Innehåll

Balans nr 10 2008

Internationellt: Ökad fokus på redovisningens kapitalteorier

International Accounting Standards Board (IASB) gav i början av 2008 ut en uppdaterad version av IFRS 3 Business Combinations och IAS 27 Consolidated Statements and Separate Financial Statements vilket innebär flera betydande förändringar. Nyheterna, såsom redovisning av ”full” goodwill samt att köp och försäljning av ”minoritetsintresse” ska betraktas som ägartransaktioner och redovisas i eget kapital, har diskuterats i termer av ägar- och enhetsteorier. Det var emellertid inte inledningsvis IASB:s intention att diskutera eller ens avisera huruvida deras normgivning skulle frångå ägarteoretiska föreställningar till förmån för enhetsteoretiska, som en del av arbetet med att uppdatera IFRS 3 och IAS 27. Flera ledamöter har även uttryckt att IASB initialt borde poängtera vilken teori som de lutar sig mot normgivningsmässigt och att ett sådant uttalande borde göras inom ramen för det teoretiska ramverk för redovisning som IASB för närvarande utvecklar tillsammans med FASB (Financial Accounting Standards Board).

Historiskt sett har ägarteorin dominerat redovisningens innehåll och i mångas ögon utgör denna teori den självklara utgångspunkten. Enligt ägarteorin är redovisningens primära mål att avspegla ägarnas intresse och andel i företaget, något som bland annat för med sig att minoritetsintressets andel av det redovisade resultatet redovisas som en kostnad och dess andel av företagskoncernen redovisas som en skuld i balansräkningen. En strikt tillämpning av ägarteorin innebär att ett moderbolag i sin koncernredovisning ytterst skulle redovisa de tillgångar och skulder som de kontrollerar, vilket i praktiken skulle innebära en tillämpning av en proportionell konsolideringsmetod. Ägarteorin får anses ligga till grund för formuleringen av balansekvationen tillgångar är lika med skulder reducerat med eget kapital.

Å andra sidan ses företaget enligt enhetsteorin som en självständig enhet där inget självklart fokus på ägarna finns. Samtliga finansiärer, inte enbart ägarna, behandlas på samma sätt. Detta för bland annat med sig att det redovisade resultatet inkluderar minoritetens andel och dess andel av företaget redovisas som en del av det egna kapitalet. Lånat kapital och eget kapital betraktas som företagets och inte finansiärernas. Resultatet före räntenettot utgör avkastning på enhetens totala investering. Utdelning, besparade vinstmedel och ränta på lånat kapital betraktas som en distribution av nettoresultatet. Samtliga former av utdelning samt räntor, behandlas enligt enhetsteorin som en distribution av resultatet. Sett från bolagets (enhetens) perspektiv spelar det ingen roll vem eller vilka som har bidragit med kapital. Företaget är förpliktigat att ersätta dem på något sätt. En balansräkning består enbart av tillgångar och förpliktelser, någon uppdelning i eget kapital och skulder är av denna anledning inte nödvändig. Den traditionella balansekvationen uttrycks av denna anledning tillgångar är lika med förpliktelser.

Dagens redovisning präglas av innehållet i båda teorierna, även om enhetsteorin numer utgör en mer aktiv beståndsdel i den redovisningsmässiga debatten. Denna slutsats stöds också av innehållet i dokumentet Conceptual Framework for Financial Reporting: The Reporting Entity. IASB ger uttryck för att deras normgivning tar sin utgångspunkt i en så kallad parent Company approach som i deras mening är att betrakta som en blandning av ovanstående teoribildningar.

Inom ramverksprojektet diskuteras även huruvida redovisningen enbart borde ta sin utgångspunkt i koncernen och inte inkludera en moderbolagsredovisning, en utveckling som ger intryck av att enhetsteorin i allt större omfattning präglar normeringen. Frågeställningen har även diskuterats inom ramen för det pågående projektet rörande consolidation, en uppdatering av IAS 27.

Ett annat pågående projekt, som också symboliserar kapitalteoriernas betydelse, rör vad som är att betrakta som en skuld och vad som utgör eget kapital. Projektet i sig är ett tecken på att ägarteoretiska föreställningar alltjämnt är betydelsefulla. Problematiken härstammar från det faktum att det existerar ett stort antal olika finansiella instrument vars egenskaper gör det svårt att klassificera de aktuella finansiella instrumentet. Syftet med projektet är därför i detta fall att utveckla en tydligare distinktion mellan skulder och eget kapital, ett arbete som påverkar klassificeringen av olika former av finansiella instrument. Det är därför av betydelse att skapa en sådan distinktion eftersom klassificeringen som skuld eller eget kapital ger upphov till olika effekter i resultaträkningen. Den modell som FASB föreslår är tydligt kopplad till ägarteorier snarare än enhetsteorier.

Avslutningsvis bör det poängteras att kapitalteorierna är begränsade med avseende till deras förmåga att förklara de val som IASB gjort de senaste åren.

Ek. dr Pär Falkman är redovisningsspecialist på Ernst & Young i Göteborg par.falkman@se.ey.com

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...