I en studie från Linköpings universitet framkommer det att revisorer fokuserar på de indikatorer som är relativt konkreta och lätta att granska, för att i internkontrollen upptäcka och förhindra oegentligheter. Resultaten knyter an till tidigare forskning som visat att revisorer tenderar att granska ”saker rätt” hellre än att granska ”rätt saker”.
De centrala slutsatserna i Jesper Fagerbergs avhandling Occupational Fraud – Auditors' Perceptions of Red Flags and Internal Control, är att revisorer har en tendens att fokusera på hårda aspekter av intern kontroll. Sådant som går att testa samt konkreta indikatorer på möjligheter i den så kallade brottstriangeln (se illustration ovan). Till exempel läggs stor vikt vid hårda aspekter som attester, regelbundna avstämningar och inventeringar etc. Samtidigt som det inte läggs lika stor vikt vid mjuka aspekter som kultur och tone-at-the-top.
På individnivå visade det sig att kopplingen är svag mellan hårda och mjuka aspekter. Synen på oegentligheter skiljer sig dessutom tydligt åt mellan olika intervjuade, vilket inte stämmer med den normala synen på revisorer som en någorlunda homogen grupp.
Intressant men inte förvånande är att mer erfarna revisorer lägger relativt större vikt vid mjukare aspekter jämfört med mindre erfarna revisorer. Skillnaderna speglar det faktum att många, särskilt yngre revisorer, inte har någon omfattande egen erfarenhet av att upptäcka oegentligheter.
Betoningen på hårda och konkreta aspekter ska också ses i ljuset av att revisorer föredrar granskningsåtgärder som de är väl förtrogna med och hanterar väl. Med andra ord tycks synen på vad som lättast kan granskas återspeglas även i revisorers syn på indikatorer och intern kontroll avseende oegentligheter.