Utredningen om enklare redovisning arbetar vidare med förenklingsprojektet. På ett möte i december beslöt utredningen att föreslå ett antal förenklingar i den svenska årsredovisningslagen. Bland annat att upplysningar om sjukfrånvaro ska tas bort. Just denna tilläggsupplysning, som nu finns i årsredovisningslagen, har ställt till problem för företagen eftersom det inte alltid är så enkelt att få fram information som lagstiftaren förutsatte vid införandet av lagparagrafen. Att det inte är enkelt att få fram korrekt information om sjukfrånvaro framstod tämligen klart när Bokföringsnämnden valde att inte ge ut ett allmänt råd om hur det skulle beräknas på grund av att det är omöjligt att göra helt rätt!

Vad är mest aktuellt för företagen i dagsläget när det gäller redovisning? Svaret på frågan torde för de flesta företag vara bokslut och årsredovisning. I avvaktan på de nya regelverken kan det vara på sin plats att fundera på vilka redovisningsprinciper som företagen redogör för i sina årsredovisningar. I dagsläget finns ett antal goda redovisningsseder och det är av stor vikt att informationen i årsredovisningen faktiskt speglar hur företaget gör.

Hur går det då till i praktiken? Denna fråga är tyvärr inte lätt att besvara när det gäller de onoterade företagen. Eftersom de inte står under tillsyn finns det ingen uppföljning. Bokföringsnämnden gjorde för ett antal år sedan en undersökning på ett urval av 100 icke-noterade företag. Företagen var slumpvis utvalda och de var inte heller så kallade 10/24-företag. Resultatet var nedslående. När det gällde frågan om vilken god redovisningssed som företagen följde så visade det sig att många företag skrev att de följde Bokföringsnämndens allmänna råd, men den näst största gruppen beskrev ingen redovisningsprincip över huvudtaget.

Har läget förbättrats? En uppföljning av denna undersökning har gjorts, dock ej i Bokföringsnämndens regi utan av Eva Törning, redovisningsspecialist vid Öhrlings PricewaterhouseCoopers, som även gjorde den ursprungliga undersökningen. Det visade sig att av de 100 företag som ingick i den första undersökningen redovisade alla en redovisningsprincip för hur bokslutet var upprättat. Som redovisningsintresserad anser jag att detta är ett framsteg. Men kan det bli bättre? De nya regelverken, som ännu inte har kommit, innebär en märkbar förenkling avseende upplysningsskyldigheten, i synnerhet när det gäller de företag som vill och kan redovisa i enlighet med K2-regelverket. Men fram till den dagen då regelverken träder i kraft behövs en uppstramning av vad företagen redogör för i sina årsredovisningar. Det går helt enkelt inte att hänvisa till att årsredovisningen är upprättat i enlighet med årsredovisningslagen och god redovisningssed.

Frågan som en intresserad läsare då ställer sig är vilken god sed det är som företaget säger sig följa? Idag finns det ett flertal olika goda redovisningsseder som ett onoterat företag kan följa. Företagen kan fritt välja mellan att följa de gamla rekommendationerna från Redovisningsrådet eller följa Bokföringsnämndens allmänna råd, eller en blandning av båda dessa normgivares publikationer på rekommendationsnivå. Eftersom paletten av rekommendationer och allmänna råd är stor är det viktigt att företaget redogör för vad företaget valt. Det är hart när omöjligt att läsa en årsredovisning om denna information inte lämnas. Jag läser årligen många årsredovisningar från icke-noterade företag. Tyvärr kan jag konstatera att det i många fall lämnas upplysningar om att företaget följt en rekommendation eller allmänt råd samtidigt som det framgår i balans- eller resultaträkningen att så inte är fallet.

Denna röra innebär att Bokföringsnämndens nya regelverk borde vara efterlängtade. Personligen anser jag att det inte ska vara nödvändigt att ha skrivit en uppsats om redovisningsprinciper för att kunna förstå en årsredovisning. I nuläget är det dock på det sättet i och med att årsredovisningslagen i femte kapitlet stipulerar att företaget ska redogöra för sina principer.

Hur blir det när de nya regelverken från Bokföringsnämnden träder i kraft? För de företag som väljer att redovisa enligt förenklingsregelverket K2 är det tillräckligt, i princip, att skriva att årsredovisningen har upprättats i enlighet med Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre företag. Med i princip menar jag att även detta allmänna råd kommer att innehålla vissa valmöjligheter och då måste företaget redovisa vilket val som har gjorts. Det är definitivt en förenkling mot dagsläget.

Caisa Drefeldt är auktoriserad revisor på KPMG Bohlins samt tillträdande chef för FAR SRS redovisningssektion caisa.drefeldt@kpmg.se