Balans nr 10 2008

Redovisning: Skadeståndsansvar begränsas och byråjäv luckras upp

Utredning föreslår en enda revisorskategori – alla måste ha examen

Revisorsutredningen har lämnat sitt slutbetänkande. Utredningen föreslår att revisorer får ett ”subsidiärt och proportionellt ansvar”, vilket innebär att om en revisor och en styrelseledamot eller vd medverkat till samma skada ska talan om ersättning i första hand föras mot styrelse och vd. Skadeståndsansvar för varje uppdrag begränsas till cirka 100 miljoner kronor. Vidare föreslås en uppluckring av byråjävet och att revisionsbyråer får möjlighet att samtidigt sköta ett bolags revision och redovisning. Utredaren Bo Svensson påpekar i detta sammanhang att Revisorsnämnden måste ”tillägna sig ett mer marknadsmässigt synsätt”. En revisorskategori ska det också bli från 2015/2017 – alla med revisorsexamen.

I slutbetänkandet som överlämnades till justitieministern den 17 september föreslås att det i första hand ska vara styrelse och vd som ställs till ansvar ifall en skada uppstått för exempelvis bolagets aktieägare eller fordringsägare på grund av fel som begåtts av ”styrelsen, verkställande direktören och revisorn i förening”. Har styrelsen och verkställande direktören ålagts skadeståndsskyldighet så kan de i ett nästa led föra så kallad regresstalan mot revisorn och begära att han ska ersätta dem i proportion till sitt ansvar för den skada de tillsammans har vållat. Ett tak för skadeståndsansvar om 2 500 prisbasbelopp eller cirka 100 miljoner kronor per uppdrag föreslås också.

– Jag har tittat på hur skadeståndsfrågorna hanteras i praktiken och det visar sig att man alltid först vänder sig till revisorn med krav på ersättning eftersom revisorn är den enda som enligt lag måste ha en ansvarsförsäkring. Det är orättvist. Det är ju styrelsen och vd som upprättar årsredovisningshandlingarna medan revisorns roll är att kontrollera att det har blivit rätt, säger Bo Svensson och tillägger:

– Har det blivit fel beror det i första hand på dem som upprättat handlingarna. Det är där man bör börja när ansvaret för felet utkrävs.

Bo Svensson konstaterar att i Sverige har revisorn sedan 1944 års aktiebolagslag ett skadeståndsansvar gentemot tredjeman. Det är därför uteslutet att för svensk del begränsa revisorns skadeståndsskyldighet i enlighet med EU-kommissionens rekommendation om avtal mellan revisorn och dennes klient, eftersom tredjeman inte kan vara bunden av ett sådant avtal.

– Jag föreslår därför en kombination av beloppstak och proportionerligt ansvar, bådadera alternativ från EU-kommissionen.

Tak för skadestånd

Än så länge har bara ett fåtal europeiska länder takbelopp för revisorers skadeansvar, bland annat Belgien, Slovenien, Tyskland, Österrike och Grekland. Bo Svensson föreslår att det svenska takbeloppet ska vara lite drygt 10 miljoner euro vilket de fyra stora revisionsbyråerna förklarat för honom att man kan betala utan att ”hamna i svårigheter”.

– Näringslivet är kritiskt till förslaget att begränsa revisors skadeståndsansvar, säger Bo Svensson och förklarar i nästa andetag att förslaget ”är inte lagt av omsorg om att revisorerna ska sova gott om natten”. Nej, det är frågan om att varken Europa eller världsekonomin har råd att en eller två av de fyra stora byråerna försvinner från marknaden.

– För att revidera stora bolag som Ericsson krävs revisionsteam på kanske 100 personer med olika kompetenser. Detta kan bara riktigt stora byråer erbjuda.

Ytterligare en fördel med begränsat skadeståndsansvar för revisorer är enligt Bo Svensson att revisionsarvodet blir lägre.

– Visst är det så att kunderna hittills beta lat för de dyra försäkringarna, tror han.

Ja till kombiuppdrag i små företag

Kombiuppdrag är nästa fråga som utredningen tagit sig an. Enligt det lagda förslaget kommer byråerna att få ”ökade möjligheter att utföra s.k. kombiuppdrag i små företag, t.ex. bokföring och revision”. Med små bolag avses de 96–97 procent av svenska aktiebolag som i enlighet med ett tidigare delbetänkande undantas från revisionsplikt. Reglerna om revisors jäv infördes i svensk rätt 1944 och skärptes 1975. Bo Svensson räknar upp flera skäl till att en nyordning är att föredra:

– Om man har två avdelningar på en byrå som sköter ett bolags redovisning respektive revision så får revisorn säkert under hand höra av sin kollega hur det går för företaget. Då kan revisorn hålla sig bättre informerad.

– Att ha två olika byråer kostar mer och är dessutom mer arbetskrävande för revisionsklienten, tror Bo Svensson vidare.

Han säger att förslaget om jäv stämmer bra överens med vad som gäller i exempelvis Danmark och IFAC:s normer. Han föreslår att ändringen görs genom att jävsreglerna utmönstras ur associationslagstiftningen och att revisorns opartiskhet och självständighet vid kombiuppdrag prövas enligt den s.k. analysmodellen i 21 § revisorslagen.

Bo Svensson föreslår dessutom att bestämmelserna om jäv rörande medelsförvaltning behandlas på samma sätt som jävet rörande bokföringen, dvs. enligt analysmodellen i revisorslagen. Vidare föreslås att sidoverksamhet ska tillåtas i högre utsträckning än i dag.

Ny spelplan – även för RN

I utredningen finns ett resonemang om tolkningen av analysmodellen. Steg för steg går Bo Svensson igenom den från revisorshåll kritiserade ”presumtionsregeln”. Hans slutsats är att texten överensstämmer med EU:s direktiv och lagstiftningen i jämförbara länder men att Revisorsnämnden (RN) bör luckra upp sin syn på exempelvis ”hur lång tid en revisor har på sig att vidta motåtgärder för att försäkra sitt oberoende visavi klienten”. RN bör också lätta på dokumentationskraven och självgranskningshotet bör kunna minskas genom att man exempelvis låter en erfaren revisor som inte ingår i teamet granska bokföringsarbetet.

– Revisorsnämnden kommer att verka i ett helt nytt landskap med frivillig revision, uppluckrat byråjäv och större möjlig heter för revisorer att ha sidoverksamhet. Nämnden måste helt enkelt tillägna sig ett mer marknadsmässigt synsätt.

Alla revisorer måste ta examen

Den fråga i Bo Svenssons slutbetänkande som kanske kommer att skapa störst debatt i branschen gäller förslaget om en enda revisorskategori.

– Grundtanken är att revisionsbegrep per ska vara enhetligt, ”en revision är en revision”, men enhetligheten går lätt förlorad om man har mer än en revisorskategori.

Bo Svensson säger att han är förvånad att så många som 1100 revisorer inte har avlagt revisorsexamen, dvs. godkänts innan examen var ett krav. Enligt utredningsförslaget ska det efter 2015 bara finnas auktoriserade revisorer med revisorsexamen (i specialfall till 2017).

I Finland låter man revisorer utan examen fortsätta med sitt arbete tills dess de går i pension. Varför har du valt en annan väg?

– Det går inte att helt befria en fjärdedel av revisorskåren från skyldigheten att ha en examen som garanterar det minimum av kunskaper som krävs för att klara revisorsjobbet, säger Bo Svensson och passar på att ge ett råd till revisorerna:

– Med utredningens förslag öppnas helt nya affärsmöjligheter för revisionsbyråerna. Dessa möjligheter bör de ta tillvara bland annat genom att vara lyhörda för vad revisionsklienterna efterfrågar. Många småföretagare vill ha en revisor som fungerar som en ”husläkare” som med goda råd kan kurera företagets ekonomiska krämpor. De retar sig på revisorer som bara mekaniskt reviderar enligt checklistor och undviker att ta upp frågor som inte finns i listorna.

Elisabeth Precht

Kortfattat

Särskilda yttranden

Fyra särskilda yttranden är bifogade till revisorsutredningens slutbetänkande. Ett av dessa kommer från FAR SRS (se nästa uppslag).

Karin Berggren, Företagarna, skriver i ett särskilt yttrande att om revisorn endast får subsidiärt ansvar innebär det en minskning av de skadelidandes möjligheter att få ut skadestånd. Hon anser att ”risken finns att... revisorns intygande får ett mindre värde för utomstående intressenter.” Nicklas Grape, Bankföreningen, förespråkar i ett särskilt yttrande en metod för att begränsa revisorns skadeståndsansvar som inte begränsar dennes maximala ansvar.

Det fjärde särskilda yttrandet är författat av Carl-Gustaf Burén, Svenskt näringsliv. Hans ståndpunkter kan läsas i ett debattinlägg på sidan 6 i denna tidning.

Läs intervju på nätet

Den intervju med utredaren Bo Svensson som kan läsas på dessa sidor, är en förkortad variant av en intervju som publicerats på Balans hemsida; <www.tidskriftenbalans.se>.

Kommentera på nätet

Välkommen att kommentera revisorsutredningen på Balans hemsida <www.tidskriftenbalans.se>. Ett utdrag kommer att återges i nästa nummer av tidningen.

Vi fråntas titel – utan att ha begått något fel!

Utdrag ur kommentar: Revisorsutredningens förslag är att övergå till en revisorskategori, auktoriserad revisor. Samtidigt ska godkända revisorer utan revisorsexamen fråntas sin titel om de inte kompletterar sin utbildning med examen. Detta är ju galet!

Revisorer utan revisorsexamen tillhör den mognare kåren av revisorer. De besitter långvarig yrkeserfarenhet som är mer värdefull än vilken examen som helst. Det är revisorer som har kvalitetssäkrat redovisning, förebyggt ekonomiska brott och bidragit till ordning och reda i extern redovisning under alla sina verksamma år i samma utsträckning som revisorer med revisorsexamen eller auktoriserade revisorer.

Revisorn ”utan revisorsexamen” har under alla verksamma år underkastat sig de krav som ställs på alla revisorer både vad gäller fortlöpande utbildning, kvalitetskontroller och rekommendationer från branschorganisationer. Alltför att leva upp till de förväntningar som omvärlden har på alla revisorer oavsett kategori.

Men vår ”kategori” fick inget lyft för det. ”Utan revisorsexamen” fick ligga kvar i alla register och ingen har agerat, för att ingen har tänkt på att det skulle spela någon roll i framtiden. För den som inte vet vilka utbildningskrav och vilken praktisk erfarenhet som ställdes på oss revisorer ”utan revisorsexamen” innan vi fick titeln ”godkänd revisor” kan inte bedöma vad som döljer sig under förbehållet ”utan revisorsexamen”.

Spelar titel någon roll? Det gör det inte om man inte blir fråntagen den utan att ett allvarligt tjänstefel har begåtts. Tänk Er, exempelvis en läkare som plötsligt inte får kalla sig läkare utan att denne har försummat sitt arbete!

Maria Zytomierski, godkänd revisor FAR SRS (utan revisorsexamen) Kommentaren i sin helhet kan läsas på <www.tidskriftenbalans.se>

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...