Balans nr 10 2008

Bryssels betydelse: ”Vi avvaktar med beslut om ISA”

Jürgen Tiedje leder EU:s revisionsarbete

Tysken Jürgen Tiedje arbetar under Jörgen Holmquist och leder avdelningen som har hand om revision inom direktoratet för inre marknaden. Han är jurist i botten men kan i dag den internationella revisionsbranschen på sina fem fingrar.

Jürgen Tiedje påtalar ett antal branschfrågor som ligger i pipeline. Det gäller exempelvis hur man kan skapa bättre konkurrens på marknaden för revisionsbyråer. Han förklarar vidare att han ”tror det tillhör det förgångna att kollegor till börsrevisorer sköter tillsynen av dessa”.

Jag har lärt mig att revision är en profession med många förkortningar, skrattar han i vars arbetsbeskrivning det ingår att hålla kontakt med internationella standardsättare som IAASB (International Auditing and Assurance Standards Board) och PCAOB (Public Company Accounting Oversight Board). Jürgen Tiedjes avdelning följer också hur olika rekommendationer och direktiv på området implementeras i medlemsländerna.

Ny debatt om marknaden

Efter företagsskandaler som Enron har mycket handlat om kvalitén på revision, förklarar Jürgen Tiedje. Men, säger han, nu är man på väg in i en debatt som handlar om revisionsmarknaden som sådan.

– I dag revideras 85 procent av alla europeiska storföretag av de Big 4 och resten av Grant Thornton och BDO, säger han och tillägger:

– I Oxera-studien har man tittat på kontrollstrukturen inom revisionsbyråer. Frågan är om det är bra att ha det som nu eller om marknadskrafterna ska få avgöra mer.

Oxera-studien visar att för mellanstora revisionsbyråer är trösklarna höga vid inträde på marknaden. Det handlar bland annat om alltför lång tid innan investeringar betalar sig. Frågan debatteras inte bara i Europa utan även i USA. Kommissionär Charlie McCreevy (som är den politiskt valde chefen för inre marknaden) har sagt att ”konkurrensen måste öka i revisorsbranschen”. Han påtalade problemet ifall en av de Big 4 skulle försvinna från revisionsmarknaden och sa sig vilja ”skapa förhållanden där marknadskrafterna kan fungera bättre och konkurrensen öka.”

Vem får äga en revisionsbyrå?

Jürgen Tiedje nämner ägarstrukturen i revisionsbyråer som en central fråga för branschen. I dag måste en majoritet av ägarna vara revisorer. Allt enligt EU-direktiv. Han säger att frågan debatteras bland annat i USA och Storbritannien. För svensk del har utredaren Bo Svensson presenterat en lösning i sitt slutbetänkande (se sid. 18).

Charlie McCreevy har välkomnat diskussionen om breddat ägande med hänvisning till att branschen behöver nytt kapital. Enligt en studie som tagits fram på uppdrag av EU-kommissionen tyder nämligen mycket på att ett breddat ägande kan bidra till minskad koncentration på marknaden. Det finns dock de som tror att ökad flexibilitet skulle minska kvalitén.

– Jag vill höra alla olika åsikter, förklarade Charlie McCreevy som själv jobbat i redovisnings- och revisionsbranschen.

Skilda regelverk och marknader för små och stora företag är ytterligare en fråga som diskuteras på EU-nivå. Jürgen Tiedje hänvisar till Stoiber-gruppen som tillsattes av kommissionen i november 2007. Expertgruppen leddes av den tyske politikern Edmund Stoiber. Man skulle ge råd till kommissionen hur förslaget om minskade administrativa bördor för företag ska implementeras i nationell lagstiftning. I gruppen ingick bland annat den europeiska revisorsorganisationen FEE:s ordförande.

Stoiber-rapporten

I Stoiber-rapporten – som handlar mer om redovisning än revision – föreslås att mikroföretag ska undantas från EU:s redovisningsregler och även revision. Det gäller företag med färre än 10 anställda, högst 500 000 euro i balansomslutning och nettoomsättning under 1 miljon euro. Edmund Stoiber anser att dessa åtgärder minskar europeiska företags administrativa börda med 86 procent. Den potentiella ”vinsten” sägs vara 5,7 miljarder euro.

– Jag vet att de nordiska länderna är bekymrade över förenklingar som dessa och vi tar kritiken på allvar. Vi vet ju exempelvis att skattemyndigheterna hos er är beroende av revisorernas rapporter.

Och visst finns det både för- och nackdelar, förklarar Jürgen Tiedje. På en lågt utvecklad finansiell marknad så känner företagen inte till vad en revision är och kommer med andra ord inte att efterfråga en sådan. Dessutom, menar skeptikerna, ökar bedrägerierna.

Jürgen Tiedje påpekar att EU:s krav på en revision gäller för börsnoterade samt medelstora och större icke-noterade bolag. Revision av andra bolag omfattas inte.

– Fast, tillägger han, reglerna för revisorns oberoende gäller förstås alltid.

balans08_10_33

Revisorsdirektivets väg

Åttonde bolagsrättsliga direktivet, också kallat revisorsdirektivet, antogs i maj 2008 och gäller i medlemsländerna från i somras.

– Men, suckar Jürgen Tiedje, det är bara 12 av medlemsländerna som infört direktivet i sin helhet.

Sverige tillhör de 15 stater som inte gjort läxan fullt ut.

– I de flesta länderna har man problem med revisionskommittéer, förklarar Jürgen Tiedje och tillägger att det helt enkelt tar längre tid eftersom man inte sällan måste ändra andra regler för att revisionskommittéerna ska kunna fungera som tänkt.

Tillsyn av Revisorsnämnden

EU-kommissionen presenterade i våras en ny rekommendation om ”stärkande av tilltron till lagstadgad revision”. I denna sägs att en fristående tillsynsmyndighet – i Sveriges fall är det Revisorsnämnden (RN) – ska ansvara för tillsyn av revisorer i börsnoterade bolag. Revisorer i revisionsbyråer (peers) ”ska inte längre ha en ledande roll i inspektionssystemet eller inspektionsteamen utan ska bara inträda i exceptionella fall”. Vad betyder detta?

– Innan företagsskandalerna var det ofta kollegor (peers) som skötte inspektion av kol legor. Så var det exempelvis i USA. Men skandalerna visade att peer-review inte fungerade på ett tillfredställande sätt.

Jürgen Tiedje säger att det här med att exempelvis RN ska sköta inspektionerna inte är en idé från honom och andra byråkrater. Flera saker har bidragit till att debatten uppkommit: dels är det inte helt klart vad som avses med ”independent quality assurance system ” i åttonde direktivet. Dels trycker amerikanska PCAOB på för att även Europa ska ha oberoende institutioner som sköter tillsynen av revisorer i börsbolag. Detta föreskriver nämligen de amerikanska reglerna.

Dessutom:

– Fler och fler medlemsstater, t.ex. Storbritannien, Nederländerna och Tyskland, över ger tillsyn utförd av kollegor. Till vilket pris som helst vill de ha oberoende inspektioner. Och man ska komma ihåg att detta är länder som arbetar aktivt för att minska byråkrati.

Jürgen Tiedje förklarar att visst gör det ”verklig skillnad” om en inspektör är en kollega i branschen eller om det är någon från ett fristående organ.

– Jag tror det tillhör det förgångna att kol legor till börsrevisorer sköter tillsynen av dessa.

Men skrivelsen om tillsyn är en rekommendation, dvs. inte något bindande dokument.

– Vi får se hur medlemsländerna reagerar på rekommendationen. Jag vet att investerarna applåderar initiativet. Dessutom är system med oberoende inspektörer en global trend.

Vad händer med ISA?

Vad händer med ISA (International Standards on Auditing) inom EU?

Jürgen Tiedje säger att det inte finns någon tidsplan för när ISA ska antas av EU. Han förklarar att det är flera skäl till att man avvaktar:

–Jag tror vi måste vara försiktiga. Det har vi lärt oss från införandet av IFRS. Och så är det av stor betydelse om medlemsländerna kommer att införa ISA som de är eller addera på ”eget”.

Han talar om att det i början när IFRS infördes rådde ”champagnestämning” som med tiden har förbytts i en betydligt nyktrare hållning. Kanske som mineralvatten föreslår han som svar på en fråga om dagsläget.

Kommissionen väntar dessutom på resultatet av det så kallade clarity-projektet som initierats av IAASB. Ett program för att gå igenom och revidera alla existerande standarder. Arbetet ska vara slutfört i slutet av detta år.

EU-kommissionen avvaktar även resultatet av två akademiska studier som beräknas bli färdiga under första kvartalet nästa år. I en av dessa studeras cost-benefit vid införande av ISA. I den andra ska skillnaderna mellan ISA och amerikanska standarder klargöras. Först därefter kan det bli tal om en tidsplan för ISA.

balans08_10_34

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...