Balans nr 10 2008

Bryssels betydelse: ”Europaparlamentet är en öppen dörr i politiken”

Charlotte Cederschiöld berömmer FEE:s sätt att arbeta i EU-systemet

Entrén påminner mest om säkerhetskontrollen på en flygplats och inuti huset går tankarna till ett shoppingcenter. Men skenet kan bedra. Detta är Europaparlamentet i Bryssel där 785 folkvalda ledamöter från de 27 EU-länderna arbetar. Charlotte Cederschiöld (m) är en av dem. Hon säger att här är det lättare att påverka beslut, än i den svenska riksdagen. Men hon är bekymrad över att det tycks bli olika ”nivåer” på medlemskap i EU.

Det är Charlotte Cederschiölds tredje och sista valperiod och hon är bland annat ordinarie ledamot av utskottet för den inre marknaden.

Hur är intresset i Europaparlamentet för redovisnings- och revisionsfrågor?

– Minimalt, svarar hon snabbt och tillägger:

– Revisorsfrågor har inte en sådan politisk attraktionskraft på opinionen som man tycker att de borde ha. Vi lever ju alla på företagens avkastning.

Insikt om revisionens betydelse

Hon tror att frågor om redovisning och revision kommer att intressera fler när de inser att det är konkurrenskraften och inte politiska besluten som avgör vår levnadsstandard. Kanske, tror hon, blir detta först när Europas konkurrenter slagit ut vissa europeiska branscher. I Sverige är det extra svårt att sprida denna insikt eftersom vi är så ”inriktade på att det offentliga tar ansvar för allt”.

– Jag är glad åt att revisorerna är så sam lade i FEE och själva kommer fram till positioner i olika frågor. Det underlättar nu när dessa frågor inte anses vara så politiskt sexiga.

På så sätt kan de europeiska revisorerna vara med och påverka och samtidigt ”kommer vi fram till bra resultat”, anser Charlotte Cederschiöld och tillägger:

– Revisorerna har ett exemplariskt sätt att arbeta på!

Pågår det något just nu i parlamentet som är av intresse för revisorsprofessionen?

– Nja, svarar Charlotte Cederschiöld och förklarar att man haft en hearing om hur det åttonde bolagsrättsliga direktivet implementeras runt om i medlemsländerna.

Detta är en ny tågordning i parlamentet. Att man inte bara lagstiftar utan även följer upp hur besluten blir lagar på nationell nivå.

Mer balanserat parlament

EU är en rättsstat och lagarna ska efterlevas i praktiken, inte bara i teorin, förklarar Charlotte Cederschiöld. Sedan mitten av 1990-talet är parlamentet tillsammans med ministerrådet lagstiftare på ett stort antal områden. Hon säger att detta inneburit att positionerna i parlamentet blivit mer balanserade. Ståndpunkter blir ju beslut och betyder verkligen något. Samtidigt innebär denna lagstiftande makt att besluten kommer närmare de cirka 500 miljoner européer som parlamentarikerna företräder.

– Jag ser Europaparlamentet som en öppen dörr i politiken. Det är praktiskt möjligt att få gehör här för den som har starka argument.

Hon menar att arbetet i Europaparlamentet är mindre partibundet än i den svenska riksdagen. Vilket är en fördel. Men det håller på att ändras även här.

– Men grupperna är stora så spännvidden inom dessa blir större.

Hon tycker att det är trist att EU-projektet mist en del av sin lyskraft efter de förlorade folkomröstningarna, exempelvis på Irland. Deras nej berodde, enligt Charlotte Cederschiöld, på okunskap.

– Irländarna som fått så mycket hjälp av EU! De har gått från den lägsta till den högsta levnadsstandarden.

Hon tycker att man borde respektera deras nej och låta Irland ingå EES-avtal med EU. Ett sådant avtal som Sverige hade innan medlemskapet och som innebär att man inte kan vara med och påverka i några frågor.

Fler-farts-Europa

– Det vore bra för flera länder att få se vad som händer om man inte är med i EU. Då skulle debatten kanske vända och handla om fördelarna med att vara med i EU – inte bara nackdelarna. Samtidigt skulle kanske ungdomar inse att exempelvis studier (till en låg kostnad) i ett land som Storbritannien inte är en självklarhet utan resultatet av integration inom EU.

Charlotte Cederschiöld tror att i annat fall kan det bli frågan om ett fler-farts-Europa där länder väljer att gå med i bara vissa samarbetsprojekt, som exempelvis den monetära unionen. Med resultatet att det blir olika ”medlemsnivåer”.

– De länder som är med i alla olika ”projekt” blir då starkare och andra riskerar att hamna vid sidan av.

Europaparlamentet har lanserat sin egen webb tv-station. EuroparlTV startade sina sändning 17 september, 2008. Den webbaserade kanalen erbjuder en rad olika program på tjugo språk. Alla med tillgång till internet kan följa debatter, omröstningar, utskottsmöten och bevaka de beslut som fattas i Europaparlamentet. Adressen är <www.europarl.europa.eu>.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...