EU-kommissionen ”Plan D” för att förtydliga kommunikationen till medborgarna. D står för demokrati, dialog, debatt och grunden i kommunikationen är att lyssna, förklara, förankra. Men vissa frågor är svårare att förklara än andra.

En fråga som ofta kommer upp i samtal runt EU är Europaparlamentets flyttkarusell. En gång i månaden flyttar 785 parlamentariker och tjänstemän från Bryssel till Strasbourg. Det kostar årligen runt 200 miljoner euro och har kritiserats starkt genom åren. När vår nuvarande EU-minister, Cecilia Malmström, var Europaparlamentariker organiserade hon en protestlista där de som var emot denna flyttkarusell kunde skriva under och listan fick snabbt över en miljon underskrifter. Inför höstens öppnande av Europaparlamentet rasade delar av taket ner i byggnaden i Strasbourg, vilket gjorde att öppningsceremonin för första gången fick hållas i Bryssel. Nu höjs nya röster för att stoppa flyttarna.

Kort skulle EU kunna beskrivas som en grupp demokratiska länder som samarbetar för att ge medborgarna bättre möjligheter och skapa en bättre värld. EU får ofta kritik för än det ena och än det andra, men mycket har faktiskt åstadkommits under de senaste 50 åren. EU har bland annat skapat fred och välstånd i Europa, infört en gemensam valuta och inrättat en inre marknad utan gränser med fri rörlighet för varor, människor, tjänster och kapital. Det här är naturligtvis något att vara stolt över som EU-medborgare, men EU-kommissionen måste bli bättre på att kommunicera det positiva med EU så att fler känner sig delaktiga i detta historiska projekt.

Civ. ek. Ewa Fallenius arbetar på Öhrlings PricewaterhouseCoopers med frågor om Europa, EU och EMU. Har du frågor i detta ämne sänd dessa till ewa.fallenius@se.pwc.com

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...