Högste svenske EU-tjänstemannen om implementeringen av EU-direktiv

Jörgen Holmquist är den högste svenske tjänstemannen inom EU-administrationen. Han ansvarar för den inre marknaden som inkluderar redovisning och revision. Jörgen Holmquist noterar att Sverige ligger ungefär i mitten vad gäller EU-medlemmarnas implementering av EU-direktiv. Detsamma gäller överträdelser. Han förklarar att det ser väldigt olika ut från land till land. EU-direktiven anger ju en miniminivå, därifrån kan medlemsstaterna lägga till och bygga på. Vilket många gör – inte bara Sverige. För svensk del gäller det exempelvis redovisningsdirektiv. I somras föreslog en utredning att man ska ta bort svenska ”påbyggnader” som lagts på EU:s miniminivå.

Jörgen Holmquist är generaldirektör för EU-kommissionens ”generaldirektorat för den inre marknaden och tjänster”. Vilket innebär att han bland annat ansvarar för direktiv om redovisning och revision. Och så förstås en massa mer.

Fördelar med inre marknaden

Inte förvånande så är Jörgen Holmquist övertygad om att arbetet med den inre marknaden går framåt. Han redovisar en rad slående siffror:

Under de senaste 15 åren har det skapats nästan 3 miljoner nya jobb inom EU till följd av den inre marknaden och BNP har ökat med 5000 kronor per invånare. Handeln har ökat och även investeringarna mellan EU-länderna. Samtidigt har kostnaderna för EU:s upphandling kunnat sänkas med 10–30 procent. Det har dessutom blivit lättare att studera och arbeta i andra medlemsländer.

– Konsumenternas rättigheter har stärkts utanför de egna länderna och så har utbudet blivit mycket större. Tänk på urvalet i livs medelsaffärerna och mobiltelefonin! säger han entusiastiskt och fortsätter:

– Det är en fördel för företag med en större och mer integrerad marknad. Hind ren blir färre för att driva företag.

Han säger att svenska företag klarar sig bra. De är ju vana att arbeta på export. Och visst finns de med och påverkar i beslutsprocessen.

– Svenska företag är aktiva i Bryssel. I morgon har jag exempelvis besök av NCC, säger Jörgen Holmquist och hänvisar även till att EU lyckats bra med målet för integration som det formulerades av grundarna på 1950-talet, nämligen att skapa fred.

– Det är en realitet att det är få lika långa perioder som varit så fredliga i denna delen av Europa som under de senaste 60 åren.

Pedagogiskt problem

Men visst återstår det mycket att göra, säger han och talar om den spänning som råder mellan vad som beslutas av EU och vad som beslutas på nationell nivå. Men, tror han, det är delvis ett pedagogiskt problem.

– Det beror på hur man presenterar en fråga.

Jörgen Holmquist menar att många svarar nej om man frågar ifall de vill ha en gemensam marknad med EU-lagar. Men frågar man istället om de vill ha mer konkurrens och lägre priser (som är resultatet av integration på en inre marknad) så blir svaret jakande.

Hur klarar sig Sverige i EU-klassen?

Svaret är tudelat. Dels gäller det införlivandeunderskott (hur lång tid det tar för medlemsländerna att införliva EU-direktiv i den nationella lagstiftningen). Dels gäller det överträdelseärenden (när ett land bryter mot EU-lag).

– Målet för införlivande är att ett land i snitt inte ska ha mer än 1 procent utestående lagstiftning. Här kommer Sverige på elfte plats med 0,8 procent.

Bäst i klassen är Bulgarien.

Bulgarien...?

Jörgen Holmquist förklarar att alla länder som vill bli medlemmar måste implementera EU-lagstiftning redan innan de ansluts.

– Det är inte säkert att Bulgarien är bäst i klassen om några år, säger han.

Av de gamla medlemsländerna är Tyskland, Danmark och Nederländerna i topp vad gäller implementering av EU-direktiv. Tjeckien ligger allra sämst till följt av Portugal, Polen, Luxemburg och Cypern.

– Ser man till överträdelseärenden så ligger Sverige i mitten. Även här ligger Dan mark betydligt bättre till.

Pågående förenklingsarbete

Hur går det med arbetet att minska företagens administrativa börda med 25 procent fram till 2012?

– Det går i rätt riktning. Numera försöker vi alltid hitta lösningar som innebär förenklingar. Men det är svårt att mäta hur fram gångrik man är.

Att anpassa regelverk till stora respektive mindre företag är en trend som ligger i tiden.

– Inom vårt område har vi startat en dis kussion ifall de minsta företagen ska behöva upprätta årsredovisning. Det skulle minska företagens kostnader väsentligt.

Ett problem är enligt Jörgen Holmquist medlemsländernas implementering av EU-lagstiftning. Det kan se väldigt olika ut från land till land. EU-direktiven anger ju en miniminivå, därifrån kan enskilda länder lägga till och bygga på. Jörgen Holmquist hänvisar till den senaste svenska utredningen om enklare redovisning som presenterades i somras. Där föreslås en rad förenklingsmöjligheter som EU-direktivet redan från början tillät, men som Sverige vid implementeringen avstod från att utnyttja.

Hur är det då med internationella standarder?

Revisorer klagar ofta på att regelverken är för krångliga för flertalet svenska företag.

– Internationella standarder är värdefulla och ekonomiskt rationella för företag som är internationellt verksamma. De motsvarar dessa företags komplexitet och storlek. Så visst finns det anledning att ha skilda regelverk för olika stora företag, även om det blir vissa tröskeleffekter.

– Dessutom har vi blivit bättre på att skriva internationella regler, inflikar Ulf Linder, en svensk medarbetare till Jörgen Holmquist som är expert på området och som sitter med under intervjun i Bryssel.

Jörgen Holmquist säger att han inte hört några storföretag klaga över internationella regelverk. Bankerna klagar i stället på att rapporteringsformatet inte är detsamma.

Mer jämlikt mellan USA och EU

En anledning till att de internationella regelverken blivit ”kokböcker” istället för principbaserade regelverk är den amerikanska Sarbanes-Oxley Act (SOX) som infördes som ett snabbt svar på Enronskandalen.

– De flesta bedömare menar att SOX varit till nackdel för den finansiella marknaden i USA. I praktiken har denna lagstiftning inneburit en börda för företagen utan mot svarande vinst. Å andra sidan har de finansiella marknaderna i Europa utvecklats mer än i USA ...

Men visst är det så att det amerikanska sättet att skriva detaljerade regelverk – i motsats till europeiska principbaserade – har spillt över till Europa i och med integrationen av regelsystemen över Atlanten.

– I förhandlingarna mellan USA och EU är vi i dag jämställda partners, vilket vi inte var för tio år sedan, berättar Jörgen Holmquist.

Han säger att det bland annat är EU:s beslut att av konkurrensskäl stoppa företagsfusioner som fått amerikanerna att inse att omvärldens beslut och agerande också påverkar dem.

– I dag är det tydligt att vi är ömsesidigt beroende av varandra.

Jörgen Holmquist påpekar att det amerikanska regelverket för finansiella företag (FASB) är 100000 sidor långt medan den europeiska är 2 500 sidor.

– Det är längre än ”Krig och fred” och ändå så vill bland andra revisorerna ha uttolkningar, för att de vill ha mer säkerhet. Och då växer regelverket.

EU vinner nästan alla fall

Hur kontrollerar du och dina medarbetare att direktiv och rekommendationer efterlevs?

– Vanligtvis får vi en anmälan från enskild person eller ett företag som säger att man i ett visst land inte tillämpar exempelvis ett direktiv på rätt sätt. Först hör vi av oss skriftligen för att ta reda på hur det ligger till. Har anmälaren rätt och medlemslandet fortfarande inte gör något åt saken så går vi till domstol.

Jörgen Holmquist förklarar att medlemmarna vet att EU vinner i nästan alla fall. Han säger att detta innebär att de flesta stater är villiga att komma överens innan fallet hamnar i domstol.

– I dag blir det allt vanligare att vi arbetar tillsammans med medlemmarna även efter att beslut fattats. Ta betalningstjänstedirektivet där vi samarbetar vid implementeringen i nationell lagstiftning. Vi ger råd, håller seminarier och mer.

– Vi försöker hjälpa till så att det ska bli rätt från början, säger Jörgen Holmquist och låter inte alls stressad trots att deltagarna i nästa möte har knackat på och står utanför dörren till hans generösa arbetsrum på Rue de Spa i centrala Bryssel.

Klimat och fattigdom utmanar EU

Vad har han för mål för framtiden ? Och vilka är de stora utmaningarna?

Han vill fördjupa den inre marknaden för att medborgarna ska ha säkrare jobb, mer valfrihet och högre standard. Och så tar han på sig den övergripande EU-hatten:

– De största utmaningarna är klimatet och att skapa möjligheter för de fattigaste länderna att utveckla sina ekonomier.

Han tror att handelspolitik är viktigare än bistånd.

– Där människor känner att situationen är hopplös uppstår oroligheter, krig och stora befolkningsströmmar.

Jörgen Holmquist är övertygad om integrationens välsignelse. Han hoppas på en dynamisk ekonomi där man ”kan undvika tendenser till fragmentisering”, dvs. alltför mycket egen nationell lagstiftning.

– Det finns faktiskt opinionsundersökningar som visar att EU har större stöd av medborgarna än deras nationella institutioner, säger han och ler.

Jörgen Holmquist

Bakgrund inom EU: Jörgen Holmquist kom till Bryssel för cirks tio år sedan. Där har han arbetat med jordbruksfrågor, budget samt fiskeri- och havsfrågor. 2007 utsågs han till generaldirektör för direktoratet för den inre marknaden. Hans mandat löper på fem år.

I Sverige och USA: Efter avslutade ekonomistudier vid Stockholms universotet började Jörgen Holmquist på handelsdepartementet. Han bytte till finansdepartementet 1977 där han blev departementsråd 1981. Från slutet av 1980-talet och sex år framåt var han rådgivare för finansiella frågor på den svenska ambassaden i Washington DC. Innan det bar av till Bryssel var han budgetchef på finansdepartementet. Det var vid mitten av 1990-talet ”när utgiftstaket etablerades och budgeten sanerades efter den finansiella krisen” förklarar Jörgen Holmquist.