Lagstadgad revision av aktiebolag och gemensamt ramverk för stora respektive små företag. Det är de två grundläggande orsakerna till det så kallade förväntningsgapet enligt FAR SRS ordförande Peter Clemedtson.

– Medan man i små företag i princip kan titta på allt, kan man i stora företag bara granska en bråkdel. Det är klart att detta bidrar till ett förväntningsgap.

Andra orsaker är enligt Peter Clemedtson att det finns en otydlighet i tjänsteutbudet, att det finns ett ökat intresse från allmänheten bland annat genom aktiesparande samt att vi idag har en ökad snabbhet i affärslivet.

– Det är inte samma kontinuitet i före tagen idag. Dessutom har vi redovisningsregler som kräver marknadsvärden, vilket ger subjektiva bedömningar och volatilitet i räkenskaperna.

Anser du att förväntningsgapet ökar eller minskar?

– Revisionen har hamnat mer i fokus på grund av ”skandalerna” så därför ökar förväntningsgapet just nu, säger Peter Clemedtson.

Hur påverkas förväntningsgapet när revisionsplikten i mindre aktiebolag försvinner?

– Förväntningsgapet kommer att minska när revisionsplikten tas bort eftersom vi då får en efterfrågestyrd revision. Det innebär ett större utrymme för att diskutera vad vi egentligen ska göra. Vilket är positivt.

År förväntningsgapet ett stort problem?

– Både ja och nej. På ett sätt är det vårt största problem eftersom det påverkar affärerna negativt. Samtidigt visar det sig att revisionen ofta är bra och i enlighet med standard när det prövas.

– En mycket negativ konsekvens är att de revisorer som är inblandade i prövningar ofta får sina karriärer förstörda trots att de inte gjort något ”fel”. De är dömda på förhand.

Peter Clemedtson jämför revisionen med efterfrågestyrda tjänster, t.ex. due diligence, där man skräddarsyr uppdraget efter ett reellt behov.

– Då vet kunden vad som ska göras – man har beställt en tjänst. När vi kommer för att revidera är det inte lika tydligt vad vi ska göra och därmed uppstår ett förväntningsgap.

Peter Clemedtson anser att bolagsstämmor är ett bra tillfälle att förklara revisorns roll bättre. Han förklarar att han själv brukar ta tillfället i akt att med egna ord beskriva vad man gjort med exempel utifrån revisionsberättelsen.

Det finns en tveksamhet ute bland företagen till att lämna den intygandemening om årsredovisningen som Svensk kod för bolagsstyrning kräver. Man menar att revisorn vill friskriva sig från egna misstag.

– Då förstår man inte sitt ansvar. Intygandemeningen är till för att förtydliga ansvaret. Det handlar inte om att minska revisorns ansvar, säger Peter Clemedtson.

Revisorn är en viktig rådgivare till företagarna. Hur går det ihop med revisorns roll?

– Revisorn ska användas som bollplank. Och ha en öppen dialog med sina klienter och lämna råd inom sitt kompetensområde. Men det är viktigt att man inte blir en del av affärsverksamheten eftersom det i nästa steg innebär att man ska granska råd som man själv givit. Man ska som revisor uppträda professionellt, opartiskt och ha integritet.

Det är många som tycker att revisorerna borde vara mer öppna och berätta vad han/hon tycker.

– På grund av tystnadsplikten är det otänkbart att jag som revisor lämnar uppgifter som bolaget inte lämnat till marknaden. Jag ska inte heller lämna information som kan skada företaget eller framföra en konkurrerande syn jämfört med vd.

Vad kan FAR SRS göra för att minska förväntningsgapet?

– Här har vi ett kommunikationsbehov. Vi har ett allmänt ansvar att skapa förståelse för revisionen och arbeta för efterfrågestyrd revision. FAR SRS har också ett ansvar att utveckla alternativa produkter när revisionsplikten försvinner för mindre aktiebolag.

Peter Clemedtson menar att man varit otydlig med vilka tjänster branschen egentligen kan erbjuda. Han berättar att FAR SRS därför har tillsatt en ”produktgrupp” som ska inventera och beskriva branschens olika produkter indelat på de fyra områdena: redovisning, revision, skatt och affärsrådgivning.

–Jag ser positivt på framtiden. Vår roll blir allt mer betydelsefull på grund av utvecklingen i näringsliv och samhälle samt internationaliseringen.

– Viktigast nu är att vi finner formen för den efterfrågestyrda, frivilliga, revisionen och andra alternativa produkter till exempel bokslutsberättelse.

Åsa Ehlin